Hoppa till huvudinnehåll

Sjöräddningen var dåligt förberedd på lotsbåtsolyckan i Borgå: "Nu har vi en handlingsplan för motsvarande olyckor"

Lotsbåt i hall
Den kantrade lotsbåten inne i hallen under olycksutredningen. Lotsbåt i hall Bild: Handout Finnpilot Pilotage,lotsbåt,båtar,lotsar,lotsbåtsolycka

Enligt Gränsbevakningsväsendet ger olycksutredningen i det stora hela en korrekt bild av lotsbåtsolyckan utanför Borgå i december. Gränsbevakningen fick kritik för att ha varit dåligt förberedd på räddningsinsatsen.

På fredagen publicerade Olycksutredningscentralen sin rapport om lotsbåtsolyckan där två kutterförare drunknade.

Olycksutredningscentralen rekommenderar att Gränsbevakningsväsendet ska förbereda sig på ovanliga nödsituationer.

Andra saker som Olycksutredningscentralen påpekar om är den informationen sjöbevakarna hade om den förolyckade båten och rutinerna för larmande av psykosocialt stöd.

Olycksutredningscentralens rekommendationer

Trafiksäkerhetsverket borde utfärda regler för yrkesbåtar. Reglerna borde beakta de varierande användningssyftena och förhållandena för yrkesbåtar.

I dag finns det inte klara myndighetskrav på yrkesbåtar i Finland.

Det finns en risk för att de särskilda krav på yrkesbåtar som används i olika syften inte beaktas tillräckligt då båtarna tillverkas eller används på ett säkert sätt.

Lotsbolaget Finnpilot Pilotage borde beskriva lotstransportprocessen i sitt operativa styrsystem, samt utveckla och ta i bruk ett system för rapportering av avvikelser. Lotstransportprocessen behandlas inte i Finnpilots anvisningar.

Lotsbåtsförarnas handlingsmodeller bygger i hög grad på erfarenhet och tyst kunskap i stället för dokumentation och systematisk riskbedömning. Också lotsbåtsförarna borde tas med då man bedömer riskerna.

Dessutom borde lotsbåtsförarnas utbildning och kompetens utvecklas så att man kan garantera en säker hantering av olika båttyper.

I dag varierar lotsbåtförarnas utbildning. Bland annat har utbildningen inte beaktat säkerhetsriskerna i samband med båtars hantering, styrning och stabilitet tillräckligt mycket.

Lotsbåts för
Lotsbåtsförarna har varierande utbildning. Arkivbild. Lotsbåts för Bild: Mårten Lampén / Yle lotsar,lotsbåt

Gränsbevakningsväsendet borde förbereda sig på ovanliga nödsituationer och se till att det finns handlingsmodeller vid räddningsuppdrag.

Sjöräddningen var inte förberedd på den här typen av olycka och räddningsuppdrag. Bland annat fanns ingen förhandsplan för att rädda den upp- och nervända båten, och ingen information om styrhyttens konstruktion och lyftlänkar.

Gränsbevakningsväsendet borde också, tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet, förtydliga rutinerna för hur man larmar psykosocialt stöd vid sjöolyckor.

Hjälpkedjan ska beakta både den kommunala socialjouren och Vanda social- och krisjours riksomfattande roll och uppgifter.

Kommendörkapten Petri Härmä på Finska vikens sjöbevakningssektion säger att utredningen ger en korrekt helhetsbild av olyckan.

- Det är en annan sak när man går in på detaljer men visst ger rapporten en helhetsbild, säger Härmä.

"Stor överraskning för alla inblandade"

Enligt utredningen var sjöräddningscentralen inte förberedd på den här typen av olycka.

- Som man ser i rapporten var det en stor överraskning för alla inblandade, från båtbyggarna till dem som använde båten, att en så här stor farkost för det första kantrar och för det andra flyter efter det, säger kommendörkapten Petri Härmä.

Varje gång vi kommer att tänka på någon situation som skulle kunna ske till sjöss försöker vi gå igenom hur vi skulle handla då― Kommendörkapten Petri Härmä

Härmä säger att sjöbevakningens materiel inte räckte till för att hålla lotsbåten som kantrat på ytan.

- Vi har haft en debriefing efter olyckan och gjort en handlingsplan för om en motsvarande olycka skulle ske på nytt. Varje gång vi kommer att tänka på någon situation som skulle kunna ske till sjöss försöker vi gå igenom hur vi skulle handla då.

Lotsbåten sjönk hela tiden och sjöbevakningen försökte hålla den på ytan och stabilisera båten efter olyckan.

- Vi är i färd med att skaffa större lyftkuddar som har en lyftkapacitet på 2 000 kilogram. Det är kuddar som kan hålla en båt på ytan. Dessutom utvecklar vi vår dykverksamhet så att vi får dykburar som gör det möjligt att dyka tryggt i mycket krävande förhållanden.

Båten sjönk då sjöbevakningen försökte få den på rätt köl.

Sjöbevakningen vänder den kapsejsade båten.
Sjöbevakningen vänder den kantrade båten. Sjöbevakningen vänder den kapsejsade båten. Bild: Gränsbevakningsväsendet Sjöbevakningen (Finland),lots,trafikolycka

Enligt Olycksutredningscentralen fanns det ingen information om styrhyttens konstruktioner och lyftlänkar när insatserna för att rädda lotsbåten började.

- Det stämmer i princip. På de bilder vi fick ser man inte tydligt att där skulle ha funnits några lyftlänkar.

Härmä påpekar ändå att varvet har sagt att man bara får använda lyftlänkarna som finns på sjöräddningssektionens egna båtar, som är i samma storleksklass som den kantrade lotsbåten, för att lyfta båten rakt uppåt.

- Om båten ligger på sidan så kan lyftlänken riva sönder sidan om man använder den. Till oss har de sagt att man bara får använda pollaren om man lyfter från sidan.

Ska bli bättre på att larma psykosocialt stöd

Olycksutredningscentralen konstaterar också att Gränsbevakningsväsendet, tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet, borde förtydliga rutinerna för hur man larmar psykosocialt stöd vid sjöolyckor.

Petri Härmä berättar att det är nödcentralen som larmar det psykosociala stödet. I det här fallet informerades Vanda social- och krisjour som ger stöd till den kommunala socialjouren.

Problemet var att Gränsbevakningsväsendet inte visste vilken kommun de avlidna kom från.

- Vi ska skärpa vårt handlingssätt gällande så att vi i framtiden säkert vet hur informationen går fram. Men på Emsalö lotsstation hade arbetsgivaren skaffat fram psykosocialt stöd inom några timmar.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland