Hoppa till huvudinnehåll

Uttern är en allt vanligare syn i Österbotten

En utterbaby.
En utterbaby. Bild: Privat / Mats Lönnfors utter,mats lönnfors,Kvarnforsen

Uttern hör till de djur som har blivit vanligare i Österbotten. Till exempel Esse å i Pedersöre hör till de platser där man numera har en hel del utter.

- Speciellt i Heimforsen är det väldigt vanligt att man vintertid ser utter. Vi hade en utterhona med unge som var här i vintras och rörde sig. Folk bor här helt intill åkanten, men det bryr sig inte uttrarna speciellt mycket om, säger biolog Mathias Kanckos.

En orsak till att bland annat uttern har blivit vanligare är att man småningom sluppit inverkan av miljögifter som PCB som påverkade många djurarter negativt.

Heimforsen i Lappfors
Heimforsen i Pedersöre hör till de ställen där uttern trivs. Heimforsen i Lappfors Bild: Yle/Kjell Vikman Pedersöre,utter

- Det är kanske inte så känt att uttern hör till de som led av miljögifterna på 1970-talet, men den har återhämtat sig på samma vis som säl och havsörn. Nu kan man påträffa utter precis över hela landet. De senaste fem till tio åren har uttern också spridit sig i skärgården.

Uttern har en mycket tät och fin päls vilket också har gjort att det bedrevs en överdriven jakt på djuret under början av 1900-talet. Jakten gjorde att beståndet nästan kollapsade.

- Numera är uttern helt fridlyst. Den får vara ifred.

Mångsidig meny

Uttern blir mellan 50-100 cm lång och är anpassad till ett liv i vatten. Den har bland annat simhud mellan tårna och möjlighet att stänga näsborrar och öron under dykning.

Uttern är ett djur som man främst kopplar till fisk. Men vintertid äter den också bland annat grodor som den gräver upp ur bottendyn. Dessutom kan man stöta på den också långt uppe i skogen vid skogsdiken till och med tio kilometer från närmsta större vattendrag.

- På sådana ställen är det just grodor som den gräver fram ur dikesbottnarna.

Men i och med att uttrarna blir fler duger också allt mer som föda åt den. Till och med slaktrester.

- Vi har haft uttrar som har besökt slakthus för älg och hittat rester. Och de kommer också fram på åtlar som jägarna har lagt ut. Så de är nog väldigt mångsidiga i sitt födoval.

Bisamråttorna minskar

I samband med att uttern har ökat har bisamråttan minskat.

- Jag tror att det är flera skäl till det här. Uttern kan säkert ha en stor inverkan på att populationen av bisamråttor inte återhämtar sig. Uttern kan vintertid krypa in i bisamgångarna och fånga en råtta året om.

- Sedan har vi fått havsörn och brun kärrhök som har ökat väldigt kraftigt och båda jagar gärna bisamråtta. Så antalet rovdjur som tar bisamråtta är större nu.

Uttern trivs i långsamrinnande floder, längs havsstränder och i sjöar och dammar. Den bor i håligheter i strandkanten, gärna med ingången under vatten. Uttern trivs i grundare vatten eftersom den fiskar genom att dyka.

Uttern är ett starkt revirhävdande djur som inte trivs i grupp. En utter kan ha ett revir på tiotals kilometer av en åsträcka. Honor har mindre revir och en sträcka på fem kilometer vattenlinje kan räcka.

- Om man tar hela Esse å som är cirka 60 kilometer lång ryms det kanske 10 uttrar, två till tre honor med ungar och några ensamma hanar som strövar omkring. Men hanarna kan röra sig ett tiotal kilometer på en natt så då kan de påträffas också uppe i skogen, säger Mathias Kanckos.

Uttern i filmen fångades på bild i Molpe i Korsnäs av Niklas Björkman.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten