Hoppa till huvudinnehåll

Seger för namnbyte i Makedonien - lågt valdeltagande gör resultatet svårtolkat

Motståndare till namnbytet firar det låga valdeltagandet framför parlamentsbyggnaden i Skopje.
Motståndare till namnbytet firar det låga valdeltagandet framför parlamentsbyggnaden i Skopje. Motståndare till namnbytet firar det låga valdeltagandet framför parlamentsbyggnaden i Skopje. Makedonien

I den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien röstade man under söndagen om landet ska byta namn. I folkomröstningen var det ja-sidan som segrade men valdeltagandet var lågt.

Innan röstningen hade man uppgett att valdeltagandet måste bli minst 50 procent. Då skulle ärendet ha förts vidare till parlamentet.

En anonym myndighetsperson uppgav för Reuters kort efter att vallokalerna stängt att gränsen på 50 procent inte kommer att uppnås.

Personen uppgav att endast en tredjedel av de röstberättigade hade röstat.

Nu är det oklart vad röstningen betyder och vad som händer härnäst.

Av de som ville över 90 procent att landet ska byta namn.

Premiärministern blickar mot EU och Nato

Efter att vallokalerna stängde sade landets premiärminister Zoran Zaev att han väntar sig att majoriteten av medborgarna röstat för ett europeiskt Makedonien.

- Om det går som vi väntar oss - att majoriteten röstade för, då står framtiden klar, sade Zaev och uppmanade parlamentet att föra landet vidare mot medlemskap i EU och Nato.

Det slutgiltiga resultatet väntas under natten till måndag.

Namnbytet är ett försök att avsluta en utdragen dispyt med grannlandet Grekland.

Grekland har en egen provins i norr som kallas Makedonien. De två länderna har enats om det nya namnet Republiken Nordmakedonien.

I dag kallar Makedonien sig Republiken Makedonien medan grekerna använder sig av den FN-godkända benämningen FYROM, en förkortning på "den före-detta jugoslaviska republiken Makedonien".

Motstånd från presidenten och oppositionen

Enligt BBC var det få personer som brydde sig om att rösta.

Oppositionen och Makedoniens president Gjorge Ivanov har uppmanat till bojkott i röstningen och ser det hela som en stolthetsfråga.

President Ivanov har kallat namnavtalet ett "historiskt självmord".

Oppositionen anser att landet har fått stå ut med påtryckningar från Grekland och EU.

Enligt det ledande oppositionspartiet skulle det föreslagna namnbytet "förnedra Makedonien".

Förespråkare för namnbytet hoppas att det skulle leda till förhandlingar om medlemskap i EU och Nato.

Grekland stoppade Makedoniens tidigare försök att gå med i Nato 2008 samt dess förhoppningar om att gå med i EU.

Fattiga unga söker ljusare framtid

Med namnbytet hoppas man att säkra en tryggare framtid för landets invånare.

Makedonien hör till de fattigaste länderna i Europa. En fjärdedel av den aktiva befolkningen är arbetslös. Det är speciellt de unga som drabbas, och många har sökt sig utomlands.

De unga är desperata och vill se förändring. Sedan 1991 har man kommit med många förslag, men alla har fått avslag.

Den nya regeringen, som tillträdde ifjol, har inlett förhandlingar om namnbyte.

- Våra medborgare är trötta på det här problemet, säger Makedoniens kommunikationsminister Damjan Manchevski.

- Det har tryckt ned oss alltför länge och hindrat oss från att gå vidare.

Källor: Reuters, BBC, AFP

Läs mera:

Folket i Makedonien får rösta om namnet på sitt land - grannlandet Grekland pressar på

Makedonien - en liten och fattig inlandsnation på Balkan - har i ett kvarts sekel kämpat för att få erkänsla för sitt namn - med hårt motstånd från grannlandet Grekland.

Läs också