Hoppa till huvudinnehåll

Hur ska jordbrukarna tackla lönsamhetskrisen? - sju frågor till mjölkbonden Andreas Johansson efter katastrofsommaren

En bonde kelas med sina kor.
Ett sextiotal mjölkkor finns hos Andreas och Sonja Johanssons på Heisala. En bonde kelas med sina kor. Bild: Privat mjölkboskapsgårdar,jordbrukare,Ko,andreas johansson

Hetta, torka, krympande skördar och sjunkande lönsamhet.

Krisstämningarna har präglat det inhemska jordbruket efter en rekordtorr sommar och många bönder känner av utmattning och bristande arbetsmotivation.

Denhär torkan är ju bara grädden på moset. Den långsiktiga lönsamhetskrisen för spannmålets del började för kanske 5-6 år sedan

Regeringen har anvisat ett krispaket på nästan 90 miljoner euro i nästa års budget för att underlätta situationen, en summa som vissa bönder anser vara otillräcklig.

Samtidigt finns det långtgående planer på att skära i jordbruksstöden på EU-nivå.

Hur känns det att vara bonde just nu?

Vi ställde sju frågor till mjölkproducenten och bonden Andreas Johansson som tillsammans med sin fru Sonja har ett 60-tal kor ute på Heisala i Pargas skärgård.

Hur har upplevde du årets sommarsäsong?

- Den har varit rekordtorr för oss också. Vi hade svårt att få fodret att räcka till för våra kor. Som tur så hade vi lager från i fjol. Dessutom fick vi tursamt nog tillstånd att skörda spannmålsodlares trädor. Det är vi tacksamma för.

Mjölkkor på Heisala.
Mjölkkor på Heisala. Bild: Yle / Carmela Johansson Mjölkkor,mjölkko

Många har påtalat krisen inom jordbruket - vilka är enligt dig de främsta orsakerna bakom trångmålet?

- Denhär torkan är ju bara grädden på moset. Den långsiktiga lönsamhetskrisen för spannmålets del började för kanske 5-6 år sedan. Det man fick in i pengar för spannmålet i förhållande till kostnaderna blev helt ohållbart.

- Mjölksidan drabbades av Rysslandssanktionerna år 2014-2015 som ledde till att priset sjönk med 5-6 cent per liter. Och så har det fortsatt.

- Våra produktionskostnader är på samma nivå eller högre än tidigare, eller blir dyrare, medan pengarna vi får in för våra produkter blir mindre.

Varken handeln eller industrin bryr sig riktigt om att tävla om våra produkter, eftersom de vet att vi får stöd. Då blir det inte rätt

Regeringen har anvisat ett krispaket på nästan 90 miljoner euro för jordbruket i nästa års budget - hur ser du på den åtgärden?

- Det är behjärtansvärt att statsrådet ger ett krispaket igen. Men det löser inte de grundläggande problemen med lönsamhet. Ofta får de här krispaketen en negativ klang i samhället. Jag är inte helt odelat positiv till den här åtgärden. Jag tror det slår fel på något sätt.

Heisala i Pargas.
Heisala i Pargas. Bild: Yle / Carmela Johansson Heisala,färjfäste i heisala

Jordbruksstöden är ett evigt diskussionsämne. Jordbruksstöd utbetalades ifjol till ett värde av 2 miljarder euro i Finland, varav en del är inhemskt stöd och resten EU-stöd. Vilka tankar väcker stödpolitiken hos dig?

- Den är problematisk. Vi har en massa byråkrati på grund av det. Vidare tror jag att varken handeln eller industrin riktigt bryr sig om att tävla om våra produkter, eftersom de vet att vi får stöd. Då blir det inte rätt.

- Skulle både vi producenter samt industrin och handeln vara tvungna att agera mer marknadsmässigt så skulle prisbilden se annorlunda ut.

- Nu tror jag ju inte alla jordbruk i Finland klarar av en dylik situation, med fri marknad. Men någon sorts mellanmodell kanske skulle vara vettig. Jordbruket klarar sig inte utan stöd, men stöden i sin nuvarande form leder till en snedvriden marknad. Det är ingen enkel fråga.

En färsk utredning kring jordbrukets problem som gjorts av tidigare chefdirektören för OP-gruppen, Reijo Karhinen, visar att handeln har en överlägsen förhandlingsposition i förhållande till producenterna. Hur väl stämmer den här slutsatsen överens med din egen syn?

- Det är väl en bunt kloka herrar som kommit fram till det så inte har jag skäl att misstänka att det inte stämmer. Det är klart att handeln jobbar för sina intressen.

Kossa utomhus
Kossa utomhus Bild: Yle / Carmela Johansson luppa

- Men jag vill inte anklaga handeln, det är ju dom som säljer våra produkter och skulle dom inte vara duktiga så kunde det vara ännu svårare för oss. Jag vet inte hur vi ska rå på det, vi kan inte börja spjälka upp affärskedjorna heller.

Vi kommer att fortsätta med det här länge

Havreboomen är stark just nu. Hurudana outnyttjade möjligheter kan den erbjuda för den inhemska havreproduktionen?

- Hur mycket som helst! Man exporterar ju havre från Finland eftersom den har hög kvalitet och ett gott rykte på världsmarknaden för foder och livsmedel. Jag tror att det finns mycket mer att hämta i havreboomen.

Ensilagebalar i rosa - jordbrukar deltar i bröstcancerkampanj.
Ensilagebalar i rosa - jordbrukar deltar i bröstcancerkampanj. Bild: Yle/Sannimari Lehtilä bröstcancer,bröstcancer

- Men återigen skulle jag hoppas att boomen skulle synas mer i plånboken också hos dem som gör det största jobbet. Alla som sår, harvar, skördar och torkar.

Hur väl trivs du med ditt jobb, Andreas Johansson?

- Jag trivs utmärkt. Så bra att jag och min fru Sonja kommer att utvidga och bygga ut vår gård. Så vi kommer att fortsätta med det här länge.

uppdaterat kl 13.33: korrigering av länk till artikel.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland