Hoppa till huvudinnehåll

"Det du hör om patienter medan du jobbar inom vården ska du ta med dig i graven" – Tystnadsplikten borde vara en självklarhet för de anställda

En kvinna och en läkare.
En kvinna och en läkare. Bild: Mostohotos \ lev dolgachov läkare,hälsovård,sjukvård,patient,patienter,vård (omsorg)

Då du besöker en läkarmottagning, går till en hälsocentral för ett blodprov, föder att barn på BB eller går på psykoterapi, då är du i kontakt med anställda inom hälsovården som har tystnadsplikt. Det finns tyvärr många berättelser om hur tystnadsplikten inte har hållit - har du en sådan?

I Finland jobbar 492 148 personer inom sjukvården och med ett arbete där de absolut inte får prata utanför sitt jobb om det de hör eller läser om patienterna.

- Det du hör om patienter medan du jobbar inom vården ska du i princip ta med dig i graven, säger Kirsi Liukkonen som är jurist på tillsynsverket Valvira.

Hur går övervakningen till?

Tystnadsplikten är stipulerad i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. I praktiken övervakar varje enhet - läkarcentral, hälsovårdscentral eller sjukhus - själv att tystnadsplikten följs.

- Vi gör stickprov eller kontrollerar ifall det finns fog för att någon inom vården läst i patientregistret bara av nyfikenhet, säger chefsläkaren Anders Mickos på Sibbo social- och hälsostation.

En hand som skriver på ett papper.
En hand som skriver på ett papper. Bild: Yle inträdesprov

Mickos berättar att varje person som anställs är tvungen att underteckna en datasäkerhetsförbindelse när de anställs. Dessutom genomgår de en obligatorisk fortbildning medan de är anställda.

Olika rättigheter beroende på arbetsuppgift

I patientregistret kan alla som jobbar inom vården, läsa uppgifter om olika patienter. Beroende på arbetsuppgifterna har man olika tillgång till olika uppgifter. Dessutom är det inte tillåtet att som anställd gå in och läsa i en patients uppgifter ifall du inte deltar i patientens vård.

Det här övervakas med såkallad egenkontroll, vilket går ut på att ledningen kollar loggen vem som har läst vems uppgifter och när. Ertappas en anställd för att ha snokat i information som inte hör till hens uppgifter, leder det till en diskussion med chefsläkaren.

Läkare vid dator.
Läkare vid dator. Bild: Derrick Frilund / Yle läkare,hälsocentraler,hälsostationer,socialsektorn,social- och hälsovårdsområden,social- och hälsovårdstjänster,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),självbetjäning,hälsovård,blodprovstagning,sjukhushygien,medical glove

Kan den anställda godtagbart motivera varför hen läst patientuppgifterna, leder det inte till någonting mer. Men är snokandet omotiverat, kan det leda till varning eller uppsägning, berättar Anders Mickos.

- Ibland kan det bli aktuellt med polisanmälan om man misstänker brott, berättar Kirsi Liukkonen på Valvira.
Tystnadspliktsärenden behandlas också på Valvira, i domstol, hos Regionförvaltningsverket och till och med hos Justitieombudsmannen.

Straffet för bruten tystnadsplikt är i allmänhet böter. Enligt Kirsi Liukkonen har en läkare i Finland aldrig fråntagits sin rätt att utöva yrket på grund av bruten tystnadsplikt.

Patienten har alltid rätt att få veta vem som läst patientuppgifterna

Som patient har man alltid rätt att få veta om ens patientuppgifter har hamnat i fel händer.

Dessutom kan man när som helst begära att läkarcentralen, hälsovårdscentralen eller sjukhuset kollar vem som har läst mina patientuppgifter. Man behöver inte motivera varför man vill kolla det.

Patientombudsmannen eller vårdenhetens förman är de som man ska man vända sig till om man misstänker bruten tystnadsplikt.

Vårdare brevid patientsäng
Vårdare brevid patientsäng Bild: Yle/Sofi Nordmyr skötare

Svårt på bäddavdelningar

På bäddavdelningar kan det vara utmanande att prata kring patientuppgifter så att ingen annan i rummet hör, medger Anders Mickos.

- Därför försöker vi fråga om känsliga patientuppgifter i enrum, och då läkarna är på rond handlar det mer om att fråga hur patienten mår. Dessutom görs läkarronderna utanför besökstiderna så att inga gäster finns i rummet.

Tystnadsplikten viktig för lyckad psykoterapi

Inom psykoterapin har tystnadsplikten en speciell roll. Det anser Anna Collander som arbetar som psykoanalytiker.

- Nästan alla våra psykiska svårigheter har vuxit ur att vi i våra tidigaste relationer har känt att vissa delar av oss inte är tillåtna. Som barn är vi skickliga att utveckla system för att undvika de här sidorna hos oss själva.

Hon säger att idén med psykoterapi är att bli medveten om de här sidorna, och integrera dem i personligheten på nytt och märka att de är helt okej.

Men den här processen är väldigt sårbar och det kan vara svårt att få kontakt med dem och avslöja dem för en utomstående person, en terapeut.

Näsdukar och blomma på ett bord
Näsdukar och blomma på ett bord Bild: Yle/Mikael Kokkola näsdukar,kognitiv terapi,terapi,psykiater

Därför är tystnadsplikten en del av den grundläggande tryggheten som behöver finnas i en terapi.

En bruten tystnadsplikt kan göra klienten mycket illa, påpekar Collander. I värsta fall kan klienten mista förtroendet för andra och kanske aldrig mer våga uppsöka en terapeut.

Vårdaren ska alltid konsultera kollegor utan patientnamn

För alla vårdare är det en viktig del av arbetet att kunna konsultera mer erfarna kollegor, helt enkelt för att ge så bra vård som möjligt.

- För mig är det viktigt att jag med min handledare diskuterar på ett plan så att patienten inte kan kännas igen, säger Anna Collander.

Inom läkarkåren konsulteras det ofta med kollegor och även Kirsi Liukkonen vid Valvira understryker att inga personuppgifter ska komma fram vid konsultation och att patienten inte ska kunna kännas igen.

- För vården kan det ändå ibland vara nödvändigt att läkarna pratar om patienten vid namn, men då ska det antecknas i patientregistret att den konsulterade läkaren har deltagit i vården, säger Liukkonen.

Vilka regler gäller inom den alternativa medicinen?

Maria Jeskanen jobbar med kinesisk medicin och också där - liksom inom övriga alternativen vården - konsulterar man kollegor, och samma regler gäller här: inga namn och patienten ska inte kunna identifieras.

Maria Jeskanen berättar att tystnadsplikten poängteras under hela utbildningen inom den kinesiska medicinen. De flesta går sedan med i ett förbund eller en förening och där undertecknar man de etiska reglerna, som bland annat förbinder vårdaren till tystnadsplikt.

akupunkturnålar på en arm
akupunkturnålar på en arm Bild: pixabay akupunktur,alternativ medicin,nålar

- Vårt sätt att vårda hela människan gör att de etiska reglerna är en självklarhet. Vi pratar inte om våra patienter med folk som inte jobbar i branschen, säger Jeskanen

Blir en vårdare fast för att ha brutit tystnadsplikten, utesluts hen ur förbundet, men kan fortsättningsvis fortsätta att jobba.

- Därför är det viktigt för konsumenten att kolla att vårdaren som man tänkt beställa tid hos, hör till någon förening, säger Jeskanen. Blir det problem får man ingen hjälp av varken patientombudsman eller polis.

Valvira övervakar inte på något sätt de alternativa vårdformerna.
Till alternativa vårdformer räknas till exempel homeopati, akupunktur, reiki, änglaterapi, olika former av samtalsterapi, zonterapi.

Anders Mickos på social- och hälsostationen i Sibbo säger att han sällan hör om patienter som är oroade över tystnadsplikten. Däremot är det betydligt vanligare inom den alternativa vården.

- Den alternativa vården har inte alla gånger fått en så positiv bild i media, säger Maria Jeskanen. Därför frågar kunderna ofta om vi har tystnadsplikt.

Det är fritt fram för vem som helst att använda titeln terapeut. Men titeln psykoterapeut kräver en psykoterapeut-utbildning.

Tystnadsplikten en självklarhet för de flesta patienter

Inom psykoterapin finns det ur ett juridiskt perspektiv vissa situationer där man måste ge avkall på tystnadsplikten, till exempel i samband med misstänkta barnskyddsbrott, grova brott som mord och allvarliga sexualbrott.

Här börjar terapeuten ändå med att diskutera med klienten och i samråd besluter man hur man går vidare, säger Anna Collander.

För tillfället är det inte nödvändigt för de privatpraktiserande psykoterapeuterna att skriva om sina klienter på Mina kanta-sidor, men enligt Anna Collander kommer det med största sannolikhet att bli obligatoriskt i framtiden.

- Det kommer att bli ett eget dilemma för det är lätt hänt att det som jag som terapeut skriver kan läsas av många människor. I skrivande stund kan jag inte veta vem som kommer att läsa det jag skriver.

Skriv din berättelse om då tystnadsplikten brustit!

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa