Hoppa till huvudinnehåll

”Det är oroande om folk blir vana vid att se extrem fattigdom” – Nätverket som hjälper östeuropeiska romer jobbar för att allt färre ska tigga på gatan

Gatutiggare.
Det finns uppskattningsvis 8 till 12 miljoner romer i EU-länderna. Gatutiggare. Bild: Yle/Marcus Rosenlund gatutiggare

Det är 10 år sedan debatten kring romerna från Östeuropa blossade upp i Finland. Stadsbor vaknade upp till att det fanns tiggare i gatubilden, och frågan om vad man skulle göra med de här människorna debatterades i offentligheten. I dag är tiggande romer fortfarande en vanlig syn i stora städer, men det har gjorts framsteg för att hitta mer hållbara sätt för människorna att försörja sig på.

Det uppskattas att antalet romer från Östeuropa har hållits så gott som konstant, sedan dom första dök upp för ungefär 10 år sedan. I Helsingfors lär det finnas kring tusen romer, men det här är inga officiella siffror, eftersom personerna inte är registrerade.

Det är också tio år sedan Diakonissanstalten inledde verksamhet för att nå ut till romerna.

Utvecklingschef Anca Enache berättar att arbetets karaktär har ändrats under åren - från akut hjälp till mer långsiktiga lösningar.

- Visst har det gått mot det bättre, jämfört med tio år sedan då det inte fanns några stödfunktioner. I dagens läge finns flera sätt att hjälpa och vi kan erbjuda mer service för östeuropeiska romer här i Helsingfors.

Anca Enacche stor framfö en vägg med färgglada handavtryck. hon har svart hår, svartbågade glasögon och röd blus.
Anca Enache Anca Enacche stor framfö en vägg med färgglada handavtryck. hon har svart hår, svartbågade glasögon och röd blus. Bild: Mikaela Remes/Yle romer,anca enache

10 år av hjälp för östeuropeiska romer

I år firar Diakonissanstaltens Hirundo-nätverk 10 år av verksamhet. Hirundo har grundats för att uttryckligen stöda romer från Östeuropa.

På nätverkets jubileumsseminarium medverkar journalisten och konstnären Barbara Savolainen, som länge verkat för att hjälpa romer och papperslösa.

Tystnad är farligt― Barbara Savolainen

Hon är nöjd över att Finland gjort praktiska framsteg, men upplever att många finländare fortfarande är negativt inställda till romerna.

- Under åren har städerna tagit en mer proaktiv approach i frågan, till exempel genom att erbjuda romerna akut hälsovård, vilket är bra. Samtidigt är jag oroad för den allmänna opinionen. Också här i Finland påverkas vi av att attityderna hårdnar i övriga Europa. Därför måste vi tala om saker – tystnad är farligt, säger Savolainen.

Fler försörjningssätt så att färre ska behöva tigga på gatan

Ett exempel på praktiskt stöd för romerna är Hirundo-nätverkets dagcenter, som i höst öppnade en ny lokal i Sörnäs i Helsingfors.

På centret kan romerna vila och äta, men nätverket erbjuder också långsiktigare tjänster, bland annat studier i finska, och lär ut vardagsfärdigheter som matlagning, städning och att ta hand om hälsan.

Hirundo-nätverket har också utvecklat alternativa sätt för romer att försörja sig på, med målet att allt färre skulle vara tvungna att tigga ute på gatorna.

Till dem hör försäljning av tidningen Iso Numero, insamling av flaskor och snuttjobb. Jobben förmedlas genom ett projekt som hjälper romer att hitta jobb inom branscher där det råder brist på arbetskraft inom uppgifter som inte nödvändigtvis förutsätter yrkesexamen, som till exempel städning.

Romfrågan får skjuts av flyktingdiskussionen

Förutom att utbudet av tjänster blivit mångsidigare under det senaste årtiondet, har också den offentliga debatten blivit sundare, uppskattar Anca Enache.

Hon anser att språket som används om romer i media nuförtiden är värdigare.

- För tio år sedan rapporterades det alarmistiskt om ’tiggarfenomenet’. Romska barn kallades för tiggarbarn i pressen – det var hårda ord. Man kunde kanske säga att språket blivit värdigare, säger Enache.

Under de senaste åren verkar debatten kring östeuropeiska romer ha mattats av, antagligen eftersom media haft fullt upp med att rapportera om flyktingarna från Mellanöstern. Enache säger att det här är typiskt för fenomen som upplevs vara främmande.

- Romerna är antingen överexponerade, eller så är de osynliga. Det verkar alltid finnas ett fenomen som väcker rädsla och som får ett visst medialt utrymme – nu är det flyktingfrågan, säger Enache.

barbara savolainen
Barbara Savolainen är engagerad i flykting- och romfrågan både som journalist och konstnär. barbara savolainen Bild: Ulrica Fagerström/ Yle Samhällsprogram

Barbara Savolainen ser ett samband mellan flyktingar och romerna.

- Romerna hör ju också till gruppen papperslösa. Frågan om dem och frågan om papperslösa flyktingar går hand i hand, säger Savolainen.

Anca Enache tror att diskussionen kring flyktingarnas situation kan rentav ha gynnat de östeuropeiska romernas situation i Finland.

- I och med flyktingarna har vi debatterat om vem som har rätt till hälsotjänster och socialskydd, mer än någonsin tidigare. Jag tror att romefrågan gynnas av att vi för den här debatten och gör koordinerade åtgärder för att hjälpa papperslösa, säger hon.

Ingen lösning på romfrågan medan situationen i Rumänien och Bulgarien stampar på stället

Men på alla håll i Europa har utvecklingen inte gått mot samma håll.

Enligt en undersökning av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, är romerna Europas mest diskriminerade folkgrupp och hatbrotten mot dem är ett växande problem.

Folket behandlas fortfarande illa i ursprungsländerna Rumänien och Bulgarien, länder som präglas av fattigdom och ojämlikhet. Det här leder till att allt fler lämnar sina hem i hopp om bättre leverne på annat håll i Europa.

För att romernas ställning verkligen kan förbättras, krävs samarbete, långsiktiga åtgärder och politisk vilja

Men på många håll är de östeuropeiska romerna inte välkomna: i flera europeiska länder saknar folket tillgång till boende, hälsovård och grundläggande rättigheter.

För att romernas ställning verkligen kan förbättras, krävs samarbete, långsiktiga åtgärder och politisk vilja, påpekar man på Diakonissanstalten. Och även om detta skulle uppnås, finns ingen förbättring i sikte så länge som situationen i ursprungsländerna stampar på stället.

- När det gäller ojämlikhet och fattigdom i Rumänien och Bulgarien har situationen kanske inte blivit värre, men inte heller bättre. Ur den synvinkeln ser utvecklingen inte bra ut, säger Anca Enache.

”Vi får inte vänja oss vid extrem fattigdom”

I Helsingfors verkar det som om stadsborna blivit vana vid att de östeuropeiska romerna är en del av gatubilden.

Det viktigaste är inte att fattigdomen försvinner ur gatubilden, utan att vi hittar långsiktiga lösningar― Anca Enache

Anca Enache på Diakonissanstalten är kluven till det här, eftersom det också finns en risk för att extrem fattigdom blir ett normalt fenomen.

- Förstås vill vi inte att extrem fattigdom normaliseras i gatubilden. Det är viktigt att människor förhåller sig kritiska till fenomenet och höjer sina röster mot att det fortsätter så här, säger hon.

Enache anser det vara viktigt att hålla debatten i gång, och välkomnar också kritiska röster, för att tillsammans hitta lösningar på hur samhället kan skapa bättre förutsättningar för romerna.

- Det viktigaste är inte att fattigdomen försvinner ur gatubilden, utan att vi hittar långsiktiga lösningar för att de här människorna får en värdig vardag och hittar sätt att försörja sig på.

Läs också