Hoppa till huvudinnehåll

Kalk i kampen mot övergödning - strukturkalkning kan i bästa fall gynna både jordbrukaren och miljön

Ekoodlaren Mathias Weckström på Pargas gård i Raseborg
Jordbrukaren Mathias Weckström på Pargas gård i Tenala tror på strukturkalk som ett sätt att stävja fosforavrinningen. Själv kan han inte använda strukturkalk eftersom livsmedelssäkerhetsverket Evira ännu inte godkänt användning på ekogårdar. Ekoodlaren Mathias Weckström på Pargas gård i Raseborg Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,jordbruk,ekologisk odling,mathias weckström

Sommarens alginvasion satte igen fart på diskussionen vad jordbruket ytterligare kan göra för att förhindra att näringsämnen läcker ut i vattendragen.

Strukturkalkning är en av de lösningar som fördes fram för att tygla fosforläckaget.

Strukturkalkning i Backgränd i karis
Här sprids strukturkalk på en åker i Backgränd i Karis. Strukturkalkning i Backgränd i karis Västnyland,jordbruk,kalk,kalkning

För att strukturkalken ska ha önskad effekt ska den användas på lerjordar.

Tvättsvamp och tegelsten

Jan Drugge är försäljningschef på Nordkalk. Han jämför lerjord med en tegelsten.

- Om du häller vatten på en tegelsten så rinner vattnet bort. På samma sätt rinner vattnet från en igenslammad lerjord ut i vattendragen och drar med sig jord och fosforpartiklar.

Däremot hävdar han att en strukturkalkad åker fungerar mer som en tvättsvamp.

- I strukturkalkad jord sugs vattnet upp och näringsämnena hålls kvar i jorden, säger Drugge.

Jan Drugge
Jan Drugge jobbar på Nordkalk som bland annat äger Tytyri gruva i Lojo. Jan Drugge Västnyland,Jan Drugge

Kalkning i sig är inget nytt inom jordbruk men strukturkalken har ännu inte riktigt vunnit terräng - trots löften om förbättrad markstruktur. Strukturkalken är däremot något dyrare än den traditionella kalken.

I Sverige har det forskats mer om strukturkalk än här i Finland.

-Vi bönder har ju kalkat i alla tider. Det gör vi för att höja pH för att göra växtnäringen tillgänglig. Då växer grödorna mycket bättre, säger jordbrukare Mathias Weckström på Pargas gård i Tenala.

Myllas efter spridning

Strukturkalken skiljer sig från annan kalk genom att den innehåller bränd eller släckt kalk. För att den ska ha en struktureffekt måste den myllas in i jorden efter spridning.

- Strukturkalk gör att mull och lerpartiklar klumpar ihop sig och släpper in luft i jorden så den inte slammar igen. Då binds fosforn i åkermarken i stället för att rinna ut i vattendragen. Upp till hälften av fosforavrinningen kan tas till vara på det sättet, säger Mathias Weckström.

Pargas gård i Raseborg
Pargas gård är en ekogård i Tenala i Raseborg. Pargas gård i Raseborg Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,jordbruk,ekologisk odling,nötkreatur

Hittills har han själv inte använt strukturkalk på sina åkrar eftersom han odlar ekologiskt och livsmedelssäkerhetsverket Evira ännu inte gett sitt godkännande för användning av denna typ av kalk på ekogårdar.

Däremot är han knuten till företaget Soilfood som bland annat säljer strukturkalk.

- Här i Västnyland har intresset hittills varit ganska skralt, säger Weckström. Han tror att det har att göra med att strukturkalken är en så pass ny och okänd produkt bland många jordbrukare.

Ekoodlaren Mathias Weckström på Pargas gård i Raseborg
Mathias Weckström är ekobonde på Pargas gård - som inte ligger i Åbolands skärgård utan i Tenala. Ekoodlaren Mathias Weckström på Pargas gård i Raseborg Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,jordbruk,ekologisk odling,pargas gård

Samtidigt betonar han att det definitivt är i jordbrukarnas intresse att stoppa fosforavrinningen – inte endast av miljömässiga skäl utan också rent ekonomiskt.

- All näring som rinner ut från åkermarken är ett minustecken på bondens konto.

För att näringen i stället ska komma odlingsväxterna till nytta är det viktigt att kunna binda näringen i jorden.

Näringsfiber från skogsindustrin

Själv har han använt sig av näringsfiber, som är en restprodukt från träindustrin, för att öka mullhalten i sina åkrar och därmed också bättre binda näringsämnen och vatten i jorden.

Weckström påpekar att all framgångsrik odling börjar med att se till att åkrarnas vattenhushållning fungerar.

- Det är helt onödigt att kalka och gödsla om man inte har dräneringen i skick.

Som bäst täckdikar man också på gården Pargas gård.

Täckdikning på Pargas gård i Raseborg
Täckdikning på Pargas gård. Täckdikning på Pargas gård i Raseborg Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Rör,täckdikning,pargas gård

För Weckström är det en självklar sak att som jordbrukare ta miljöaspekterna på allvar.

Han upplever att beskyllningarna på jordbruket ibland är missriktade eftersom det under de senaste åren vidtagits en rad åtgärder för att stävja näringsläckaget.

Dessa hindrar dock inte den självgödning som sker i döda bottnar i Östersjön.

Samtidigt är han väl medveten om att all odling genererar ett visst näringsläckage - det jordbrukarna kan göra är att begränsa detta läckage.

Klart vatten i hemtrakten

Från hans eget köksfönster har han utsikt över Lindöviken som gränsar till jordbruk och skogsmark på så gott som alla sidor.

- Det är ganska intressant att Lindöviken inte på många år haft så klart vatten som i år när det fanns alger annanstans.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland