Hoppa till huvudinnehåll

Utlottning av gratis tomter lockar inte i Kronoby – ändå ökar invånarantalet

Husbyggare med ryggen mot kameran.
Arkivbild. Husbyggare med ryggen mot kameran. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund husbyggare (grundexamen inom byggnadsbranschen),husbyggare

Kronoby har i likhet med de flesta österbottniska landsortskommuner tappat invånare under många år och nu försöker man locka inflyttare med utlottning av gratis tomter och bygglov.

Byggloven har ännu inte fått några vinnare, men i stället byter gamla hus ägare i allt raskare takt.

År 2017 minskade Kronobybornas antal med 89 personer och kommunen är på inget sätt unik. Likadant ser det ut i flera landsortskommuner i Österbotten.

Tomtfestival och gratis bygglov

I augusti ordnade Kronoby kommun en tomtfestival i Terjärv i anslutning till ett nytt bostadsområde som just nu öppnas på Ringvägen. Tomterna är naturskönt belägna men ligger samtidigt bara ett stenkast från daghem, skola och övrig service.

På tomtfestivalen lottade man ut tre bygglov till den som valde att köpa eller reservera en av kommunens tomter. Men ännu har ingen nappat.

- Det har kanske inte ännu i det här skedet lett till att vill sålt tomter, vilket vi givetvis gärna vill göra, säger Kronobys kommundirektör Malin Brännkärr.

Även om man inte lyckas få nya inflyttare i dag eller i morgon tror Brännkärr att positiva evenemang fungerar på sikt. De ger en bra bild av kommunen.

Malin Brännkärr
Malin Brännkärr Malin Brännkärr Bild: Nathalie Lindvall kommundirektör

Gratis småbarnspedagogik och avlopp

I dag är Kronoby är rätt ensamt om att lotta ut tomter och byggrätter. Dylika kampanjer var betydligt mera vanligt förekommande i Österbotten i början av 2000-talet.

I Maxmo bjöd man bland annat på gratis tomter, vatten- och avloppsanslutning och gratis småbarnspedagogik för dem som valde att bosätta sig i kommunen.

- Vi kämpade med samma trend som de flesta andra landsortskommuner, befolkningen minskade sakta men säkert, säger Christina Båssar som på den tiden var kommundirektör i Maxmo.

Korsnäs kommundirektör Christina Båssar.
Christina Båssar Korsnäs kommundirektör Christina Båssar. Bild: Yle/Joni Kyheröinen kommundirektörer,Korsnäs,christina båssar

Främst vände man sig just till barnfamiljer. Dagisgrupperna minskade i storlek och man ville ha flera barn i kommunen.

- Med färre barn följer tråkiga beslut så som skolstängningar och därför satsade vi på service just till barnfamiljer, säger Båssar

Men hur bra fungerade Maxmos strategi?

- Jag tycker nog att vi märkte av en viss förhöjning i byggtakten. Men den bästa kampanjen var nog när vi erbjöd ett bostadsområde där man kunde bygga intill vattnet. De tomterna gick åt som smör på heta stenar, säger Båssar.

Arbetsplatser, service och fina bostadsområden är viktiga för en kommuns dragningskraft säger Båssar. Men det är inte så väldigt lätt att locka inflyttare. Det gäller också för Korsnäs, den kommun som Christina Båssar leder i dag.

Under 2016 minskade kommunens invånarantal med 32 personer och förra året minskade siffran med 17 personer. Det är inte så enkelt att få in nya familjer, inte heller nyfinländare säger Båssar.

- Den mesta inflyttningen i Korsnäs är jobbrelaterad, men de människorna rotar sig inte så ofta utan flyttar vidare.

bild på ett barn
bild på ett barn Bild: Sandra Crawford/Yle Andersson,barn,hus,familj

I dag kör man inga speciella kampanjer för att folk ska flytta till Korsnäs, i stället satsar man istället på god service. Skolor- och småbarnspedagogiken tilldelas exempelvis extra timresurser och klubbtimmar. Korsnäs ska vara en bra ort för barnfamiljer.

- Här finns det lite utöver det vanliga. Det tror jag är vår styrka i dag och jag hoppas att det leder till att våra ungdomar återvänder sedan de studerat klart, säger Båssar.

Framför allt är det svårt att locka inflyttare som inte har någon koppling till orten, i de fallen är det främst arbetsplatser som kan locka inflyttare.

Nu ökar befolkningen i Kronoby

Trots att de tre byggloven i Kronoby ännu väntar på att bli utlottade tror Malin Brännkärr inte alls att landsbygden dör ut och något tycks faktiskt ha hänt i Kronoby. Hittills i år har kronobyborna ökat i antal säger Brännkärr.

Planläggare Dan Stenlund säger att det varit ganska lugnt på byggfronten i sommar och de som bygger väljer oftast inte ett detaljplaneområde utan byar ute på landet. Och en ny trend är under uppsegling.

Allt flera äldre hus på landsbygden hittar nya ägare och rätt ofta kommer de nya ägarna inte från Kronoby.

- Hittills i år har 36 egnahemshus i kommunen bytt ägare och av dem är har 15 hus blivit köpta av personer som är bosatta i andra kommuner, säger planläggare Dan Stenlund

Bild på gammal gård i Pöytis som blir konstverk.
Bild på gammal gård i Pöytis som blir konstverk. Bild: Vesa-Matti Väärä Khronos,hus,pöytis

Det finns ett allt större sug efter gamla hus, frontmannahus och egnahem byggda på 80-talet säger Stenlund. Köparna kommer från Karleby, Pedersöre, Jakobstad och även andra orter.

Mera hus för pengarna

Stenlund säger att det kan hända att det ligger ekonomiska orsaker bakom den nya trenden. Man får mycket mera hus för pengarna på landsorten och det blir betydligt billigare än att bygga nytt.

- Ett nybygge kan kosta ett par hundratusen euro medan det är ganska förmånligt att köpa ett hus på landet som exempelvis ett dödsbo säljer, säger Stenlund.

Även om ett äldre hus på sikt kräver renovering kan man bo några år eller renovera under längre tid istället för att ta ett stort lån. Kanske handlar det också om en ny grön våg säger Stenlund.

- Recycling är populärt och man nöjer sig med ett gammalt hus, samtidigt får man färdiga gårdsplaner med planteringar och garage på handeln.

Köpte hus i Hopsala

Två av dem som köpt hus i Kronoby i år är Andreas och Anni Ahlvik, ett par i 30-års åldern. Andreas Ahlvik kommer ursprungligen från Kristinestad och frun Anni är hemma från Kalajoki. I augusti köpte paret ett frontmannahus i Hopsala.

- Vi ska precis börja grundrenovera huset, det blir inget slott utan en mysig liten stuga, säger Ahlvik.

Paret har bott i en hyreslägenhet inne i Karleby stad i snart fem år.

- Vi börjar bli lite äldre och vi ville ha något eget att ta hand om och greja på med, säger Andreas Ahlvik som är husbyggare till yrket och nu ser fram emot att bygga åt sig själv.

Att det blev just Kronoby för paret var mest en slump.

- Husen på landet är lite billigare än inne i stan. Då vi hittade det här huset som påminner om en liten mormorsstuga blev vi nästan lite kära i huset, säger Ahlvik.

Mies-ja naisminiatyyrihahmot talon edessä.
Mies-ja naisminiatyyrihahmot talon edessä. Bild: Henrietta Hassinen / Yle bostadsmarknaden,bostadslån,bostadsområden,hyresbostäder,fastighetsförmedling,bostadsproduktion,hem,hus,familjer (grupper)

Så snart renoveringen är klar flyttar paret ut på landet. Det känns lite spännande att flytta bort från stan, samtidigt som det blir trevligt att få lite lugn och ro och komma närmare naturen säger Andreas Ahlvik.

Men det ställer också lite större krav på planeringen.

- Glömmer man köpa mjölk så får man ta sig ända in till Kronoby centrum med bil, säger Ahlvik.

Anni Ahlvik är finskspråkig, men det känns inte som något hinder att flytta till Kronoby. Andreas Ahlvik säger att frun lärt sig att prata svenska riktigt bra och hon är inte på något vis den enda finskspråkiga inflyttaren.

Tror på stark landsbygd i framtiden

Största delen av de som flyttat in i gamla hus i Kronoby tycks vara finskspråkiga säger Dan Stenlund.

Kronoby har fått allt fler finskspråkiga inflyttare och kommunen erbjuder i dag tvåspråkiga daghem i alla kommundelar. I kommunens strategi är målet att ha en finskspråkig skola eller ett språkbad innan år 2025.

- Under nästa år kommer vi att utreda vilket alternativ som är den bästa vägen framåt, säger Brännkärr.

Men hur ser då framtiden ut, är det bara en tillfällighet att Kronoby visar på en ökande befolkning. Kommer landsbygdskommunerna ändå på sikt att tömmas på folk?

Malin Brännkärr svarar ett bestämt nej på den frågan.

- Nej. Jag tror inte att det kommer att gå så. Jag tycker snarare att trenderna i dagens samhälle talar för att landsbygden kommer att vara livskraftig i framtiden.

Vi fokuserar allt mera på naturen och hållbar utveckling, tänker mera på vad vi äter och föredrar lokalproducerat mat säger Brännkärr.

- Man kommer mer och mer att uppskatta ett boende där man kan odla sina egna rotsaker och vara nära naturen på ett helt annat sätt än i städerna, säger Malin Brännkärr.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten