Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Bristen på jämställdhet i riksdagen är slående men väldigt få höjer på ögonbrynen

Guldstatyerna i riksdagens plenisal.
Guldstatyerna i riksdagens plenisal. kommentarer

"Finland är ett jämställt land" konstaterar regeringsprogrammet och de flesta verkar nöjda med det. Att det brister i jämställdheten mellan män och kvinnor i riksdagen förvånar ingen, och inte verkar det uppröra särskilt många heller. Varför?

Det är tråkigt att få sina fördomar bekräftade men det var precis så det gick när jag bestämde mig för att granska könsfördelningen i budgetdebatten. Det visade sig att kvinnorna bad om ordet i plenisalen när social- och hälsovård och utbildning behandlades, män steg upp när det var dags att snacka försvar, näringsliv och jord- och skogsbruk.

De senaste veckorna har föreställningen om att riksdagsarbetet är jämställt verkligen satts på prov.

Jämställdhetsrapporten som gavs ut pekade på flera jämställdhetsbrister i riksdagsarbetet, men ändå har det inte uppstått någon upprörd diskussion. Mottagandet blev svalt, rentav förminskande, då flera ledamöter i stället för att ta upp bristerna har valt att poängtera att rapporten ju konstaterade att många är rätt nöjda med jämställdheten på Arkadiabacken.

När Svenska Yle bett om kommentarer till jämställdhetsrapporten och till granskningen om budgetinläggen är det många som sagt att de inte är förvånade över läget, men få säger mer än så. Det här är en stark tradition när jämställdhet diskuteras i Finland. Vi gillar att konstatera att mycket är ganska bra, faktiskt, i stället för att uppröras över det som borde åtgärdas.

Abortdiskussionen tyder på total blindhet för symbolvärdet

Och med risk för att ta till en gammal jämförelse: Hur hade diskussionen sett ut i Sverige om landets regerande partier inte försvarat kvinnans rätt till abort och avsatt en utrikesminister som aktivt lobbat för abortmotstånd?

Upprörda röster och krismöten hos regeringspartierna blev det först när pojkarna började bråka om vem som sagt vad om vem helgen efter förtroendeomröstningen om Timo Soini (Blå). Inför själva omröstningen lämnades några få kvinnor inom Samlingspartiet väldigt ensamma i sin kritik mot utrikesministerns agerande.

Hur hade diskussionen sett ut i Sverige om landets regerande partier inte försvarat kvinnans rätt till abort?

Resten av regeringsrepresentanterna vidhöll bestämt att omröstningen inte handlade om samvetsfrågan abort utan om att hålla ihop regeringen. Det här tyder på en total blindhet för en hur viktig symbolfråga abort är och dessutom för hur stark abortmotståndslobbningen vuxit sig internationellt. Kvinnorna som inte rättade sig i ledet om Soini var märkbart skärrade efter omröstningen, och den här frågan lär inte vara glömd.

Jämställdhetsrapporten den första som gjorts

Nämnas kan också att utredningen om jämställdhet i riksdagen var den första i sitt slag. Redan det är anmärkningsvärt. Hur är det ens möjligt att ingen tittat på hur det står till med den saken tidigare? Borde inte könsfördelning i beslut, gruppanföranden och svarsinlägg rentav bedömas regelbundet?

Nu säger kanske också du att ingen är upprörd för att Finland redan är så jämställt. Vi har kommit så långt. Aborträtten är inte hotad, kvinnor får nog prata utrikespolitik och ekonomi om de vill. Finland är ett jämställt land, det står ju till och med i regeringsprogrammet.

Men så är det inte. Fortfarande ställer de flesta partier upp fler män än kvinnor i både riksdagsval och kommunalval (De Gröna var det enda partiet som hade fler kvinnliga kandidater, SDP och Samlingspartiet hade jämnast fördelning. Centern hade 60 procent manliga kandidater och Sannfinländarna 65 procent.)

Jämställdhetsrapporten visar att kvinnor gärna skulle sitta i utrikes- och finansutskotten, men ändå sitter där främst män

Fortfarande upplever kvinnor att de inte har tillgång till samma politiska ämnesområden som män. Utrikesutskottet och finansutskottet har varit mansdominerade så länge någon kan minnas. Jämställdhetsrapporten visar att kvinnor gärna skulle sitta i de här utskotten, men ändå sitter där främst män.

Det talas om vikten av kvinnor inom utrikespolitik bland annat för att lyfta fram feministisk utrikespolitik och andra syner på asylfrågor, men det gäller andra ämnesområden också. Till exempel försvaret: Hur prioriterad fråga har beväringarnas psykiska välmående varit under Finlands historia? Gissa vilka ledamöter som tog upp den frågan under budgetbehandlingen förra veckan? Jo, de få kvinnor som uttalade sig i den annars mansdominerade försvarsdiskussionen.

Ansvaret för våra sjuka och svaga samt för att reda ut den allra mest komplicerade samhällsfrågan vi har just nu, vårdreformen, har dumpats på en samling kvinnor

Att social- och hälsovårdsfrågor domineras av kvinnliga beslutsfattare kan förstås ses som att det är kvinnor som sitter och bestämmer om klart flest miljoner i statsbudgeten. Men det kan också ses som att ansvaret för våra sjuka och svaga samt för att reda ut den allra mest komplicerade samhällsfrågan vi har just nu, vårdreformen, har dumpats på en samling kvinnor.

Ja, låt kvinnorna reda ut det där. För övrigt är det klart kvinnodominerade social- och hälsovårdsutskottet inte ett särskilt eftertraktat utskott enligt jämställdhetsrapporten, inte bland kvinnor och ännu mindre bland män.

Upp till bevis! Vem bryr sig?

I de kommunala organen har det funnits kvoter sedan 90-talet och det tycker ingen i dag att är konstigt. Systemet är svårt att överföra på riksdagsarbetet eftersom utskott inte kan ha andra än just invalda ledamöter som medlemmar. Flera partier säger ändå att de gärna skulle göra könsfördelningen jämnare inför nästa regeringsperiod, genom att frivilligt koordinera över partigränserna.

Nu är det snart upp till bevis. De som sitter i utskotten är också de som i första hand uttalar sig i plenisalen, som är Finlands synligaste politiska arena. Det handlar om att ändra strukturer i grunden och om att föregå med exempel för resten av samhällsdiskussionen.

Det handlar om att ändra strukturer i grunden och om att föregå med exempel för resten av samhällsdiskussionen

Det som sägs i plenisalen har betydelse när Finlands blivande politiker ska lära sig vad män talar om och vad kvinnor talar om i Finland. Här har riksdagsgrupperna ett viktigt arbete efter nästa val när utskotten ska tillsättas. Och faktiskt, redan långt före det, nu när kandidater till valen ska utses. Här har de partier som vill ta avstånd från de senaste veckornas tafatthet i jämställdhetsfrågor alla möjligheter att plocka poäng.

Läs mera:

Eduskuntatalo

Kvinnor pratar hälsovård och män försvar när pengar delas ut i riksdagen

Enligt Svenska Yles granskning var budgetbehandlingen i riksdagen starkt könsindelad enligt olika ämnesområden. Kvinnor talade som väntat mest om social- och hälsovård och familjepolitik - män om försvar, jord- och skogsbruk och arbetslivsfrågor.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes