Hoppa till huvudinnehåll

Yle kartlade partiernas syn på invandring: Största delen vill höja flyktingkvoten och ge papperslösa mera hälsovård – bara två partier vill stoppa dubbelmedborgare inom försvaret

Flyktingar i Darfur
Flyktingar i Darfur Bild: UN Photo/Evan Schneider flyktingläger

Borde Finland ta emot flera eller färre kvotflyktingar? Ska slöjor som täcker hela ansiktet förbjudas i Finland? Borde utvecklingsbiståndet höjas och hur är det med papperslösas rätt till hälsovård?

Yle frågade nio partiordförande om deras åsikt i tio omdebatterade frågor kring invandring.

Invandrarfrågor har debatterats flitigt i Europa under de senaste åren och gett populistpartier vind i seglen, senast i Sverige. Det här har tvingat alla politiska partier att precisera sin egen linje i invandringsfrågor.

Yle frågade nio partiordförande om deras åsikt i tio omdebatterade frågor kring invandring.

För De grönas del svarade riksdagsgruppens ordförande Krista Mikkonen på frågorna i stället för partiordförande Touko Aalto som är sjukledig.

I den här artikeln behandlas partiordförandenas svar som partiernas officiella linje.

Grafik om politikers inställning till invandring
Grafik om politikers inställning till invandring Bild: Yle Grafik,invandring,flyktingar,Asyl,flyktingpolitik,Partiordförande,Bistånd,papperslösa

En höjning av flyktingkvoten får stöd

Finland tar i år emot 750 kvotflyktingar. Det här har varit grundantalet under hela 2000-talet, men riksdagen har vid behov kunnat fatta beslut om en tilläggskvot.

År 2014 och 2015 tog Finland emot 1 050 kvotflyktingar på grund av kriget i Syrien.

Enkäten visar att fem partiledare skulle vara redo att höja flyktingkvoten. Många av dem anser att det skulle vara ett mera kontrollerat sätt att ta emot flyktingar.

- För tillfället försöker de här människorna ta sig över Medelhavet i gummibåtar och betalar människosmugglare för resan. Därför vill jag höja flyktingkvoten till 2 500, svarar SFP:s Anna-Maja Henriksson.

Också Vänsterförbundet och De gröna vill höja kvoten till 2 500. Centern och Samlingspartiet slår inte fast något antal, men skulle utöka kvoten.

- Hjälpen kan kanaliseras till dem som behöver den mest, till utsatta grupper. På grund av det här borde hela EU flytta tyngdpunkten från att söka asyl vid gränsen till olika kvotflyktingsystem, skriver Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo.

Endast Sannfinländarnas Jussi Halla-aho skulle ta emot färre kvotflyktingar för att ”Finlands kvot är exceptionellt stor i förhållande till befolkningsmängden”.

Blå framtid är nöjd med den nuvarande mängden. Det är också Kristdemokraterna och SDP, vilka nog skulle kunna tänka sig att höja kvoten på vissa villkor.

- Ett kvotflyktingsystem borde i framtiden bli den huvudsakliga vägen för Europa att ta emot flyktingar. Om det här lyckas är det också möjligt att höja flyktingkvoten från nuvarande nivå, skriver SDP:s Antti Rinne.

Grafik om politikers inställning till invandring
Grafik om politikers inställning till invandring Bild: Yle Grafik,invandring,flyktingar,Asyl,flyktingpolitik,Partiordförande,Bistånd,papperslösa

Rinne och Orpo: Asylansökan utanför EU

Sannfinländarna och Blå framtid, samt bland de stora partierna Samlingspartiet och Socialdemokraterna, svarar positivt på frågan om asylansökningarna i första hand borde ordnas utanför EU:s gränser.

Det här kunde ske till exempel vid mottagningscentraler. EU har beslutat att utreda grundandet av mottagningscentraler.

Sannfinländarnas Halla-aho anser att om man flyttar asylprocessen till platser utanför EU:s gränser skulle det minska på EU:s attraktionskraft för ”levnadsstandardsinvandrare”.

Blå framtids Sampo Terho skriver att det här skulle hejda ”den okontrollerbara flyttningströmmen genom Europa”.

SDP:s Rinne och Samlingspartiets Orpo mjukar upp sina ståndpunkter i sina motiveringar.

- Mottagningscentralerna i asylsökandes genomfartsländer kunde vara en del av ett nytt kvotflyktingsystem på EU-nivå, skriver Orpo.

Rinne understryker att man först måste garantera dels att förhållandena är bra i lägren utanför EU och dels att asylsökande som har tagit sig till Finland via andra vägar inte ska skickas tillbaka till de här lägren.

Fem partiledare anser att ansökningsprocessen inte i första hand ska flyttas till länder utanför EU.

Enligt De grönas Krista Mikkonen finns det ”problem som inte går att lösa” i förslaget om mottagningscentraler utanför EU. Vänsterförbundet är inne på samma linje.

- Huvudansvaret för mottagandet av flyktingar ligger redan nu på grannländerna till olika krisområden. Lösningen kan inte vara den att EU ytterligare strävar efter att externalisera sitt eget ansvar, skriver Vänsterförbundets Li Andersson.

SFP, Kristdemokraterna och Centern anser att det skulle finnas fördelar med mottagningscentraler utanför EU, men ser inte en asylansökan som görs i ett land utanför EU som ett förstahandsalternativ.

Grafik om politikers inställning till invandring
Grafik om politikers inställning till invandring Bild: Yle Grafik,invandring,flyktingar,Asyl,flyktingpolitik,Partiordförande,Bistånd,papperslösa

Papperslösa borde få mera hälsovårdstjänster – en partiledare skulle ta bort dem helt

Borde en asylsökande, som har fått avslag på sin ansökan och trots allt blivit kvar i Finland utan lov, få hälsovård och i vilken utsträckning i så fall?

Utökade hälsovårdstjänster för papperslösa får på basis av enkätsvaren ett stort stöd bland partierna.

Sannfinländarnas Jussi Halla-aho är den enda som vill lägga ner det nuvarande systemet som garanterat akut vård för dem som uppehåller sig olagligt i landet.

- Lagstiftningen om invandring förlorar sin betydelse om servicen och andra förmåner erbjuds också dem som bryter mot lagarna, motiverar Halla-aho.

Inget parti skulle utöka servicen för papperslösa till samma nivå som finländare har, men utöver akuta situationer borde också barn, gravida och nyförlösta mödrar få vård. Så här agerar en del kommuner redan i dag.

- Det handlar om att hjälpa de mest utsatta så det är humant att ge dem vård, motiverar Centerns Juha Sipilä.

De gröna skulle utöka de papperslösas tjänster mera än så här: De borde enligt De gröna få samma vård som asylsökande.

- De gröna vill att de papperslösa garanteras nödvändig hälsovård på alla håll i Finland, skriver Krista Mikkonen.

Endast Sannfinländarna och Blå framtid skulle behålla servicen på nuvarande nivå. Samlingspartiets Petteri Orpo vill inte motivera sin åsikt i den här frågan.

Blå framtids Sampo Terho understryker att han motsätter sig att skattepengar används på personer som befinner sig olagligt i landet, men hänvisar till risken med smittsamma sjukdomar.

- Hälsovårdstjänster borde i viss mån erbjudas till exempel personer som bär på smittsamma sjukdomar och som kan vara en stor fara för sina medmänniskors säkerhet, skriver Terho.

Grafik om politikers inställning till invandring
Grafik om politikers inställning till invandring Bild: Yle Grafik,invandring,flyktingar,Asyl,flyktingpolitik,Partiordförande,Bistånd,papperslösa

Behovsprövning för arbetskraft: Vänsterförbundet och Sannfinländarna inne på samma linje

Frågan om behovsprövning för arbetskraft som kommer från områden utanför EU:s gränser skapar en intressant konstellation: De invandrarkritiska partierna och vänsterpartierna mot alla andra.

Med behovsprövning avses kutymen att arbetssökande som kommer från länder utanför EU får uppehållstillstånd endast om det inte finns arbetskraft i det egna landet.

- Behovsprövningen är till den finländska arbetarens och hela nationens fördel, skriver Blå framtids Sampo Terho.

Både SDP:s Antti Rinne och Sannfinländarnas Jussi Halla-aho hänvisar till Sverige som är det enda västerlandet som har slopat behovsprövningen. Erfarenheterna är enligt partiledarna dåliga i vårt västra grannland.

Vänsterförbundet har inte en enhetlig linje i frågan om behovsprövningen borde slopas. Li Andersson kommer med kritik mot det nuvarande systemet, men skulle trots det inte slopa det helt.

Centern, Samlingspartiet, De gröna, SFP och KD skulle slopa behovsprövningen med hänvisning till arbetskraftsbrist och behovet av sakkunniga. Kristdemokraterna skulle bara luckra upp nuvarande praxis.

- Behovsprövningen borde bantas ner för att det i många branscher råder arbetskraftsbrist och företag har svårt att hitta arbetskraft.

Grafik om politikers inställning till invandring
Grafik om politikers inställning till invandring Bild: Yle Grafik,invandring,flyktingar,Asyl,flyktingpolitik,Partiordförande,Bistånd,papperslösa
Grafik om politikers inställning till invandring
Grafik om politikers inställning till invandring Bild: Yle Grafik,invandring,flyktingar,Asyl,flyktingpolitik,Partiordförande,Bistånd,papperslösa

Bara två partier skulle förbjuda heltäckande slöja och tjänster inom försvaret för personer med dubbelt medborgarskap

En slöja som täcker hela ansiktet väcker inte starka känslor på det politiska fältet, trots att användningen av den har förbjudits bland annat i Belgien, Holland och Frankrike.

Många hänvisar till den grundlagsenliga rätten att klä sig hur man vill.

Kristdemokraternas Sari Essayah anser att användningen av heltäckande slöja endast kunde begränsas i vissa tjänster och i situationer som kräver att man blir identifierad.

- I andra fall kan man inte begränsa hur människor klär sig på sin fritid, konstaterar Essayah.

Sannfinländarna och Blå framtid skulle begränsa användningen av heltäckande slöja också hos oss. Båda hänvisar till kvinnors rättigheter.

Halla-aho menar att användningen av en heltäckande slöja exkluderar muslimska kvinnor från samhället och att det upprätthåller en skev kvinnobild.

- Finland är ett västerländskt och ett jämställt samhälle där kvinnor inte behöver gå täckta från topp till tå, skriver Terho.

Frågan om dubbelmedborgares lämplighet för tjänster inom försvaret är en fråga där Sannfinländarna och Blå framtid är inne på en egen linje.

Blå framtids försvarsminister Jussi Niinistö har drivit på att ett förbud ska göras till en lag, men Centern och Samlingspartiet har varit emot ett allmänt förbud för personer med dubbelt medborgarskap.

Också oppositionspartierna motsätter sig det här. Undantaget är Sannfinländarna.

- Inget kategoriskt förbud för personer med dubbelt medborgarskap. Centern är dock medvetet om problemet och är redo att överväga vissa specifikationer, skriver Juha Sipilä.

Grafik om politikers inställning till invandring
Grafik om politikers inställning till invandring Bild: Yle Grafik,invandring,flyktingar,Asyl,flyktingpolitik,Partiordförande,Bistånd,papperslösa

Utvecklingsbiståndet till FN:s rekommenderade nivå – sedan någon gång

Finland har under årtionden bundit sig till att lyfta nivån på utvecklingsbiståndet till FN:s rekommenderade nivå på 0,7 procent av bruttonationalprodukten. Målet uppnåddes en gång i början av 90-talet.

I år ligger nivån på 0,38 procent av BNP. Av partierna är det bara Västerförbundet som anser att det globala målet borde uppnås redan under nästa regeringsperiod.

Majoriteten av partierna skriver under målet för att genom utvecklingsbiståndet kunna påverka till exempel grundorsakerna till flyktingskap.

Målet att komma upp till FN:s rekommenderade mål inom de närmaste åren anses däremot orealistiskt då det skulle krävas hundratals miljoner euro.

Sannfinländarna och Blå framtid bildar också i den här frågan en grupp för sig: FN:s rekommendationer får förbli ouppfyllda anser de.

Grafik om politikers inställning till invandring
Grafik om politikers inställning till invandring Bild: Yle Grafik,invandring,flyktingar,Asyl,flyktingpolitik,Partiordförande,Bistånd,papperslösa

Partierna är inte intresserade av att införa invandrarkvoter i skolorna

Bara Blå framtid anser att det är en bra idé att begränsa antalet invandrarbarn i skolorna.

- Integrationen i det finländska samhället fungerar bäst då det uppstår en bred växelverkan med ursprungsbefolkningen, såsom att invandrare kommer i kontakt med det finska språket och kulturen, motiverar Sampo Terho.

Men Terho konstaterar att den humanitära invandringen borde vara på en så låg nivå att man inte borde behöva ta ställning till antalet barn i skolorna.

De andra partierna motsätter sig ett maximiantal invandrarelever. De skulle motverka segregeringen av vissa skolor och bostadsområden med hjälp av planläggning och bostadspolitik, och skulle också stöda vissa skolor vid behov.

Det här är den enda frågan där Halla-aho är av samma åsikt som majoriteten, men med en annan motivering.

- En övre gräns skulle antingen kräva långa skoltransporter eller en social blandning i bostadsområdena med skattemedel, skriver han.

Grafik om politikers inställning till invandring
Grafik om politikers inställning till invandring Bild: Yle Grafik,invandring,flyktingar,Asyl,flyktingpolitik,Partiordförande,Bistånd,papperslösa

Få vill begränsa rörelsefriheten för dem som ska avlägsnas från landet

Då en asylsökande har fått avslag på sin ansökan har hen 30 dagar på sig att avlägsna sig från landet.

Dagens lagstiftning gör det redan möjligt att begränsa personens frihet under den här tiden om myndigheterna anser att det är nödvändigt. Personen kan tvingas anmäla sig med jämna mellanrum eller tas i förvar.

Socialdemokraterna anser att de här metoderna inte behöver utvidgas så att de skulle gälla alla som har fått ett negativt asylbeslut.

Halla-aho och Terho är anhängare av en åtstramning. Rörelsefriheten borde enligt dem begränsas till alla som har fått avslag på sin ansökan.

Också Samlingspartiet svarar ”ja” på den här frågan, men Petteri Orpos preciseringar motsvarar mycket långt nuläget.

- För en del av dem som har fått ett negativt beslut kan det vara skäl att begränsa rörelsefriheten för att garantera allmän ordning och säkerhet samt för att hindra ett försvinnande, skriver Orpo.

Grafik om politikers inställning till invandring
Grafik om politikers inställning till invandring Bild: Yle Grafik,invandring,flyktingar,Asyl,flyktingpolitik,Partiordförande,Bistånd,papperslösa

SDP: Att utvisa brottslingar kunde bli ”smidigare”

Det blir en aning oklart vad de olika partierna egentligen anser om att utvisa brottslingar.

Fem partiledare svarar att det inte behöver bli enklare att returnera brottslingar, men SFP och SDP vill ändå att utvisningen ska ”effektiveras” eller ”bli smidigare” i vissa situationer.

Fyra partiledare svarar att de är för att det ska bli enklare att utvisa brottslingar. Blå framtid och Sannfinländarna konstaterar att de stöder en utvisning av utländska brottslingar.

Samlingspartiet hänvisar till en lagberedning som inte skulle rucka på grunderna till en utvisning, men försnabba processen. Också Kristdemokraterna talar för att försnabba utvisningarna.

Centerns Juha Sipilä anser att nuvarande lagstiftning är tillräcklig. Också SDP, De gröna och Vänsterförbundet understryker att de nuvarande reglerna räcker.

- Utvisningen av personer som har gjort sig skyldiga till brott har redan i lagen gjorts så enkel som det bara är möjligt inom ramen för internationell rätt, konstaterar SDP:s Antti Rinne.

LÄS OCKSÅ: Partiledarnas alla svar och motiveringar på finska (PDF)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes