Hoppa till huvudinnehåll

Svårt att göra skärgårdsstugan till åretruntbostad i Sibbo - ändå vill kommunen ha livskraftiga skärgårdsbyar

Pörtö i Borgå skärgård
Det kan vara knepigt att få lov att bo permanent i sommarstugan. Pörtö i Borgå skärgård Bild: Yle/Carmela Walder Pörtö,fritidshus,stugliv,Skärgård

Sibbo kommun får årligen in något tiotal ansökningar från människor som vill göra sin fritidsbostad till ett åretruntboende. I nuläget är det svårt att godkänna ansökningar som gäller fastigheter i skärgården eller längs kusten.

Byggnads- och miljöutskottet i Sibbo behandlar i dag (tisdag 19.9) tre ansökningar om undantagslov där de sökande vill ändra sina fritidsbostäder till permanent boende.

Fastigheterna är cirka 3 000, 14 000 och 21 000 kvadratmeter stora.

Förslaget från lovberedare Vesa Ruponen och byggnadstillsynschef Ulla-Maija Upola är att utskottet inte ska bevilja loven.

Orsaken är att fastigheterna ligger i ett område som i den gällande delgeneralplanen för skärgården och kusten har reserverats för fritidsbostäder.

Stuga vid strand i skärgården.
Stuga vid strand i skärgården.

- I Sibbo följer man i normala fall de riktlinjer eller bestämmelser som anges i generalplaner, delgeneralplaner och detaljplaner. Om ett område är reserverat för fritidsbostäder är det extremt svårt att ändra det till permanent boende, säger Ulla-Maija Upola.

Permanent bosättning stärker byarna

Byggnads- och miljöutskottets ordförande Kasper Nyberg (SFP) är medveten om problematiken, men hoppas på en konstruktiv diskussion i samband med utskottets möte.

- Vi vet redan nu att många människor bor inofficiellt på sin stuga året om, men att de är skrivna någon annanstans, antingen i Sibbo på fastlandet eller i Helsingfors. I praktiken trivs de så pass bra på sommarstugan att de vill bo där året om.

Päivänsäde (nr 26) på bostadsmässan i Kalajoki 2014
Många sommarhus är vinterbonade. Päivänsäde (nr 26) på bostadsmässan i Kalajoki 2014 Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist kalajoki

Nyberg menar att det är lite avigt med sommargäster som utnyttjar den infrastruktur och de tjänster som finns i Sibbo, men att skatterna går till en annan kommun.

Om området omfattas av delgeneralplanen för skärgården och kusten och är klassificerat för semesterboende så går det inte att göra ändringar än, säger han.

- Det här ska vi diskutera på mötet. I det här skedet ser det ännu svårt ut, men förhoppningsvis kommer vi fram till sådana flexibla lösningar som skulle göra det möjligt, säger Nyberg.

Skärgården avfolkas trots inflyttning

Ifjol växte Sibbo kommun snabbast i hela landet. Samtidigt visar befolkningsstatistiken att antalet fast bosatta i skärgården minskar.

Havet utanför Åkerfelts fisk på Löparö i Sibbo.
Skärgården är rätt öde om vintrarna. Havet utanför Åkerfelts fisk på Löparö i Sibbo. Bild: Yle/Fredrika Sundén sibbo löparö

Ligger det inte i kommunens intresse att också få inflyttning till skärgården och inte bara tätorterna Nickby och Söderkulla?

- Det här är fullständigt i enlighet med vår strategi att ha livskraftiga byar som till exempel Kitö eller Spjutsund. Det finns redan en inofficiell struktur där som lever upp på sommaren. Många sommarstugor är välutrustade och fyller de strikta energikrav som man ställer på nya hus. Och infrastrukturen finns där, säger Kasper Nyberg.

Sommartorget vid Byarsborg i Sibbo, Spjutsund
Sommartorg lockar både bybor och sommargäster. Sommartorget vid Byarsborg i Sibbo, Spjutsund Bild: Yle/Sune Bergström torgkunder

Han betonar särskilt byagemenskapen i livskraftiga byar som också talar för att man borde överväga att tillåta fler att ändra om fritidsbostäderna till permanent boende.

- Det här positiva borde väga betydligt tyngre i vågskålen än att vi gömmer oss bakom paragrafer och sånt som säger att man inte ska möjliggöra det här.

Kommunens skyldigheter till fast boende

De paragrafer Kasper Nyberg hänvisar till är markanvändnings – och bygglagen från 1999.

I de tre ärenden som utskottet behandlar på torsdagen hänvisas till paragraf 14 och 43 i lagen. Paragraf 43 handlar om att inskränka byggrätten om genomförandet av en generalplan försvåras.

Paragraf 14 eller byggnadsordningen omfattar byggplatser, byggnaders storlek och placering. Den kan också göra kommunen skyldig att ordna med olika former av infrastruktur och tjänster.

Trafiken till Pörtö trafikerar året runt.
Skärgårdsbor behöver kommunikationer. Trafiken till Pörtö trafikerar året runt. Bild: Yle/Carmela Walder Pörtö,Sibbo,kollektivtrafik,pörtö line

Det här kan bli problematiskt på ett område som inte är planerat för permanent boende, säger byggnadstillsynschef Ulla-Maija Upola.

- När man gör en plan över markanvändning gör man samtidigt en konsekvensbedömning som sträcker sig långt i framtiden. Att bo i en sommarstuga är något helt annat än att bo i en fastighet året om, säger Upola.

Om någon är fast bosatt på ett ställe är kommunen tvungen att ordna med olika tjänster som man inte behöver erbjuda sommargäster, säger Upola. Det kan handla om bland annat skolor, daghem, skjutsar och hemvård för äldre.

Regeringen minskade på byggnadsreglerna

Miljöministeriet förnyade ifjol byggnadsordningen för att göra det lättare att söka bygglov för att ändra om fritidsbostaden till permanent bostad. Men den har ännu inte tagits i bruk på grund av besvär som lämnats in.

Om den tas i bruk så betyder de att det inte längre behövs ett undantagslov. Andra stora förändringar för den inte med sig, enligt Upola på Sibbo kommun.

- Det främsta är att om en fastighet i markanvändningsplanen är reserverad för fritidsbostäder så behövs inte längre ett undantagslov eller avgörande för planeringsbehov. Man kan gå direkt in på byggnadslovprocessen och få ändringen välsignad om den fyller alla tekniska krav, säger Upola.

Uppdatering 20.9: Byggnads- och miljöutskottet beslöt att skicka de tre ansökningarna om undantagslov till ny beredning.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland