Hoppa till huvudinnehåll

Varför finns det judehat?

Ett bildcollage med en ståtlig akademibyggnad med texten Vad säger vetenskapen. I bakgrunden ser man en silhuett av en person med en judestjärna på armen och några personer som står vid en mörk flagga.
Ett bildcollage med en ståtlig akademibyggnad med texten Vad säger vetenskapen. I bakgrunden ser man en silhuett av en person med en judestjärna på armen och några personer som står vid en mörk flagga. judendom,antisemitism,vetenskap,vad säger vetenskapen

Antisemitismen eller judehatet har långa och mörka anor. Judar har upplevt trakasseri och förföljelse sedan vår tideräknings början.

Då vi frågade vad ni vill veta om teologi var det många som ville veta mer om antisemitism eller judehat.

Universitetslärare Pekka Lindqvist forskar i exegetik och judaistik vid Åbo Akademi och svarar på frågan varför det finns ett judehat.

Han förklarar bland annat varför antisemitismen är ologisk, felaktig och full av paradoxer.

Fördomar utan logik

Enligt Lindqvist finns det inget rakt eller enkelt svar på frågan om judehatet och därför måste man närma sig frågan från många olika håll.

Han börjar med att hänvisa till sin tidigare professor vid Åbo Akademi, Karl-Johan Illman, som i sin forskning pekade på den ologiska cirkelargumentation som har präglat föraktet för judar.

- Det handlar om ett förakt för judar därför att de ÄR judar. Judar föraktas för egenskaper som antisemiten själv tillskriver dem. Så definierade Karl-Johan Illman frågan, säger Lindqvist.

En ständig felsökning

För att förstå var rötterna till dessa antaganden finns krävs bred kunskap om historien, men Lindqvist ger några exempel på de paradoxer som har existerat i judefrågan.

- Judar har hatats för att de har varit fattiga och utan makt, till exempel i Östeuropa och i Romarriket. Men om judarna hade framgång i samhället var det inte heller bra. Då beskrev man judarna som penninglystna personer som kontrollerade samhället.

Jukka Lindqvist står framför bokhyllor.
Pekka Lindqvist, universitetslärare i exegetik och judaistik. Jukka Lindqvist står framför bokhyllor. Bild: Marie Söderman / Yle teologi,antisemitism,judendom,universitetslärare

Enligt vissa var det problematiskt då judarna var för många – men också då de var för få.

- Judar sågs som ett hot för majoritetsbefolkningen om de var många. Men om de var få eller inte fanns alls betecknades de som det ”okända hotet” som jobbar under ytan. Då judarna har försökt bli en del av samhället har det sagts att de försöker smyga sig in och få makt.

I Europa har judarna varit en annorlunda minoritet och har i viss mån isolerat sig med egna religiösa regler. Men eftersom de ändå fanns i närheten var det möjligt att stämpla dem och påstå att ”de inte hör hit”.

- Man talar om gruppfördomsteorier då fördomar riktas mot en grupp i närheten, förklarar Lindqvist.

Men fördomar kan existera även om gruppen man har fördomar om inte finns nära en själv.

- I Japan där det inte finns judar publiceras fortfarande antisemitiska skrifter och många japaner tror sig veta de mest fantasifulla saker om judar som de aldrig har träffat.

Vem är då en jude?

En jude kan definieras etniskt, vilket betyder att man ska vara född av en judisk mor. Men man kan också bli jude genom att konvertera till judendomen. De här två är likvärdiga enligt den judiska lagen.

- Man kan också lämna religionen i religiös bemärkelse men ändå förbli jude etniskt. Nationalsocialister pekade på just detta - man kunde alltså inte bli av med sina ”icke-önskvärda egenskaper” även om man döpte sig till en annan religion, säger Lindqvist.

Trots att det gamla Romarriket har försvunnit för länge sedan existerar olika grader av judehat fortfarande. Pekka Lindqvist ringar in tre områden.

Infarten till Auschwitz 1945 efter befrielsen.
Det polska förintelselägret i Auschwitz. Infarten till Auschwitz 1945 efter befrielsen. Bild: Deutsches Bundesarchiv. polen

I Västeuropa finns en högerextremistisk antisemitism som fortsätter arvet från Nazityskland.

- De använder samma argument och sprider samma urgamla nidbilder av judar på internet, förklarar Lindqvist.

Den moderna formen av antisemitism sprids också i arabvärlden. Staten Israel ger bränsle åt det arabiska judehatet.

Judar ber vid klagomuren i Jerusalem
Judar i Jerusalem, Israel. Judar ber vid klagomuren i Jerusalem Bild: Yle/pertti Aherva jerusalem

I det gamla Sovjetunionen eller numera Ryssland lever också en viss typ av antisemitism som närs av rysk nationalism.

- Också vissa kretsar inom den rysk-ortodoxa kyrkan när ett judehat just nu och det är mycket oroväckande.

Kristendom versus judendom

Utöver allt det här har också religionen en roll i antisemitismens historia. Enligt Pekka Lindqvist ska man inte ge religionen för stor roll, men den kan inte heller förbigås.

Det har i långa tider funnits en schism mellan kristendom och judendom och den har att göra med att dessa två grupper gick skilda vägar och definierade sig utifrån den andra.

Det fanns anti-judisk polemik bland kristna och anti-kristna tongångar bland judar.

- Reformatorn Martin Luthers anti-judiska prat diskuterades en hel del då vi firade reformationen i fjol.

Dagens antisemitiska strömningar måste stoppas i tid

Enligt Lindqvist är det viktigt att förmedla information om forskningen på det här området till unga så att nya generationer har verktyg att tackla hatfull information.

- Det är inte speciellt nyttigt eller givande att diskutera judefrågan med antisemiter. Vi bör hellre tala om att dessa antisemiter finns och att de har fel - och då är unga personer den främsta målgruppen.

Serien Vad säger vetenskapen? är ett samarbete med Åbo Akademi med anledning av universitetets 100-årsfirande 2018. Lyssna på hela intervjun i ljudfilen nedan.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland