Hoppa till huvudinnehåll

Ruiner från en krigstida fångförläggning hittades i Kittilä – snart hittar du platsen på karta över natursevärdheter

Ruiner av en barack i Tunturilehtos fångförläggning i Kittilä i Lappland.
Här stod en barack under kriget. Nu har alla byggnader ändå nästan förmultnat på Tunturilehtos fångförläggning. Ruiner av en barack i Tunturilehtos fångförläggning i Kittilä i Lappland. Bild: Forststyrelsen ruiner,fångläger,Lappland

Tack vare tips från allmänheten har en krigstida fångförläggning återfunnits.

Forststyrelsen har kartlagt och uppdaterat information om olika mål i naturen i Lappland. Som en del av det projektet har de bett allmänheten skicka in tips.

Bland tipsen fanns också information om ruinerna som ligger i Kittilä i Lappland. Ruinen var inte känd för Forststyrelsen sedan tidigare.

Karta över lappland som zoomar in mot Kittilä. Där är också fångförläggningen Tunturilehto utmärkt.
Karta över lappland som zoomar in mot Kittilä. Där är också fångförläggningen Tunturilehto utmärkt. Bild: Yle / Miro Johansson

Forststyrelsens mljöexpert Timo Nyman har besökt fångförläggningen efter att de fick tipset. Han berättar att fångförläggningen som hette Tunturilehto hade drygt 60 fångar.

– Så mycket har jag fått reda på att det var en finsk fångförläggning. De sovjetiska krigsfångarna arbetade där med skogsarbete för Forststyrelsen, berättar Nyman.

Alla byggnader har redan förfallit, och det som i dag finns kvar av fångförläggningen är främst ruiner med några enstaka stockar, stenhögar där eldstäder har legat och en del metallbråte.

Rostigt metallbråte vid en sönderfallen byggnad.
Tunturilehtos fångförläggning har så gott som förmultnat. Rostigt metallbråte vid en sönderfallen byggnad. Bild: Forststyrelsen ruiner,fångläger,Lappland

Nyman hittade inte några pålar som skulle tyda på att där skulle ha funnit stängsel, men om det har funnits kan de redan ha hunnit förmultna i och med att också baracken där fångarna sov har så gott som förmultnat.

Utöver baracken som var nästan 30 meter lång och 20 meter bred fanns det på samma område också ruinerna av en mindre byggnad, cirka fem meter gånger fem meter och ruinerna av en jordkällare.

Ett gångjärn sitter fast i en halvt förmultnad dörr.
På drygt sjuttio år förmultnar det mesta. Ett gångjärn sitter fast i en halvt förmultnad dörr. Bild: Forststyrelsen Lappland,gångjärn

Enligt Nyman skulle hela området ha varit cirka 50 gånger 50 meter stort.

Nu kommer ruinerna att märkas ut på Forststyrelsens karttjänst, där en många ödestugor och sevärdheter i naturen är märkta. Ruinen ligger 400 meter från en skogsväg, vilket gör att det är ganska lätt att ta sig dig.

De flesta fångförläggningarna och lägren i Lappland var i tysk regi

Professor Lars Westerlund har skrivit en bok om de tyska fånglägren i Finland och han har också forskat länge i fortsättnigskriget. Enligt honom var de flesta fånglägren och fångförläggningarna i Lappland främst tyska.

– Speciellt i norra Finland var fanns det både finska och tyska fångläger där det fanns sovjetiska krigsfångar, säger Westerlund.

Det fanns åtminstone ett hundratal olika slags fångförläggningar som tyskarna drev i Lappland under kriget, och på dessa förläggningar arbetade de sovjetiska krigsfångarna med olika uppgifter som tyskarna behövde för att kunna strida i norr.

Westerlund berättar ändå att det är oklart hur många förläggningar det fanns i och med att det inte finns ett heltäckande register, bland annat på grund av att tyskarna brände mycket av dokumenten då de retirerade ur Finland.

– Det finns inget heltäckande register över fånglägren. Då jag forskade i ämnet för min bok för tio år sedan fick jag många tips och lokala guider i Lappland kunde visa var det hade funnits läger, förklarar Westerlund.

Professor Lars Westerlund.
Lars Westerlund har skrivit mycket om de tyska fånglägren i Lappland. Professor Lars Westerlund. Bild: Yle/ Axel Nurmio Lars Westerlund

Speciellt inom logistiken använde tyskarna krigsfångar för att lossa och lasta förnödenheter som transporterades genom hamnarna till järnvägen och därifrån vidare på lastbil eller med hästar ut till trupperna.

Vid varje omlastning behövdes arbetskraft, och i och med att över 5000 skepp hämtade förnödenheter till tyskarna i norr var transportvolymerna stora.

Fångarna användes också för andra uppgifter. Till exempel skogsarbete utfördes av de sovjetiska fångarna i och med att de tyska trupperna behövde en hel del ved.

Många infrastrukturprojekt i norr förverkligades också av sovjetiska krigsfångar. Tyskarna behövde nämligen förbättra vägarna i norr för att kunna komma fram till fronten med allt det material de behövde.

Avsiktligheten med vägarbeten var helt enkelt att förbättra befintliga vägar genom att förbättra och bygga broar, släta kullar och fylla igen lägre delar. Också en del nya vägavsnitt byggdes för att tyskarna kunde ta sig fram.

Westerlund ser också en stor skillnad mellan hur finländarna och tyskarna använde krigsfångar som arbetskraft.

– Tyskarna hade en mer långsiktig planering och de använde också krigsfångarna i högre grad för att utföra arbete för dem, berättar Westerlund.

Tyskarna importerade sina fångar

Under hela fortsättningskriget tog tyskarna i norr endast 9000 krigsfångar på fronten i Lappland, medan finska armén tog 70 000 fångar under kriget.

De fångarna som finländarna tog fördelades runt om landet i olika läger och därifrån eventuellt också vidare till olika ställen där man hade dem att arbeta.

De dryga 60 fångar som jobbade i fångförläggningen Tunturilehto i Kittilä ska enligt Nyman ha kommit från ett fångläger i Kemi.

Tyskarna hade ändå mycket fler än 9000 fångar i arbete i Lappland, och med att de importerade omkring 20 000 fångar till Lappland för att arbeta.

Det betyder att det fanns sammanlagt 30 000 sovjetiska krigsfångar som jobbade med olika uppgifter för tyskarna i Lappland under kriget.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes