Hoppa till huvudinnehåll

Debattörer eniga: Operationen i skärgården handlade om mer än ekobrott

Airiston helmis fastighet i Ybbersnäs i Pargas.
Airiston helmis fastighet i Ybbersnäs i Pargas. Bild: Yle/Ari Welling Ybbersnäs,Pargas,Airiston Helmi

Utredningen kring Airiston Helmi handlar om mer än bara ekobrott och lagen om utlänningars fastighetsköp måste ses över. Det anser de debattörer som Yle Vega hört.

Anna-Lena Laurén, Rysslandskorrespondent för Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet, tror inte att Ryssland planerat att invadera Pargas eller att bolaget Airiston Helmi haft planer på att vara någon slags landningsbrygga för ryska armén, men att det är alltid lätt att vara efterklok.

– Juridiskt har allting gått rätt till, men i efterhand kan vi säga att det inte var så klokt att låta ett ryskägt företag bygga så här mycket i skärgården och konsekvent använda alla bygglov maximalt. De har fått undantagslov för ganska mycket.

Tre miljoner euro och 180 000 dollar härstammar knappast från försäljningen av abborre och gös på Pargas torg― Stefan Wallin

Flera hundra poliser, gränsbevakare och försvarsanställda deltog i operationen. Frågan är om den massiva omfattningen skulle ha varit motiverat om misstankarna endast gällde ekonomisk brottslighet som polisen hela tiden vidhållit. Nina Söderlund, fullmäktigeledamot för Vänsterförbundet i Pargas, tror att det handlar om mer än så.

– Jag tror inte att den skulle ha varit så här omfattande om det bara var ekonomisk brottslighet man sökte. Kanske passade man på att kolla om det fanns några kablar på havsbottnen och under hus som det har ryktats om. Om man hittar material motsvarande 100 000 USB-minnen, så nog är där ju någonting konstigt.

"CKP måste ljuga"

Centralkriminalpolisen måste säga att operationen har ingenting med säkerhetspolitik att göra utan att det handlar om ekonomisk brottslighet, säger Anna-Lena Laurén.

– Det måste de säga, så fungerar myndigheter med ansvar för säkerhet som inte kan säga exakt vad de gör när det gäller till exempel Ryssland.

Laurén säger att den enorma operationen var en signal om att vi är alerta och har koll på vad som händer. Om någon försöker någonting, så kommer vi att märka det. Nu när vi vet att Skyddspolisen kommer att gå igenom materialet, så är det självklart att man misstänker någonting annat, säger hon.

Anna-Lena Laurén.
Anna-Lena Laurén. Anna-Lena Laurén. Bild: X3M/Catariina Salo Anna-Lena Laurén

Stefan Wallin, riksdagsledamot SFP och tidigare försvarsminister, håller med om att 400 man är ganska mycket med tanke på de bristande resurserna och dyra arbetstimmarna.

– Det är klart att det rimligtvis handlar om ekonomisk brottslighet. Tre miljoner euro och 180 000 dollar härstammar knappast från försäljningen av abborre och gös på Pargas torg.

Det är antagligen någonting annat i bakgrunden och tiden får utvisa varifrån pengarna kommer, säger Wallin.

– Man ska kunna titta på kartan, se var farleder går, var försvaret har skyddsområden och var de 17 palatsen finns. Jag tror inte att det är en slump att just de här områdena har varit intressanta för Airiston Helmi. Exakt vilka baktankar som finns eller på vilken tidsaxel man tänkt göra någonting och vad man tänkt göra, där kan man bara spekulera.

Det finns inga juridiska sätt att komma åt det här― Nina Söderlund

Vad kan Pargas göra?

Airiston Helmi har under en längre tid köpt upp flera tomter på intressanta platser och investerat i fastigheter, men samtidigt gått på förlust. Frågan är om Pargas stad borde ha dragit slutsatser av detta redan tidigare och gjort någonting.

Nina Söderlund har lång erfarenhet av det politiska beslutsfattandet i Pargas, men säger att hon inte vet vad som kunde ha gjorts annorlunda.

– De har sökt sina bygglov i normal ordning och det har grälats och besvärats kring dem. Det finns inga juridiska sätt att komma åt det här.

Nina Söderlund
Nina Söderlund. Nina Söderlund Bild: Yle/Nina Bergman valdebatt i pargas 2017

Bolaget Airiston Helmi har haft stora resurser och har tagit saker till rätten och de har orkat bråka på ett sätt som vanliga människor varken klarar av eller har pengar till, säger Laurén.

– Jag kan inte säga att Pargas stad gjort fel, men däremot borde de sätta sig ner och fundera om man borde ha en annan helhetssyn på bygglov. Jag har lite svårt att förstå att bolaget har fått bygga en helikopterplatta på varenda holme som de köpt upp.

Anser att ny lag behövs

För tillfället förbereds en lag om att begränsa utländska företags och personers rätt att köpa finländska fastigheter på strategiskt intressanta områden. Stefan Wallin talar för förslaget.

Han anser att det är klart att det behövs en mekanism som skulle göra det möjligt att låta bli att bevilja försäljningstillstånd eller att staten kan sätta stopp och komma in som köpare, vilket redan nu är möjligt.

Jag har lite svårt att förstå att bolaget har fått bygga en helikopterplatta på varenda holme som de köpt upp― Anna-Lena Laurén
Också Laurén anser att lagstiftningen är nödvändig. Dessutom finns andra aspekter som dubbelt medborgarskap som vi borda vara noggrannare med, säger hon.

Frågan är vilka nationaliteter lagstiftningen ska gälla för. Anna-Lena Laurén anser den bör beröra medborgare i andra än EU-länder. Nina Söderlund påpekar att det inte löser alla problem eftersom vem som helst kan skriva in sig i ett EU-land. Den person som är central i utredningen är skriven på Malta, säger hon.

EU borde sluta sälja pass

Laurén säger att hon undrat över att EU tillåtit att vem som helst med tillräckligt mycket pengar kan köpa sig ett medborgarskap i vissa länder som Malta och Cypern.

– En vanlig sanning i Ryssland är att man med tillräckligt mycket pengar kan köpa sig ett pass i ett annat land. Det är EU:s fel och det borde man stoppa.

Markköp i Kimitoön borde ha stoppats

Stefan Wallin får frågan om han kan ge ett exempel på ett enskilt fall där ett fastighetsköp av en utländsk person eller ett företag har försämrat Finlands säkerhet och som borde ha stoppats. Han nämner Försvarsmaktens depå i Skinnarvik på Kimitoön.

– Fullständigt värdelös mark övergick i rysk ägo med den förklaringen att man tänkt bygga en turistfälla eller turistby där. Det var knappast det som var avsikten. Det här är ett konkret fall och det är allmänt känt att det har gått till på det här viset.

Stefan Wallin.
Stefan Wallin. Stefan Wallin. Bild: Yle/Veronica Montén Stefan Wallin,partiordförande

Enligt Wallin är det klart att lagstiftningen kan kringgås med en kedja av bulvaner och aktiebolag som är kopplade till varandra. De gör det väldigt svårt att spåra den ursprungliga köparen och källan för pengarna. Ändå är det så att om man kan bygga in en säkring i vårt system som utlöses när någonting oönskat sker, så då ska man naturligtvis ha en sådan lagstiftning, säger han.

Vad händer med lyxvillorna?

Fastigheterna som Airiston Helmi äger på olika håll i Åbolands skärgård är i högsta grad intressanta. Om företaget visar sig vara inblandat i ekonomisk brottslighet är frågan vad som kommer att hända med dem.

Nina Söderlund utgår från att Pargas stad inte har så mycket att hämta utan att de i första hand går till staten.

– Det är sorgligt om det tar väldigt många år, de är ju faktiskt väldigt fina ställen som skulle passa för turism, i synnerhet Ybbersnäs. Man skulle ju gärna se att de övergår till riktiga turismföretagare.

Man kan ordna en massa skärgårdsdanser på de där helikopterplattorna― Stefan Wallin

Anna-Lena Laurén som har sina rötter i Pargas säger att det är klart att den ryske affärsmannen Pavel Melnikov som har maltesiskt pass och tydligen äger alltsammans inte kommer att kunna sätta sin fot där mera.

–Jag är helt säker på att han har en massa tillgångar också på annat håll inom EU. Han kommer att släppa allt det här och sedan får Pargas stad se vad man gör med det hela.

Stefan Wallin säger att om företaget fälls för omfattande ekonomisk brottslighet och summorna är stora, så kan delar av egendomen förklaras förbruten till staten om den anses ha använts för att håva in svarta pengar. Ett mera konkret förslag har han också, åtminstone med glimten i ögat.

– Man kan ordna en massa skärgårdsdanser på de där helikopterplattorna.

Anna-Lena Laurén, Nina Söderlund och Stefan Wallin deltog i Slaget efter tolv, debatten leddes av Ville Hupa.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland