Hoppa till huvudinnehåll

Tilltagande ojämlikhet mellan barn och sämre barnskydd på svenska – professionella inom barnskyddet är bekymrade

Ensam teddybjörn i naturen.
Arkivbild. Ensam teddybjörn i naturen. barnskydd,ensam teddybjörn

Tidigare och större insatser behövs inom barnskyddet. Familjerna har allt oftare omfattande problem som kräver ett mångprofessionellt kunnande.

Skillnaderna mellan barnfamiljerna blir allt större.

Barnskyddet råkar idag allt oftare på barn som lever i fattigdom, med psykiskt sjuka föräldrar och helt utan rutiner. Ingen som sköter om att de äter, kommer iväg till skolan eller överhuvudtaget ser barnet.

Nu behövs tidigare åtgärder och större, snabbare insatser.

Desto längre man låter barnet fara illa, desto dyrare blir det

– Vi har stödpersoner för barn, ungdomar, invandrarmammor och familjer.

Det berättar Janina Andersson som är verksamhetsledare för Mannerheims barnskyddsförbund i Egentliga Finland.

Förbundet ordnar med jämna mellanrum skolning för personer som vill jobba som stödpersoner.

lång smal blond kvinna i blå åtsittande klänning och glasögon står bland folk på mässa i Logomo
Janina Andersson är verksamhetsledare på Mannerheims barnskyddsförbund lång smal blond kvinna i blå åtsittande klänning och glasögon står bland folk på mässa i Logomo Bild: Nilla Hansson/Yle Mässa (marknad),janina andersson

De stora utmaningarna för barnskyddet är enligt Janina den kärva inbesparingspolitiken. Att det skärs ner inom barnskyddet.

– Det som kostar mest är de grova åtgärder man måste ta till när det har gått riktigt illa. Om man vill förhindra det måste man satsa mer på förebyggandet.

Mycket pengar och politisk vilja måste in

Andersson påpekar att behovet av grova åtgärder inte tar slut genast utan att det kostar mera allt som allt kanske ett tiotal år.

– Man borde satsa mycket mer pengar en kortare tid för att sedan komma ner i utgifter.

Att få de pengarna just nu när det i samband med social- och hälsovårdsreformen ska skäras ner är inte lätt, medger Janina Andersson.

– Ingen förälder ska lämnas ensam med sina problem. Om man lyckas förstärka föräldrarnas självförtroende och känsla av att ”jag klarar det här” så klarar dom det!

Man borde stöda folk i tid, helst redan när mamman är gravid. Så kunde man undvika att det går så långt att barnen omhändertas, påpekar Andersson.

Ojämlikheten bland barn ökar

Annette Palanen på Profiam arbetar inom barnskyddet i Åbo.

Hon ser tilltagande samhällsklyftor och den allt större fattigdomen bland barnfamiljer, som den största utmaningen för barnskyddet just nu.

– Barn är inte jämlika idag. Vardagen för barn kan se helt olika ut.

En annan sak som socialarbetarna enligt Palanen allt oftare stöter på är den allt mer omfattande problematiken inom barnfamiljerna.

Det handlar inte bara exempelvis om mentala problem utan om många olika slags problem som det tar åratal att få bukt med.

Allt oftare handlar det om fattiga familjer som är långt inne i en skuldspiral.

Två flickor som leker med vatten
Två flickor som leker med vatten Bild: Unsplash / Jelleke Vanooteghem barn,vatten,lekar,Płaska

Barn behöver rutiner, vanor och regler

Annette Palanen tror ändå också på att barnskyddet har blivit bättre under åren.

Hon arbetar själv som socialarbetare på Profiam där de anställdas antal på bara några år har ökat från 5 till 50!

– Socialarbetarna har idag verkligen konkret möjlighet att hjälpa familjer på olika sätt.

Insatserna har blivit mer långvariga, säger Palanen. Ibland handlar det om flera år.

– Det är viktigt att upprätthålla något slags normalitet i familjerna.

Som att barnen går till skolan och att föräldrarna stöder det. Att det finns mat där hemma, mattider, regler och rutiner.

Socialarbetarna försöker hjälpa föräldrarna att upprätthålla alla rutiner för barnens skull.

– För det är ju jätteviktigt att barnen har en normal vardag och känner sig trygga där hemma.

Det handlar, säger Annette Palanen, först och främst om att få föräldrarna, trots eget illamående, att se barnet.

Mångprofessionalitet krävs

När barnskyddet ingriper i en familjs svåra situtation borde det, menar Palanen, inte bara handla om socialarbetaren som jobbar med barnskyddet utan om en större helhet som kanske redan tidigare har haft kontakt med familjen.

Som mentalvårdsbyrån och missbrukarvården och andra som kunde vara med och tillsammans bygga en trygg vardag för familjen.

– Men tyvärr blir det ju lite så där att när barnskyddet är där så tänker psykiatrin att ja men dom har ju barnskyddet som sköter det här.

Barn och docka
Barn och docka Bild: YLE/ Maria Helsing omhändertagning

Helt konkret gör barnskyddet tillsammans med familjen upp ett skrivet schema över dagens rutiner från uppstigning till läggdags.

Det är viktigt att bygga upp en mycket strukturerad vardag som ger alla familjemedlemmar trygghet. Mycket handlar om att stöda föräldrarna på olika sätt.

Brist på svenskt barnskydd i Åbo

Folkhälsan arbetar med barnskydd på många olika sätt. De samarbetar med de kommunala barnskydden i Svenskfinland.

Ett av de stora problemen i Åbo är att det är mycket svårt att få barnskyddstjänster på svenska.

Det är något som Katarina Fagerström som och Saija Westerlund-Cook, som arbetar som sakkunniga i familjearbete, har fått höra om många gånger under barnskyddsdagarna som nyligen avslutades i Åbo.

Att det råder stor brist på exempelvis svenska familjearbetare i Åbo.

två leende kvinnor med glasögon står vid en skylt med Folkhälsan. Den ena har en munktröja där det står Folkhälsan och en papperskaffekopp i handen
Katarina Fagerström och Saija Westerlund-Cook två leende kvinnor med glasögon står vid en skylt med Folkhälsan. Den ena har en munktröja där det står Folkhälsan och en papperskaffekopp i handen Bild: Nilla Hansson/Yle kvinnor,saija westerlund-cook

För det är inte så att finlandssvenskar inte skulle behöva barnskyddstjänster.

– Nej verkligen inte, säger Katarina Fagerström. Därför jobbar Folkhälsans med att försök skapa nätverk i det splittrade fält av organisationer som jobbar på svenska.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland