Hoppa till huvudinnehåll

Är ditt fredagsvin en bluff? Det kan innehålla 63 olika tillsatsämnen och eksmaken är kanske bara essens avslöjar ny bok

Två män på en vinodling häller vindruvor från mindre lådor i större kärl.
Vinproducenterna vill ofta ge en bild av att vinet har framställts på samma sätt i generationer och fått smak av platsen där vindruvorna odlats - men det är vanligt att vinet piffas upp med olika tillsatsämnen för att passa den nordiska marknaden. Två män på en vinodling häller vindruvor från mindre lådor i större kärl. Bild: EPA/Florian Wieser vingård,vinodling,Vinranka,viner

Det får användas 63 olika tillsatsämnen i vin, men EU-regler förbjuder att det står någonting om det på flaskans etikett. Vinproducenterna använder tvivelaktiga metoder för att tjäna pengar och konsumenterna vet inte vad de egentligen dricker, hävdar den svenska journalisten och författaren Mats-Eric Nilsson i den nya boken “Château vadå - det okända fusket med ditt vin”.

Mats-Eric Nilsson har skrivit flera uppmärksammade böcker om matfusket, bland annat “Den hemlige kocken”, och nu har han flyttat fokus till vinet.

- När jag började undersöka vinindustrin insåg jag att det fanns mycket intressant att berätta och att den vanliga konsumenten vet väldigt lite om det här, säger Nilsson.

Porträttbild på författaren och journalisten Mats-Eric Nilsson.
Mats-Eric Nilsson fick idén till boken av en finsk kvinna som drev en vinbar i Paris för ungefär tio år sedan. Nilsson har inte lyckats ta reda på vad kvinnan heter, men han skulle gärna komma i kontakt med henne för att kunna skicka ett exemplar av boken. Porträttbild på författaren och journalisten Mats-Eric Nilsson. Bild: Ordfront förlag Mats-Eric Nilsson,den hemlige kocken

Nilsson är kritisk till hela upplägget i vinbranschen. Vinproducenterna ger en bild av att de säljer autentiska och naturliga viner som har skapats med traditionella metoder - ändå kommer det mesta av vinet som säljs i Norden från fabriker.

- Det är hittepåviner. I fabrikerna sätter man olika tillsatsämnen i vinerna och gör dem på ett industriellt sätt, sedan hittar man på ett namn på vinet och så finns det bara till försäljning här uppe i Norden. Man kan inte ens köpa det i ursprungsländerna, det är hittepåviner.

Man sätter ekspån i en jättestor tepåse och sänker ner den i vinet. Det finns till och med dom som droppar i essens med eksmak

I den nya boken “Château vadå - det okända fusket med ditt vin” beskriver Nilsson hur vinet har marknadsanpassats för att passa svenskar och andra nordbor. Rödvinerna är till exempel ganska söta, med mycket ek och fruktighet.

- I Sverige lägger Systembolaget ut så kallade offertförfrågningar och recept och vinimportörerna blandar sedan ihop vinet så att det ska passa svenskar. Det blir ganska likartade viner.

Smakdesignad jäst och essens är snabba och billiga metoder

I det industriella vinet blandas det i en massa tillsatsämnen. Enligt Nilsson möjliggör EU-reglerna att man får använda upp till 63 olika tillsatsämnen och så kallade processhjälpmedel för att göra vin. Det här är ändå inte något som behöver skrivas i en innehållsförteckning på flaskans etikett eller på boxen.

- Det är till och med förbjudet att sätta ut innehållsförteckning och det här undantaget har vinindustrin haft ända sedan 1979, då man började införa innehållsförteckning på maten. Konsumenten är ju i ett extremt underläge!

Stora cisterner i metall för vintillverkning.
Stora cisterner i metall för vintillverkning. Bild: EPA/Emil Michaylov viner,livsmedelsindustri

Nilsson menar att alkohollobbyn har varit skicklig på att få till det här undantaget, så att de ska slippa berätta vad vinerna innehåller. Samtidigt bidrar det här till att vinproducenterna kan fortsätta måla upp bilden av den småskaliga och äkta vinproduktionen, då de aldrig behöver visa vilka ämnen som finns i vinet.

I traditionell vinframställning får druvmusten jäsa och det blir till vin. Då tillsätts ingen jäst, utan jäsningen sker naturligt.

- Men idag köper man in färdig jäst från fabrik och den kan i sig vara smakdesignad. De här frukterna och bären du ser beskrivna på flaskan har vinproducenten beställt fram genom att köpa en viss jäst som gör att vinet får de här smakeffekterna.

Vinrankor
Vinrankor Bild: EPA/LUKAS COCH vinrankor

Då det gäller till exempel eksmaken och vaniljtonerna som framträder om vinet har lagrats på ekfat, så är det rätt sällan vinet har lagrats på äkta ekfat. Istället används snabbare och billigare metoder.

- Man sätter ekspån i en jättestor tepåse och sänker ner den i vinet. Det finns till och med dom som droppar i essens med eksmak. Det är förbjudet inom EU men förekommer ändå, för att ännu effektivare få till eksmaken, säger Nilsson.

Också dyra viner piffas upp med tillsatsämnen

För att komma bakom kulisserna och förstå hur vinproduktionen går till har Mats-Eric Nilsson bland annat åkt på industrimässor i Europa.

- Det var inte på de här fina vinmässorna med sköna viner och så, utan på mässor dit vinindustrin själva åker för att köpa tillsatser eller där man handlar med så kallat bulkvin. Där är det mera klartext - med de här tillsatserna kan ni göra vinet extra lättdrucket, lättsålt och tjäna pengar.

Bulkvin är sådant vin som säljs i stora mängder och sedan tappas på flaskor eller box och säljs till Norden. I Sverige är mer än 50 procent av allt vin som konsumeras bulkvin.

Vinglas och tända ljus.
Vinglas och tända ljus. Bild: Mostphotos Vitt vin,drycker,Fest,Skymning,ljus (konkret icke-levande objekt),Tända ljus,VIN,Middag,Helg,Alkohol,Stämning (album)

Nilssons efterforskningar visar ändå att det inte bara är de billiga vinerna som piffas upp med olika smaktillsatser, utan att de också används i viner i dyrare prisklasser.

- Det finns ganska många tillsatsämnen med långa kemiska namn som jag knappt kan uttala. Det kan se ut som ett vitt pulver eller vita pellets som man ska sätta till vinet, och tillverkarna säger att det här ska användas särskilt för årgångsviner, så att de ska bli fylligare och påverka smaken.

Naturvin är motsatsen till industrivin, men inte samma sak som ekologiskt vin

För konsumenterna är det inte lätt att orientera sig bland vinerna, eftersom de saknar innehållsförteckning. Enligt Nilsson känner inte heller personalen på Systembolaget till vad vinerna egentligen innehåller och han misstänker att det är likadant på Alko i Finland.

Vinflaskor hos Alko
Vinflaskor hos Alko Bild: YLE skumvin

Det finns ändå några saker man som konsument kan tänka på om man vill ha ett mera autentiskt vin. Det första är, trots allt, priset.

- Om vinet är väldigt billigt och man tar en sådan där bag-in-box på ungefär 200 kronor för tre liter - då har själva vinet kostat 6-7 kronor litern och resten är andra kostnader. Då måste man inse att man inte kan få ett så bra vin för så lite pengar.

Ett annat tips är att läsa det finstilta på etiketten om vinproducenten.

- I Sverige brukar det stå namnet på någon vinimportörfirma: Wine and spirits, Primewine eller något liknande, och då betyder det att det är dom som har sett till att blanda ihop vinet. Då är det ett vin som är anpassat för marknaden här och inte ett vin som finns i ursprungsländerna.

De universitetsanställda i full färd med att skörda. Ja, nästan alla, i alla fall.
De universitetsanställda i full färd med att skörda. Ja, nästan alla, i alla fall. Bild: Johan Tollgert vinodlare,vingård,Frankrike,Dijon,Bourgogne,Pinot noir,Chardonnay

Vill man däremot ha ett vin utan tillsatser, så är det naturvin som gäller. I naturviner får man endast sätta till en liten mängd sulfiter, som är ett slags konserveringsämne, men inga andra tillsatsämnen.

- Naturvin är den tydligaste motsatsen till det här industriella vinet med mycket tillsatser, säger Nilsson.

Naturvin är ändå inte samma sak som ekologiskt vin. Ekologiskt vin ska vara ekologiskt odlat och då får inte bekämpningsmedel och konstgödsel användas. Däremot får ekologiska viner innehålla 45 olika tillsatsämnen och de behöver inte heller redovisas på etiketten.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes