Hoppa till huvudinnehåll

Framgångsrik skola kräver god skolledning – forskare vill se pedagogiskt samspel från botten till topp

En flicka sitter i en skolbänk och skriver på sin lärplatta.
En flicka sitter i en skolbänk och skriver på sin lärplatta. Bild: Johanna Ventus / Yle Pargas,skolelever,Lärplatta i förskolan,dator i undervisning

Det går att vända svaga skolresultat, inte bara hos en enskild elev utan för en hel region. Det visar forskning vid Åbo Akademi i Vasa. Redan nu omsätts lärorna i praktiken på sina håll i den kommunala skolvardagen.

Michael Uljens är professor i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa och han vet idag väldigt mycket om vilken avgörande roll skolledningen spelar i arbetet för en framgångsrik skola.

Betydelsen är de facto större än vad man någonsin anat.

Men för att förstå hur man kommit till dagens insikter måste man gå tillbaka till resultaten i de första PISA- mätningarna, där skolelever på Åland klarade sig oväntat dåligt i matematik.

Sex-sju år senare hade Åland lyckats vända skutan och eleverna presterade plötsligt väldigt goda matematikresultat.

Michael Uljens, professor i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, sitter i sitt arbetsrum på Academill.
Michael Uljens, professor i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Michael Uljens, professor i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, sitter i sitt arbetsrum på Academill. Bild: Yle/Moa Mattfolk forskare,Åbo Akademi,Vasa,Österbotten,professor,pedagogik,michael uljens

- Det här blev en väckarklocka för oss forskare. Vad hade hänt på Åland, minns Michael Uljens att man frågade sig.

De resultat som skolbarn presterar i PISA- mätningar ska alltid ställas i relation till den utbildningsnivå som barnens föräldrar har, påpekar Uljens. Först då blir det meningsfullt att göra jämförelser.

- Idag vet vi att unga i huvudstadsregionen presterar på pricken så bra som man kan förvänta sig med tanke på föräldrarnas utbildningsnivå. Likadant i Österbotten, skoleleverna presterar exakt det de bör sett till föräldrarnas utbildningsnivå. Men på Åland hittade vi ett underbart undantag, skolbarnen på Åland klarar sig långt bättre i matematik än man kan förutsätta, säger Uljens.

Framgångsrecept

Från pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa reste flera forskare till Åland för att - som Michael Uljens beskriver det - prata med varenda kotte med insyn i den åländska skolan.

- Orsakerna till att Åland hade vänt handlade om ett komplext fenomen där ledarskapet steg fram på ett väldigt betydande sätt.

Någon ny dramatisk matematik - didaktisk metod hade lärarna på Åland ändå inte plötsligt tagit i bruk. Istället samlade man sig och gjorde många avgörande saker på samma gång.

- Man jobbade tillsammans, man jobbade på alla nivåer och man jobbade mångprofessionellt, säger Uljens.

Bland annat förnyades sättet att anställa rektorer, man jobbade på ett nytt sätt med utvärderingsresultat och mattelärarna i regionen började stå i dialog med varandra och därefter skapade de ett eget Ålandsprov i matte.

Allt bidrog till att den totalvändning som regionens skolor lyckades genomföra på bara några år.

Metoder som fungerar i varje kommun?

Vändningen på Åland var synlig i PISA- mätningen år 2009 och vid Åbo Akademi inleddes forskningen så fort man fick resultaten i sin hand 2011.

Idag ser forskaren Michael Uljens att lärdomarna från Åland håller på att nå ut i praktisk skolvardag också i Österbotten.

Det är inte bara rektorerna som ska vara pedagogiska ledare idag, även de kommunala skoldirektörerna bör vara det.

- De kommunala skolchefernas roll är helt avgörande, säger Uljens.

Då forskarna har undersökt saken i enkätundersökningar tidigare har många skoldirektörer svarat att deras roll är att skapa förutsättningar för skolan att verka.

Men att de anser att de pedagogiska ledarna är rektorerna i skolan. Nu börjar alltså den bilden vara föråldrad.

- Under de allra senaste åren har det nog vuxit fram en idé i Svenskfinland om att den kommunala bildningschefen är en pedagogisk ledare av rang, säger Uljens.

Särskilt gäller det här om man ska lyckas vända dåliga skolresultat. Då krävs målmedvetet pedagogiskt arbete i ett helt team - lärare, rektorer och skoldirektörer.

Pedersöre med i spetsprojekt

Pedersöre är en av de österbottniska kommuner som redan jobbar enligt forskarnas recept. Kommunen deltar bland annat i det nationella projektet Framtidsdalen, för att forma framtidens ledare inom utbildningen.

Rolf Sundqvist är utbildningsdirektör i Pedersöre och nöjd med att kommunen låter honom fokusera på det han anser behövs mer och mer, nämligen just skolutveckling.

- Jag ser ett behov av att tillsammans med rektorerna verkligen systematiskt fundera på kvaliteten kring det vi håller på med och att vi gör de rätta prioriteringarna, säger Sundqvist.

Rektor Ann-Helen Mäkelä vid Överesse skola och utbildningsdirektör Rolf Sundqvist
Rektor Ann-Helen Mäkelä vid Överesse skola och utbildningsdirektör i Pedersöre Rolf Sundqvist. Rektor Ann-Helen Mäkelä vid Överesse skola och utbildningsdirektör Rolf Sundqvist Bild: Yle/Kjell Vikman Pedersöre,utbildning,statliga läroplaner,Rektor,skoldirektörer

Det här har enligt Sundqvist inneburit en rejäl omprioritering i hur man använder tiden.

- Vi lägger helt klart mera tid på de här frågorna idag jämfört med tidigare, säger Sundqvist.

Och det här märks, anser Ann-Helen Mäkelä som är rektor i en av kommunens skolor, Överesse skola.

- Vi känner att vår utbildningsdirektör och våra politiker verkligen har velat satsa på oss rektorer, säger Mäkelä.

Rektorerna har fått delta i omfattande utbildningar och skolningar, vilket inte ska underskattas enligt Mäkelä.

- Där har det börjat. Vi behöver först utveckla oss själva om vi ska kunna lyfta våra lärare. Idag ser våra möten i lärarrummet helt annorlunda ut än tidigare. Istället för att enbart vara kalendermöten där vi prickar in olika saker så diskuterar vi nu betydligt mera kring hur vi gör och varför vi gör, säger Mäkelä.

Läsförståelse dagens utmaning

Om matematiken var en utmaning för skolelever på Åland för 15 år sedan så är dagens utmaning nationell, eller snarare global, säger Rolf Sundqvist och Ann-Helen Mäkelä i Pedersöre.

Det skolorna behöver fokusera på nu är läsning och läsförståelse, påpekar de.

- Det som vi har gjort är att titta på de läsningsresultat som speciallärarna tar fram med barnen då de börjar sjuan och utvecklingen är inte positiv, säger Sundqvist.

Då är det lätt att få panik och bara stirra på var felet ligger, beskriver Sundqvist och Mäkelä. Är det datorerna, föräldrar som inte ger barnen böcker eller lärarna som inte gör tillräckligt?

Men i Pedersöre har paniken inte fått fäste. Istället förlitar man sig på att framgångsreceptet från Åland ska fungera - systematiskt arbete i hela bildningsteamet från lärare till rektorer och skoldirektör.

- Tillsammans med lärare och experter funderar vi på i vilken ände vi börjar jobba långsiktigt för att ändra den här trenden. Det är inget fel på en månad långa läsprojekt, men vi måste också orka nöta på och ha en strategi på lång sikt. Och framför allt ska vi alla dra åt samma håll, säger Sundqvist.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten