Hoppa till huvudinnehåll

Orkan, vind som ingen segelduk kan uthärda - var finns de här extrema lågtrycken och varför heter de olika?

Satellitbild av orkanen Joaquin den 1 oktober 2015.
Orkanen Joaquin härjade i bland annat Bahamas 2015. Vindstyrkan uppmättes till nästan 70 meter per sekund. Satellitbild av orkanen Joaquin den 1 oktober 2015. Bild: EPA/EUMETSAT HANDOUT EDITORIAL USE ONLY/NO SALES stormar (meteorologiska företeelser),joaquin

Oväder har olika namn och olika benämningar. Allmänt känt är att orkanvindar är ihållande synnerligen hård vind och den typen av vindstyrka förekommer sällan i Norden. Varifrån kommer benämningarna och vad är det för skillnad på en cyklon och en orkan?

Det finns tre olika benämningar för den här typen av intensiva lågtryck.

Vi talar om orkan, tyfon och cyklon. Ovädren klassificeras på en skala från 1-5, beroende på vindstyrka. Skalan man använder för klassificering heter Saffir-Simpson-skalan.

För att en väderfront ska klassas som orkan ska medelvindhastigheten vara minst 32,7 meter per sekund. Då är det alltså frågan om en kategori 1-orkan.

För att ett oväder ska klassificeras med kategori 5 ska medelvindstyrkan överstiga 69,3 meter per sekund. Vindhastigheten motsvarar då att sträcka ut handen ur en bil som kör 227 kilometer i timmen.

Cyklon är en generisk benämning för lågtryck - vi har alltså även cykloner här i Finland. Våra lågtryck skiljer sig ändå avsevärt från de tropiska cyklonerna vi läst om de senaste veckorna.

Orkan

På engelska hurricane och spanska huracán betecknar oväder på norra Atlanten, Karibiska havet och östra Stilla havet.

Orkanen Florence 10.9.2018
Orkanen Florence 2018 Orkanen Florence 10.9.2018 Bild: PA-EFE/RICKY ARNOLD Orkan,satellitbild,USA,Atlanten,Orkanen Florence 2018

Typiskt för den här typen av väderlek är att den följer säsongerna. Exempelvis norra Atlantens orkansäsong börjar den första juni och sträcker sig till den sista november.

Tyfon och cyklon

Även de här benämningarna används beroende på var ovädret förekommer.

Tyfoner förekommer i västra Stilla havet och termen i sig kommer från kinesiskans tai fung.

Undantaget är tropiska cykloner kring Australien som rätt och slätt kallas för cykloner.

När medelhastigheten överstiger 67 meter per sekund använder man benämningen Super-tyfon, vilket motsvarar en kategori 4-orkan på Saffir-Simpson-skalan.

Supertyfonen Mangkhut befinner sig nu öster om Filippinernas huvudö Luzon där tyfonen tar i land på lördag morgon lokal tid
Tyfonen Mangkhut 2018 Supertyfonen Mangkhut befinner sig nu öster om Filippinernas huvudö Luzon där tyfonen tar i land på lördag morgon lokal tid Bild: EPA-EFE/NASA HANDOUT tyfon,Filippinerna

Bortsett från Australien som använder den generiska benämningen för lågtryck, alltså cyklon, har vi alltså termerna tyfon och orkan.

Vi vet också att benämningen har att göra med var ovädren förekommer, men var går gränsen för benämningen?

När en tropisk cyklon rör sig över datumgränsen byter den benämning. Om en tyfon rör sig i östlig riktning på Stilla havet byter den benämning till orkan när den korsar datumgränsen.

Som du säkert har märkt har tropiska cykloner namn. Det är olika myndigheter som bestämmer vilket namn man ger ovädren.

Ifall en storm blir ryktbar kan namnet pensioneras. Ett exempel på ett namn som inte återkommer är Katrina.

De spinner och behöver varmt vatten

För alla tropiska cykloner är uppkomsten densamma. Varm och fuktig luft stiger uppåt, vilket leder till ett lågtryck närmare havsytan.

I påföljande fas strömmar luft till lågtrycksområdet och börjar spinna som en följd av corioliseffekten.

Corioliseffekten påverkar speciellt väderlek. Huvudsakligen har det att göra med att jorden snurrar snabbast kring ekvatorn.

Allt som rör sig längs jordens yta kommer påverkas av den här effekten. Tänk dig att du står i Demokratiska republiken Kongo och har tänkt skjuta med pilbåge mot Sicilien.

Siktar du rakt mot målet kommer pilen att hamna någonstans i Asien. Pilens hastighet österut är snabbare än Siciliens hastighet i samma riktning. För att träffa piltavlan måste du sikta långt västerut.

På norra halvklotet kurvar alltså objekt, till exempel pilar, mot höger och på södra halvklotet mot vänster.

Corioliseffekten förklarad.
En schematisk representation av corioliskraften. Corioliseffekten förklarad. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press orkaner,Corioliseffekten,stormar (meteorologiska företeelser),jorden

Norr om ekvatorn spinner alltså orkaner motsols medan de spinner medsols söder om ekvatorn.

Uppkomsten av en tropisk cyklon förutsätter att tillräckligt med varm och fuktig luft ska kunna sättas i rörelse. För att nå orkanstyrka måste tillräckligt mycket varm och fuktig luft finnas tillgängligt.

Ett krav för att tropiska cykloner ska bildas, är att vattnet är varmt, specifikt ska det vara över 27 grader.

När orkanerna når land avtar de ofta i styrka då den varma fuktiga luften inte längre är tillgänglig.

Beaufortskalan och den svenska termen kuling

Klassningen som orkan härstammar från Beaufortskalan. Skalan för vindhastighet är uppkallad efter den brittiska amiralen Sir Francis Beaufort.

Förutom specifika gränsvärden gällande vindhastighet bjuder skalan även på beskrivning av vädret.

Beskrivningen för orkan enligt Beaufort skalan är: Or that which no canvas could withstand, ungefär eller, för det som ingen segelduk kan uthärda.

Till en början hade skalan 12 grader, där den högsta var orkan, men i mitten av 1900-talet utökades skalan med 5 grader. 17 på Beaufort skalan är en kategori 5-orkan.

Som kuriosa kan nämnas att man i Sverige använder termerna frisk, styv och hård kuling för graderna 7 till 9 på Beaufortskalan. Efter det kommer halvstorm och storm innan man tar till benämningen orkan.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix