Hoppa till huvudinnehåll

Snart kanske också Finland börjar hålla koll på lobbyisterna – ”Kretsarna är så små att det alltid finns risk för vänskapskorruption”

Eduskuntatalo
Riksdagshuset. Eduskuntatalo Bild: Jyrki Lyytikkä/ Yle Riksdagshuset (Finland)

En rapport om hur lobbningsregister används i olika länder överlämnas i dag till kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C). Journalisten Linus Lång hoppas att man i Finland skulle gå in för ett så konkret register som möjligt.

Rapporten har sammanställts vid Östra Finlands universitet av biträdande professor Emilia Korkea-aho och forskare Paul Tiensuu.

De har granskat EU:s, Irlands, Storbritanniens, Österrikes och USA:s lobbningsregisterpraxis.

Ju mera konkreta detaljer ett register innehåller, till exempel hurdana pengar som rör sig och hurdana kampanjer som förs, desto intressantare är registret― Linus Lång, journalist på Svenska Yle

Tanken är att rapporten ska användas som stöd i arbetet med att förbereda ett lagförslag om lobbningsregister.

Riksdagens talman Paula Risikko (Saml) meddelade i samband med att riksdagen inledde sin höstsession att riksdagen har planer på att grunda ett lobbningsregister.

Motiveringen är att det skulle göra gott för transparensen inom politiken och främja medborgarnas tillit till det politiska beslutsfattandet.

”Detaljerna betyder allt”

Lobbningsregister kan se ut på många olika sätt och vara mer eller mindre informativa.

Svenska Yle-journalisten Linus Lång hoppas att riksdagen skulle satsa på ett så konkret register som möjligt.

Linus Lång
Linus Lång. Linus Lång Bild: Yle/Joakim Kosk tipsmaskinen

– Detaljerna betyder allt. Om listan bara är en förteckning över personer som är engagerade i lobbning så kanske den inte är av särkilt stort intresse för någon, den saknar informationsvärde, säger han.

– Ju mera konkreta detaljer ett register innehåller, till exempel hurdana pengar som rör sig och hurdana kampanjer som förs, desto intressantare är registret. Som journalist skulle man gärna se att registret skulle vara så konkret som möjligt, vilket också tjänar till det yttersta syftet att öppna upp beslutsfattandet och vilka intressen som påverkar det.

Tvisten om besökarlistorna och riksdagsvalet kan egga på

Linus Lång är väl bekant med öppenhetsfrågor i riksdagen efter tvisten som fick sin början 2014 då han blev nekad tillgång till riksdagens besökarlistor. Ärendet gick till Högsta förvaltningsdomstolen som slog fast att listorna ska vara offentliga.

Lång tror att tvisten kan ha påverkat politikernas vilja att införa ett lobbningsregister.

– Den negativa publiciteten kring besökarlistorna har påskyndat processen och ökat intresse för att införa ett lobbningsregister, säger han.

Kretsarna är så små i det här landet att det alltid finns en viss risk för vänskapskorruption― Linus Lång, journalist på Svenska Yle

Att frågan lyfts upp just nu kan också ha att göra med det annalkande riksdagsvalet – men även om förslaget skulle vara ett knep för att vinna politiska poäng tycker Lång att det finns ett klart behov av det.

– I Finland är lobbningen helt oreglerad, det finns inga speciella föreskrifter för hur lobbning får gå till. Dessutom är kretsarna så små i det här landet att det alltid finns en viss risk för vänskapskorruption, att privata intressen och offentliga intressen blandas ihop.

”Svängdörrsfenomenet” problematiskt

Även om riksdagen skulle komma fram till att ett lobbningsregister ska grundas, finns det många obesvarade frågor.

Lång frågar sig bland annat vems ansvar det blir att upprätthålla ett sådant register – är det upp till lobbyisterna själva? Vilka skyldigheter har då makthavare, tjänstemän och politiker att meddela om sina kontakter?

Eduskunnan istuntosali.
Är det okej att gå direkt från arbetet som riksdagsledamot till att vara lobbyist? Eduskunnan istuntosali. Bild: Jani Saikko / Yle Riksdagshuset (Finland),riksdagen,riksdagsledamöter,styrelse,statyer

Lång nämner också problematiken med det så kallade svängdörrsfenomenet, det vill säga att politiker och tjänstemän hoppar över till andra sidan och blir lobbyister då de tröttnat på politiken.

– De har ju goda kontakter och kan börja föra fram intressen till sina gamla kolleger. Skulle det behövas restriktioner för hur snabbt man kan byta roll, eller är det okej att man kan vara tjänsteman en dag och nästa dag dyka upp på ministeriet som lobbyist?, undrar Lång.

Trots många frågetecken hoppas Lång att vi går öppnare tider till mötes.

– Jag tror att alla tjänar på mera öppenhet så länge det görs på ett ordentligt sätt.