Hoppa till huvudinnehåll

Åbo ska bli attraktivare för cyklister – också bilister gynnas av att fler cyklar

Cykelled på Köpmansgatan i Åbo.
Så ser cykelleden på Köpmansgatan i Åbo ut för tillfället. Cykelled på Köpmansgatan i Åbo. Bild: Yle/Christa Mäkinen cykelled på köpmansgatan

I Danmark har man i mer än 50 år aktivt arbetat för att cyklingen ska ses som ett likvärdigt transportmedel, och man har byggt infrastrukturen enligt det.

– Cykelvägar ska vara enkelriktade och de ska leda ända fram. Man skulle aldrig bygga bilvägar eller kollektivtrafiklinjer som plötsligt slutar, men för cyklister är det tydligen okej?, säger marknadschef Marianne Weinreich vid Rambøll i Danmark.

En bild av hur hästar och fotgängare rörde sig år 1800, och hur trafiken såg ut år 1900 då också cyklar och spårvagnar skulle rymmas på gatorna.
En bild av hur hästar och fotgängare rörde sig år 1800, och hur trafiken såg ut år 1900 då också cyklar och spårvagnar skulle rymmas på gatorna. Bild: Mikael Colville-Andersen trafikplanering

– Så skulle man inte bygga i Danmark!

En bild av hur cyklister, fotgängare, spårvagnar och bilar rörde sig år 1920, och hur cyklister och fotgängare efter år 1950 rör sig i labyrinter för trafikplaneringen mest tänkt på bilar och bussar.
En bild av hur cyklister, fotgängare, spårvagnar och bilar rörde sig år 1920, och hur cyklister och fotgängare efter år 1950 rör sig i labyrinter för trafikplaneringen mest tänkt på bilar och bussar. Bild: Mikael Colville-Andersen trafikplanering

Weinreich besökte Åbo under Cykelförbundets seminarium, och hon gav massor av exempel på hur man i Danmark uppmuntrar till cykling.

Hur cykling prioriteras i Danmark

  • I Köpenhamn och i andra danska städer har man redan från början byggt enkelriktade cykelvägar.
  • Det finns cykelparkeringar vid alla större knutpunkter.
  • Trafikljusen visar längre grönt om det är många cyklister som väntar på att åka över en korsning.
  • Man har längre gröna ljus i regnväder.
  • Det har byggts designade cykelbroar som är så fina att turister söker upp dem.
  • Längs cykelstråk har man lutande skräpkorgar, så att det är enkelt för cyklister att kasta bort skräp.
  • I lokaltågen finns stora vagnar för cyklar. De är gratis, vilket har gett större inkomster för tågbolagen.
  • Alla taxibilar i Köpenhamn måste ha cykelställning som kan ta två cyklar.

Cykelinfrastrukturen är 50 år gammal

Ju fler som cyklar, desto säkrare blir också trafiken. Då känns cyklingen säker också för barn, äldre och kvinnor.

– Stadstrafiken kan inte vara anpassad bara för våghalsiga män på cykel, säger Weinreich.

Danmark och Nederländerna har länge tänkt på cyklister.

I Sverige och Finland står vi däremot inför stora utmaningar, då bådas infrastruktur är planerad enligt 1960-talets idéer.

– Då leddes cyklarna i tunnlar under bilvägarna eller kring bostadsområden, eftersom man på den tiden ville separera cykel- och biltrafik. Det ledde till långa omvägar för cyklarna, förklarar Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet i Sverige.

En cyklist på en cykelväg.
En cyklist på en cykelväg. Bild: Tiina Jutila / Yle cykling,cyklar,cyklister,Cykelhjälm,motion (idrott),stadsplanering,Nyttomotion,Baana

Men sedan dess har cykeln utvecklats som transportmedel.

– I dag har cyklingen förändrats från att ha varit en veckoslutshobby till ett sätt att snabbt ta sig till jobbet, och då skapar de gamla strukturerna enorma svårigheter, säger Strömgren.

Alla drar nytta av att fler cyklar

Alla vet att det är hälsosammare att cykla. Weinreich hänvisar till en dansk undersökning som säger att cykling är nitton gånger hälsosammare än att inte cykla.

Marianne Weinreich och Lars Strömgren vid en station för gula lånecyklar.
Marianne Weinreich och Lars Strömgren. Marianne Weinreich och Lars Strömgren vid en station för gula lånecyklar. Bild: Martti Tulenheimo cykling,Marianne Weinreich

I undersökningen mätte man hälsoeffekterna av att motionera, få frisk luft och att inte producera avgaser jämfört med de negativa effekterna, som hur mycket avgaser man andas in och hur stor risken är för att man skadar sig.

– De positiva effekterna är nitton gånger större, men eftersom det inte är samma instanser som planerar trafiken och som betalar för hälsovården är det svårt att få beslutsfattare att se nyttan, säger Weinreich.

Det finns sådana som är tvungna att använda sin bil, till exempel på grund av jobbet, fritidsintressen eller barnens dagvård. Men också de drar nytta av att städerna satsar på cyklister.

Pyöräilijöitä Amsterdamissa.
Pyöräilijöitä Amsterdamissa. Bild: Sasha Silvala / YLE Amsterdam,turism,cykling,stadskultur

– Ju fler som cyklar, desto mer utrymme finns det för dem som behöver bil. Fastän alla inte cyklar så drar alla alltså ändå nytta av att fler cyklar, säger Strömgren.

Det visar också erfarenheter från New York.

Cykelförbundets årliga seminarium Velofinland hölls 28-30.9.2018 i Åbo.

På plats fanns också Åbopolitiker som ska ta tillvara alla idéer och förslag på hur cyklingen i staden ska bli attraktivare och säkrare.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland