Hoppa till huvudinnehåll

En gravid kvinna sitter framför ett landskap.




En gravid kvinna sitter framför ett landskap.
Bild: Miro Johansson / Yle
mödravård

Stora skillnader i kvaliteten på mödravården - Se hur det ser ut i din kommun

Finland sägs ha världens bästa mödravård. Vår granskning visar att kvaliteten på mödravården beror på var du bor. Många kommuner har omorganiserat mödravården under de senaste åren. Resultatet har i värsta fall blivit en mödravård som inte längre stöder mammorna på det sätt som de behöver.

Här kan du se hur situationen i din kommun ser ut. Visualiseringen bygger på information från 550 föräldrar, kommunerna själva och statistik från FPA och Institutet för Hälsa och Välfärd THL..

Hur har du upplevt mödravården?

Den frågan ställde vi svenskspråkiga mammor i Finland via en enkät som publicerades på svenska.yle.fi i början av september 2018. På en dryg vecka hade närmare 550 föräldrar med erfarenhet av mödravården svarat. Av dem hade över 470 väntat barn under de senaste tio åren.

Ser man på svaren som en helhet är det slående att upplevelserna av mödravården varierar så mycket. Sammantaget var de flesta var rätt nöjda, bland alla som svarade var medelvitsordet 8,3. Förstföderskor var lite nöjdare än omföderskor.

Bland de här svaren finns ändå en hel del mammor som inte hade upplevt att mödravården givit dem det stöd de hade behövt. 20 procent var direkt missnöjda medan många var nöjda i det stora hela men kritiska till vissa delar.

Ingå och Kronoby har de nöjdaste föräldrarna, Åbo har de mest missnöjda

Här är de svensk- och tvåspråkiga kommuner där mödravården har fått de högsta vitsorden av sina kunder.

KommunVitsord
Ingå9,3
Kronoby9,2
Hangö9,1
Pargas8,8
Närpes8,8
Larsmo8,8

Här är de svensk- och tvåspråkiga kommuner där mödravården har fått de lägsta vitsorden av sina kunder.
KommunVitsord
Åbo7,6
Esbo7,9
Nykarleby8
Sibbo8
Helsingfors8,1
Raseborg8,1

Bara kommuner där fler än fyra personer som varit kunder hos mödravården under de senaste tio åren svarat har fått ett vitsord.

De fyra största problemen

Ser man på alla svar i enkäten finns det fyra huvudpunkter som påverkat föräldrarnas upplevele av mödravården.

1. Relationen till mödravårdaren

Att få gå till samma trygga person under hela graviditeten värderas väldigt högt. Sammantaget kan man se att de mammor som har bollats av och an mellan olika hälsovårdare eller barnmorskor har en sämre helhetsupplevelse av mödravården. Det är en av de största orsakerna till att större städer har fått sämre vitsord.

Hälsovårdaren på rådgivningen bytte nästan varje gång, sällan betjäning på svenska

Att man har fått bygga upp ett förhållande till sin mödrarådgivare var också en av de viktigaste faktorerna som påverkade att mammorna var nöjda.

Tacksam för att man bor på liten ort så man har samma skötare genom allt som känner till en och vad “man har.”

Många mammor uppgav också att personalen inte hade tid eller intresse att diskutera mer än det fysiska kring graviditeten och att deras oro inte togs på allvar.

2. Digitalt material och opersonligt bemötande skapar oro

Åtta av tio föräldrar uppgav att de inte gillar att få viktig information digitalt. På många håll uppmanas mammorna att läsa på nätet eller se på videon.

Till exempel i Helsingfors och Esbo har videosnuttar ersatt en del av förlossningsförberedelsen.

Det är en hel del som bara sköts med broschyrer och videolänkar. Inte direkt underlättande om man har förlossningsskräck eller känner sig osäker överlag

I endel kommuner måste mammorna själva mäta blodtryck, hemoglobin och göra urinprov.

Sammantaget ledde den minskade personliga kontakten till att mammorna inte kände sig omhändertagna och att det fanns färre tillfällen att diskutera och föra saker som oroar en på tal.

På frågan om vad familjerna tycker att mödravårdens viktigaste funktion är svarade en överväldigande majoritet att det viktigaste var kolla att allt var bra med babyn. På andra plats kom att minska på mammans oro.

Att de har stött mej o svarat på mina frågor o tröstat mej om jag varit orolig

Enkätsvaren visar att en mindre människonära vård har en direkt motsatt effekt när det kommer till oro och en känsla av trygghet under graviditeten.

Mödravården - så funkar det

  • Mödravården riktar sig familjer som väntar barn. När barnet är fött följs barnets hälsa upp av barnrådgivningen.
  • Mödravården är en gratis kommunal tjänst för alla som har en fast adress i Finland.
  • Man ska ta kontakt genast då man har gjort ett positivt graviditetstest.
  • Första besöket hos rådgivningen brukar ske i vecka 8-10.
  • Enligt THLs rekommendationer ska en förstföderska som har en okomplicerad graviditet besöka rådgivningens hälsovårdare eller barnmorska minst 9 gånger före förlossningen och 2 gånger efter.
  • Enligt THLs rekommendationer ska en läkarundersökning göras 2 gånger under graviditeten.
  • Efter 154 dagars graviditet får man ett intyg över graviditeten från mödravården. Med det intyget kan man ansöka om att få moderskapspenning och moderskapsunderstöd (moderskapsförpackning eller 170 euro) från FPA.
  • På rådgivningen jobbar en hälsovårdare eller barnmorska. Man följer upp både fostrets och moderns hälsa. Vanliga tester är blodtryck, vikt, magmått, u-protein (urinprov), hemoglobin, blodsocker och fostrets puls.
  • Har man problem kan man få remiss till närmaste sjukhus mödrapoliklinik till en psykolog eller någon annan sorts specialistvård.
  • I de flesta kommuner arrangerar mödrarådgivningen en förlossningsförberedande kurs. Vilka andra tjänster som finns varierar från kommun till kommun.
  • Efter förlossningen ska hälsovårdaren/barnmorskan göra ett hembesök och i 5-12 veckor efter förlossningen görs en efterkontroll av modern.

Källor: Infopankki.fi, FPA, Institutet för Hälsa och Välfärd THL

3. Många får inte tillräckligt stöd inför förlossningen

För många väntande mammor överskuggar oro inför förlossningen hela graviditeten. Under de senaste tio åren har antalet mammor diagnostiserade med förlossningsrädsla nästan fyrdubblats.

Många mammor efterlyser bättre förlossningsförberedelse. Man önskar mer information om vad man har för alternativ, besök på bb och information om kroppen efter förlossningen.

Bara 4 av tio mammor som svarade på enkäten uppger att de fick besöka bb inför sin senaste förlossning.

Jag ville lufta tankarna, förbereda för förlossningen, berätta om alternativ vid förlossningen. Detta har jag INTE fått någondera gång.

Med tanke på att allt fler diagnostiseras med förlossningsrädsla är det här resultatet alarmerande.

Många påtalar också bristen på stöd efter förlossningen.

4. Omföderskor får sämre vård

I enkäten visar klart att omföderskor i många fall inte får den vård som t ex Institutet för Hälsa och välfärd rekommenderar. Mindre än hälften av omföderskorna har gått på så många kontroller hos mödrarådgivningen som föreskrivs. Viktig information utelämnas och man har inte tillgång till till exempel grupper för blivande föräldrar.

Allt är lättare med andra barnet men en så drastisk nedskärning i stödtjänsterna skapar oro.

Bara hos 66 procent av familjerna kom hälsovårdaren på hembesök hos familjer som redan fått barn. I de kommuner där man sparat in på hembesöken hos omföderskor säger man att man gör dem vid behov. Det är ändå en försvinnande liten del av de omföderskor som svarade på vår enkät som uppger att de blivit erbjuden ett hembesök men inte velat ha ett.

Hembesöken är nödvändiga. Man vill inte åka till hvc i det skicket som man är en vecka efter förlossningen.

Rättelse 24.9.18 kl 11.30. Ingå och Sibbo saknades ur tabellerna över kommuner med högst och lägst vitsord eftersom vi för tabellerna dragit gränsen vid fem svar. I visualiseringen var gränsen fyra svar. Iom att detta orsakade förvirring tog vi med Ingå och Sibbo också i tabellerna.

Kimitoöns hembesök hade fallit bort och lades till i visualiseringen.

Så granskade vi mödravården

  • En enkät med frågor om kommunens riktlinjer när det gäller mödravården skickades till alla svensk- och tvåspråkiga kommuner. Alla svarade.
  • En enkät riktad till personer som varit mödravårdens kunder under de senaste åren publicerades på Svenska.yle.fi 2.9.2018. Den var öppen i 10 dagar.
  • I enkäten bad vi föräldrarna berätta hur de har upplevt mödravården, vilken service de fick och vad de hade önskat sig mer av.
  • 547 svenskspråkiga föräldrar svarade. Av dem var 6 pappor resten mammor. 476 av dem hade väntat barn i någon svensk- eller tvåspråkig kommun sedan 2008.
  • Granskningen baserar sig också på statistik från Institutet om hälsa och välfärd, FPA, Social- och hälsovårdsministeriet, Statistikcentralen och intervjuer med forskare.