Hoppa till huvudinnehåll

Påvens prioriteringar under besöket i Litauen idag: Moralpredikan åt eliten - hopp och tro åt de unga

Morgongryningens port in till Vilnius gamla stad har banderoll med ett välkomstbudskap åt påve Franciskus
Morgongryningens port in till Vilnius Gamla stad. Morgongryningens port in till Vilnius gamla stad har banderoll med ett välkomstbudskap åt påve Franciskus Bild: Gustaf Antell Litauen,Vilnius,Franciskus,romersk-katolska kyrkan,Katolska kyrkan,Sexuella övergrepp inom Romersk-katolska kyrkan,religion

Påven Franciskus har inlett sin fyra dagar långa rundresa i de baltiska länderna. Det uttalade målet är att ge ungdomarna hopp i turbulenta tider och en känsla av mening med att stanna i hemlandet.

Redan på förmiddagen kommer ungdomar från hela Litauen att börja samlas på Katedraltorget i Vilnius.

Det är där de 23 000 som har lyckats få biljett får möta påve Franciskus någon gång vid 17-tiden. Möte är förstås ett relativt ord i sammanhanget.

- Man kommer mer eller mindre nära, skrattar svensken David Hedin, som har bott i Litauen i tre år och har blivit katolik på kuppen.

Daniel Hedin
Daniel Hedin kommer att få spela sin egen sång för påven. Daniel Hedin Bild: Gustaf Antell katoliker,svensk,Vilnius,Daniel Hedin

Han själv har mer tur än så.

- Jag ska spela gitarr på scenen.

Hedin vann en låtskrivartävling som kyrkan ordnade inför påvens besök.

- Den handlar om de kristna som har gett sitt liv för tron och för att föra vidare hoppet, som ju är temat för när påven kommer.

Det är officiellt Franciskus själv som har bett om en möjlighet att träffa ungdomarna och möten med unga kommer att ordnas också i Riga och Tallinn i början av inkommande vecka.

- Det är 25 år sedan påve Johannes Paulus II besökte de baltiska länderna och 100 år sedan de blev självständiga, påpekar Milda Ališauskienė, professor i sociologi vid Vytautas Magnus-universitetet i Kaunas.

- Många säger att Franciskus använder besöket för att bekräfta för ungdomarna att Litauen och Baltikum är en del av Europa och det västerländska civilisationen, säger hon och tillägger; vad det nu sen egentligen betyder.

Men det är inte bara ungdomar som kommer att få komma nära påven. Franciskus kommer också att möta personer som jobbar för att hjälpa fattiga och barn.

Det är fortfarande så att en del av den litauiska identiteten är att du är katolik.― Milda Ališauskienė

Men när lunchtid närmar sig är det ännu många timmar tills påven visar sig för folket. Så var är han under tiden?

Moralpredikan av den enda som kommer undan med det

Franciskus inleder sitt besök som sig bör när ett statsöverhuvud reser utomlands. I Vita salen i Presidentpalatset i Vilnius tas han emot av Litauens president Dalia Grybauskaitė.

Efter välkomstceremonin håller påven ett tal på Daukantastorget framför palatset. På plats finns en betydande del av den litauiska samhällseliten.

Minnet av påve Johannes Paulus II:s besök i Vilnius lever starkt kvar.
Minnet av påve Johannes Paulus II:s besök i Litauen för 25 år sedan lever starkt kvar. Minnet av påve Johannes Paulus II:s besök i Vilnius lever starkt kvar. Bild: Gustaf Antell påvar,Vatikanstaten,Vilnius,Litauen,Johannes Paulus II

Påve Franciskus tal väntas innehålla flera element av moralpredikan.

Under året har Franciskus flera gånger talat om de negativa effekterna av det materiella välstånd i synnerhet Europa åtnjuter idag.

Det här är några av de teman han väntas ta upp i sitt tal:

Egoismen sprider sig i våra samhällen och det är speciellt tydligt i länder med snabb ekonomisk utveckling.

Attityden mot fattigdom. Fattiga mänskor och de som har misslyckats i livet utmålas som individuellt ansvariga för sin misär.

Och samhällen polariseras för att många av dem som har makt och inflytande låter egna kortsiktiga intressen gå före samhällets väl.

Gabrielius Satkauskas
Gabrielius Satkauskas. Gabrielius Satkauskas Bild: Gustaf Antell präster,Gabrielius Satkauskas

- Idag lever vi i ett relativistiskt samhälle som inte förstår betydelsen av sanning, säger den nyligen utexaminerade prästen Gabrielius Satkauskas.

Det är mot den bakgrunden han vill se påvens besök, som en uppmaning att vända blickarna mot det kristna budskapet.

- Om vi slutar söka efter sanningen är det meningslöst att sträva efter högre värderingar.

Om vi slutar söka efter sanningen är det meningslöst att sträva efter högre värderingar.― Gabrielius Satkauskas

David Hedin tycker att det är bra om påven är tydlig, men han konstaterar ändå att det litauiska samhället är mindre polariserat än det svenska.

- Jag upplever att samtalsklimatet är mer tillåtande här. Fler åsikter är tillåtna och mänskor har inte segmenterat sig på samma sätt som i Sverige.

Biskopen i Telšiai, Kęstutis Kėvalas, säger att vi inte ska se påvens kritik av egoismen som ett entydigt fördömande.

Frågan är snarare hur vi kan använda den och det Kėvalas kallar ungas selfie-kultur på ett positivt sätt.

Svenska Yles medarbetare Gustaf Antell möter biskop Kęstutis Kėvalas.
Svenska Yles medarbetare Gustaf Antell möter biskop Kęstutis Kėvalas. Svenska Yles medarbetare Gustaf Antell möter biskop Kęstutis Kėvalas. Bild: Gustaf Antell romersk-katolska kyrkan,katolsk präst,Kęstutis Kėvalas

- Egoismen och materialismen handlar om att mänskor vill utvecklas som personer och de söker en mening med livet. Kyrkan kan ge dem de verktyg de behöver för att prioritera rätt.

- Som att bilda familj och bygga sina hem där de har sina rötter i stället för att söka rikedom någon annanstans, menar Kėvalas.

Enligt honom har Vatikanen och den katolska kyrkan i Litauen på förhand kommit överens att det övergripande målet är att stoppa emigrationen av litauer till ekonomiskt rikare länder.

Biskop Kėvalas får medhåll av prästen Lukas Laniauskas, som har flugit in från Chicago för att träffa påven. Laniauskas är en amerikan med rötter i Litauen.

- Det handlar om att komma ihåg vem du är, anser han. De unga har tagit väst som förebild och det är det som driver utflyttningen. Påven är här för att påminna dem att Litauen har ett eget värde och en värdefull identitet.

Sociologen Milda Ališauskienė tror ändå att det är andra frågor än de påven väntas ta upp i sitt tal som får långsiktigare samhälleliga konsekvenser.

- I Litauen har stödet för att förbjuda aborter ökat, säger hon, och konservativa politiker räknar med att påvens besök gör det möjligt att få en sådan lag igenom.

Kyrkan kan ge dem de verktyg de behöver för att bilda familj och bygga sina hem där de har sina rötter.― Kęstutis Kėvalas

Knappt 80 procent av litauerna ser sig som katoliker. Motsvarande siffra för ungdomarna är tre fjärdedelar. Men ungdomarna syns inte i kyrkorna och inte ens en av tjugo utövar aktivt sin religion.

- För majoriteten av ungdomarna är värdefrågor inte en del av vardagen, det är inte sådant unga tänker på, säger den unga prästen Gabrielius Satkauskas.

- Jag hoppas att påven inspirerar dem att börja fundera mer på värderingar och moral.

Påvemobilen är med på resan

När påven åker med sin påvemobil från Morgongryningens port runt Gamla stan ner mot förväntansfulla beundrare vid Katedraltorget handlar publikens intresse mer om nyfikenhet än djup tro.

- Jag kommer ihåg när påven talade om andliga öknar i vårt samhälle idag, säger Satkauskas. Nu mer än någonsin borde påven hitta det rätta sättet att tala om de evangeliska sanningarna.

Aušros Vartai alltså Morgongryningens port i Vilnius
Aušros Vartai, Morgongryningens port. Aušros Vartai alltså Morgongryningens port i Vilnius Bild: Gustaf Antell Vilnius,Gamla staden, Vilnius,romersk-katolska kyrkan,Katolska kyrkan

Å andra sidan får påven inte glömma dem som redan har en stark tro. Ett möte med påven är känslosamt för dem.

- Jag har privilegiet att vara på scen när påven möter de tusentals ungdomarna. Jag är en av presentatörerna, berättar Satkauskas.

- Kanske han ber om ett glas vatten och jag får äran att ge honom vatten.

Han skämtar att det är tur att han får vara på samma scen som påven eftersom han är så närsynt att han inte på håll skulle se så mycket.

- Riktiga män gråter inte, men jag tror att jag måste ta med mig en näsduk i fickan.

Mariastaty utanför Sankt Franciscus och Sankt Berhardskyrkan i Vilnius.
Mariastaty utanför Sankt Franciscus och Sankt Berhardskyrkan. Mariastaty utanför Sankt Franciscus och Sankt Berhardskyrkan i Vilnius. Bild: Gustaf Antell Katolska kyrkan,romersk-katolska kyrkan,Sexuella övergrepp inom Romersk-katolska kyrkan,Vilnius

Litauen har hittills inte dragits in i de pedofilskandaler som har drabbat den katolska kyrkan hårt.

- Vi kan tacka Sovjetunionen för det, säger sociologiprofessorn Milda Ališauskienė. Det var svårt att bli präst på den tiden och klostren existerade i hemlighet. Det var en stängd miljö med mindre utrymme för personer med problematiska personligheter.

Biskop Kėvalas säger att KGB skulle ha krossat en pedofil inom kyrkan.

- Ett pedofilavslöjande då skulle ha varit ett effektivt vapen mot kyrkan och den person som hade blivit fast hade blivit uthängd i media.

Men det betyder inte att kyrkan i Litauen är immun mot pedofilskandalerna på andra håll.

- Vi är oroliga för hur de påverkar kyrkans förtroende och vi är förstås medvetna om att problemet kan finnas inom våra egna led.

Vi är glada för att påven uppmärksammar judeutrotningen i Litauen när han är här. Det är viktigt i vår egen försoningsprocess.

På söndagen stannar Franciscus för att be vid minnesmärket för de två judiska gettonas offer i Vilnius.

Det är en skarp markering i ett land som inte ännu har gjort upp med sin egen delaktighet i morden på närmare 200 000 judar. Det var mer än 95 procent av antalet judar i Litauen.

- Vi är glada för att påven uppmärksammar judeutrotningen i Litauen när han är här. Det är viktigt i vår egen försoningsprocess, avslutar Biskop Kėvalas.

Gudstjänst i Treenighetskyrkan i Vilnius Gamla stad.
Gudstjänst i Treenighetskyrkan i Vilnius Gamla stad. Gudstjänst i Treenighetskyrkan i Vilnius Gamla stad. Bild: Gustaf Antell Vilnius,Gamla staden, Vilnius,romersk-katolska kyrkan,Katolska kyrkan

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes