Hoppa till huvudinnehåll

Saknaden efter Borgå BB är fortfarande stor: ”Det var en trygghet för oss”

Kvinna med barn i famnen.
Alexandra Nyman med Olivia tio månader. Kvinna med barn i famnen. Bild: Yle/Mikael Kokkola spädbarn,mödravård,Alexandra Nyman

Svenska Yles enkät om mödravården i Svenskfinland visar tydligt att många föräldrar i Östnyland ännu sörjer förlusten av förlossningsavdelningen på Borgå sjukhus.

Efter en dag ute i svampskogen är det nu stilla eftermiddag som råder hemma hos familjen Nyman-Andersson. Minstingen Olivia vilar i barnvagnen ute på terrassen medan storasyster Emilie leker med pappa Niklas.

I familjen är det Alexandra Nyman som svarade på frågorna i enkäten.

Familjen Nyman-Andersson har erfarenhet av att föda både i Borgå och Helsingfors.

- Jämfört med vår första förlossning blev det nog väldigt annorlunda, med en så pass längre väg till sjukhuset säger, Alexandra Nyman.

 Mor med barn i soffa.
Olivia, Alexandra och Emilie. Mor med barn i soffa. Bild: Yle/Mikael Kokkola familjer,barn (familjemedlemmar),Alexandra Nyman

Olivia föddes på Kvinnokliniken i slutet av november.

- I Helsingfors gick förlossningen jättebra och vården var jättegod, men efteråt på avdelningen upplevde vi vården som opersonlig och rörig, då Barnmorskeinstitutet precis hade stängt.

Några vänner funderar till och med på att inte försöka få fler barn på grund av hur det nu är ordnat

Vid årsskiftet har det gått två år sedan Borgå BB stängdes.

- Det var så klart jättesynd att Borgå BB stängde. När Emilie föddes var det en stor trygghet för oss att vi hade en så kort väg till BB.

Alexandra Nyman undrar varför samhället inte kan satsa på en god vård, då det gäller så viktiga saker som födslar.

- Verkligt synd att allt ska koncentreras till stora sjukhus. Man fick en mer personlig vård och dessutom på svenska på Borgå BB.

Kramdjur på ett soffbord.
Kramdjur på ett soffbord. Bild: Yle/Mikael Kokkola Kramdjur,mjuka leksaker

Annette Pellikka jobbar som hälsovårdare på Gammelbacka rådgivning. Hon bekräftar att Borgå BB ännu är saknat.

- De flesta svenskspråkiga föräldrar jag träffar konstaterar i något skede att det är synd att Borgå inte längre har förlossningsservice, säger hon. Visst var det en beklaglig händelse.

Nu får föräldrarna välja mellan sjukhus i Helsingfors, Hyvinge, Esbo och Kotka.

- Hos oss har jag märkt att Kotka har blivit ett ganska populärt alternativ, säger Pellikka. Till exempel ordnar Kotka gruppbesök på avdelningen för familjerna innan förlossningen.

Häslovårdare med kramdjur i famen.
Hälsovårdare Annette Pellikka jobbar i Gammelbacka. Häslovårdare med kramdjur i famen. Bild: Yle/Mikael Kokkola mödrarådgivningar,hälsovårdare,Annette Pellikka

Borgåkommentarer i enkäten

  • Förutom att det egna förlossningssjukhuset stängts har jag inte märkt stora ändringar, blir fortfarande bra omhändertagen i Borgå.
  • Förlossningssjukhus i egna kommunen för kortare väg till sjukhuset. Och betjäning på svenska även vid förlossningen, inte bara på rådgivningen.
  • Under hela min senaste graviditet fick jag ingen betjäning på mitt modersmål. Skrev till Borgå stad och klagade på varför det inte fanns någon svensktalande mödrarådgivning i Vårberga.
  • Det egna ansvaret har ökat, man ska också veta vad man ska leta efter i alla digitala tjänster och nätsidor.
  • Blev väl omhändertagen både på rådgivningen och på sjukhuset.
  • Saknade en kurs i hur man går till väga om det blir förlossning i bilen (ordnas åt alla som vill i Sverige efter att sjukhus lagts ner). Mera info om de olika sjukhusen.

Antalet födda har stadigt minskat i Borgå. I fjol föddes 429 nya Borgåbor, året innan var antalet 448. En trend som enligt hälsovårdare Annette Pellikka ser ut att fortsätta också i år.

I Svenska Yles enkät gav Alexandra Nyman skolvitsordet åtta för mödravården. Medeltalet för Borgås del är 8,3 och för kommunerna i Svenskfinland 8,4.

Hon är ändå bekymrad och kritisk till förlossningsvården.

- Några vänner funderar till och med på att inte försöka få fler barn på grund av hur det nu är ordnat. Har man haft traumatiska upplevelser och blir utan mentalt stöd sätter det spår, säger hon.

Enligt Alexandra Nyman tar stora enheter inte enskilda individer och familjer i beaktande utan har givna riktlinjer och regler som bör följas.

Kramdjur på ett arbetsbord.
Kramdjur på ett arbetsbord. Bild: Yle/Mikael Kokkola Kramdjur,mjuka leksaker

- Många i vår bekantskapskrets har upplevt att de har blivit illa bemötta på förlossningssjukhusen. Den fysiska vården är bra, men det jag har hört om den mentala, mänskliga sidan är väldigt sorgligt.

I Borgå är hon nöjd med hur moderskapspolikliniken på Borgå sjukhus fungerar.

- Där fick jag bearbeta jobbiga upplevelser från min första förlossning genom att prata och fundera tillsammans. Redan det hjälpte mig väldigt mycket inför vår andra förlossning.

Familjen Rif demonsterar för Borgå bb
Östnylänningarna kämpade länge för att rädda Borgå BB. Familjen Rif demonsterar för Borgå bb Bild: Yle/Fredrika Sundén borgå bb

Också vikten av och i vissa fall bristen på svenskspråkig service betonades av många Borgåföräldrar i enkäten.

Vid rådgivningen i Gammelbacka har Annette Pellikka erfarenhet av att jobba med föräldrar på många olika språk.

- Det är nog viktigt att man får service på sitt modersmål, sitt känslospråk, särskilt i en förlossningssituation. Här på rådgivningen strävar vi efter att betjäna alla på svenska.

Av 19 hälsovårdare på rådgivningarna i Borgå kan alla utom två jobba på svenska, uppger deras chef Eliisa Roine. Årligen får hon ett par klagomål om utebliven svenskspråkig service.

Mödravården - så funkar det

  • Mödravården riktar sig familjer som väntar barn. När barnet är fött följs barnets hälsa upp av barnrådgivningen.
  • Mödravården är en gratis kommunal tjänst för alla som har en fast adress i Finland.
  • Man ska ta kontakt genast då man har gjort ett positivt graviditetstest.
  • Första besöket hos rådgivningen brukar ske i vecka 8-10.
  • Enligt THLs rekommendationer ska en förstföderska som har en okomplicerad graviditet besöka rådgivningens hälsovårdare eller barnmorska minst 9 gånger före förlossningen och 2 gånger efter.
  • Enligt THLs rekommendationer ska en läkarundersökning göras 2 gånger under graviditeten.
  • Efter 154 dagars graviditet får man ett intyg över graviditeten från mödravården. Med det intyget kan man ansöka om att få moderskapspenning och moderskapsunderstöd (moderskapsförpackning eller 170 euro) från FPA.
  • På rådgivningen jobbar en hälsovårdare eller barnmorska. Man följer upp både fostrets och moderns hälsa. Vanliga tester är blodtryck, vikt, magmått, u-protein (urinprov), hemoglobin, blodsocker och fostrets puls.
  • Har man problem kan man få remiss till närmaste sjukhus mödrapoliklinik till en psykolog eller någon annan sorts specialistvård.
  • I de flesta kommuner arrangerar mödrarådgivningen en förlossningsförberedande kurs. Vilka andra tjänster som finns varierar från kommun till kommun.
  • Efter förlossningen ska hälsovårdaren/barnmorskan göra ett hembesök och i 5-12 veckor efter förlossningen görs en efterkontroll av modern.

Källor: Infopankki.fi, FPA, Institutet för Hälsa och Välfärd THL

Så granskade vi mödravården

  • En enkät med frågor om kommunens riktlinjer när det gäller mödravården skickades till alla svensk- och tvåspråkiga kommuner. Alla svarade.
  • En enkät riktad till personer som varit mödravårdens kunder under de senaste åren publicerades på Svenska.yle.fi 2.9.2018. Den var öppen i 10 dagar.
  • I enkäten bad vi föräldrarna berätta hur de har upplevt mödravården, vilken service de fick och vad de hade önskat sig mer av.
  • 547 svenskspråkiga föräldrar svarade. Av dem var 6 pappor resten mammor. 476 av dem hade väntat barn i någon svensk- eller tvåspråkig kommun sedan 2008.
  • Granskningen baserar sig också på statistik från Institutet om hälsa och välfärd, FPA, Social- och hälsovårdsministeriet, Statistikcentralen och intervjuer med forskare.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland