Hoppa till huvudinnehåll

Gratis skolmat duger inte för alla - i vissa finlandssvenska kommuner skippar över 40 procent av eleverna skolmaten

Person som radar kyckling i formar.
Person som radar kyckling i formar. Bild: Mostphotos skolmat,mat,kök,storkök,kock,restauranger,kniv,matlagning,skolkök

Många skolelever skippar den avgiftsfria lunchen minst en gång i veckan. Bland de tvåspråkiga kommunerna i Finland är Vanda den största boven.

Det här klarnar i en utredning som Institutet för hälsa och välfärd, THL har gjort. I utredningen deltog över 70 000 elever som gick i åttonde- eller niondeklassen 2017.

Mängden elever som skippar skolmaten varierar från kommun till kommun. I många kommuner i glesbygden äter nästan alla skolmat. I stora städer är det många som hoppar över skolmaten.

I Nyland hoppar flest elever över lunchen. Där skippar 41 procent av åttonde- och niondeklassarna lunchen en eller fler gånger i veckan.

I Helsingfors slopar 42 procent över skollunchen en eller fler gånger i veckan.

I tabellen ser man andelen åttonde- och niondeklassare som inte äter skollunch dagligen.
KommunElever som skippar skollunchen minst en gång/vecka
Vanda46 %
Lojo45 %
Hangö44 %
Helsingfors42 %
Lovisa41 %
Sjundeå37 %
Esbo37 %
Borgå35 %
Sibbo34 %
Grankulla 33 %
Kyrkslätt32 %
Raseborg30 %
Jakobstad30 %
Karleby29 %
Åbo28 %
Vasa24 %
Pargas 24 %
Nykarleby23 %
Kristinestad22 %
Kimitoön21 %
Larsmo19 %
Närpes18 %
Kronoby17 %
Korsholm16 %
Pedersöre15 %
Vörå 12 %
Malax11 %
Pyttis10 %

Kommuner där man fått färre än 30 svar finns inte med i tabellen.

Eleverna gillar inte skolmaten

Den skattefinansierade skolmaten som inte kostar finska skolelever något introducerades för exakt 70 år sedan.

Trots jubileumsåret smakar maten inte för alla. En av de största orsakerna? Eleverna tycker helt enkelt inte om maten.

- Den största orsaken som eleverna uppgav var att de inte gillar skolmaten, säger Susanna Raulio, specialforskare på THL.

Andra orsaker som eleverna anger är att de inte går och äter för att deras kompisarna inte går och äter eller att de inte är hungriga.

- Man går vart kompisarna går, även om man själv skulle ha lust på skolmat. Att vilja vara en del av gruppen är en stark faktor, säger Raulio.

Närliggande butiker och snabbmatsrestauranger kan locka till sig skolelever trots att det normalt är förbjudet att lämna skolområdet under skoldagens gång.

Artikeln är delvis baserad på Yle Uutisets artikel "Edes ilmainen ei monelle kelpaa: Paikoin jopa 60 prosenttia oppilaista laistaa kouluruokailun – katso kotikuntasi tilanne".

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes