Hoppa till huvudinnehåll

Christer Holmberg introducerade organtransplantationer på barn i Finland: "Vi fick grönt ljus att försöka sköta också de yngre barnen"

Christer Holmberg, professor emeritus.
Professor emeritus Christer Holmberg. Christer Holmberg, professor emeritus. Bild: Yle / Hanna Othman läkare,christer holmberg

Då ett barn får en ny njure ute i världen är hen i snitt tolv år gammal. I Finland är medelåldern för barnpatienter som genomgår en njurtransplantation betydlige lägre: fyra till fem år.

- Det beror på vårt sjukdomsarv, berättar professor emeritus Christer Holmberg.

Vårt isolerade läge gör att vissa medfödda sjukdomar är vanligare i Finland än annanstans i världen.

- En sådan sjukdom är kongenital nefros, det vill säga medfödd njurförlust. Barnet förlorar redan från födseln väldigt mycket äggviteämnen och förr dog sådana barn redan under sitt första levnadsår.

Operationerna misslyckades och det gick så illa att man behövde en paus innan man vågade försöka på nytt

Nuförtiden kan man sköta dessa barn genom en tidig njurtransplantation. Det var ingen mindre än Christer Holmberg som introducerade organtransplantationer på barn i Finland i början av 1980-talet.

Ny kunskap i bagaget efter åren i USA

Efter postdoktorala studier i USA återvände Christer Holmberg 1980 till Helsingfors. Då var organtransplantationer redan vanliga ute i världen.

- Den första organtransplantationen gjordes 1950 och den första i Finland år 1964. Då jag kom tillbaka gjordes transplantationer på tonåringar på vuxenavdelningen, men för barn under tolv år fanns det ingen chans att få en transplantation, berättar Holmberg.

I samma veva beslöt sig Helsingfors universitetssjukhus för att åtgärda situationen.

- HUCS grundade tjänster för en njurläkare och dialyssköterska på Barnkliniken och så vi fick grönt ljus att försöka sköta också de yngre barnen.

Inte första försöket

De första försöken med att transplantera organ på barn hade gjorts redan på 1960-talet, men med föga framgång.

- Det saknades medicinering som kunde motverka frånstötning av det nya organet. Operationerna misslyckades och det gick så illa att man behövde en paus innan man vågade försöka på nytt, berättar Holmberg.

En tioårig kille med ett hjärtfel var med om en av de första hjärttransplantationerna

Då han jämför dagens transplantationer med de tidigaste på 1980-talet så är det i det förberedande skedet som den viktigaste förändringen har skett.

- Patienterna idag är i mycket bättre skick då de kommer till operationen. Man ser till att de har fått tillräckligt med näring och vitaminer och att de inte har några infektioner, räknar Holmberg upp.

På 1980-talet kunde barnpatienterna som rullades in under kniven vara i riktigt bedrövligt skick.

- De var sjuka så de åt inte, de hade dåliga blodvärden och ofta infektioner. Att som läkare lära sig vad man ska se efter och sköta om är en lång process, säger Holmberg.

Tioåringen som fick ett nytt hjärta och började simma

Christer Holmberg är en av Finland främsta experter på organtransplantation på barn. Under sin aktiva yrkeskarriär har han mött hundratals patienter, men det är en liten kille som fastnat i minnet.

- Det var en tioårig kille med ett hjärtfel och han var med om en av de första hjärttransplantationerna. Hans hjärtfel var medfött så han hade genomgått många korrigeringsoperationer, minns den pensionerade professorn.

Innan operationen var den lilla patientens liv mycket begränsat.

- Han fördes med bil till skolan och kunde inte gå ut på rasterna. Han hade aldrig simmat eller cyklat och kunde knappt röra på sig.

Det var en sommar som han fick sitt nya hjärta.

- Efter operationen åkte familjen ut till sommarstugan. Och hela den första veckan tillbringade han i vattnet och simmade, något han aldrig gjort förut.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen