Hoppa till huvudinnehåll

Beslutet om att förbjuda NMR skickar ett viktigt politiskt budskap, säger människorättsorganisationer

Åbo hovrätt
Åbo hovrätt Bild: Yle / Peter Karlberg Åbo hovrätt,åbo hovrätt

I fredags fastställde Åbo hovrätt domen om att förbjuda nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsens verksamhet (NMR) i Finland. Ett politiskt viktigt beslut anser många, men om det leder till faktiska förändringar är människorättsorganisationer inte helt övertygade om.

Viima Lampinen, ordförande för människorättsorganisationen Seta, känner sig lättad över beslutet.

- I ett demokratiskt samhälle måste det finnas gränser för vad som accepteras för att samhället ska kunna fungera. Jag är glad att hovrätten haft moralen och förnuftet att fatta det enda rätta beslutet, säger Lampinen.

Lampinen konstaterar att beslutet framförallt skickar ett viktigt politiskt budskap för hurdant samhälle vi vill leva i.

Viima Lampinen
Viima Lampinen, ordförande för människorättsorganisationen Seta. Viima Lampinen Bild: Barbro Ahlstedt Viima Lampinen

Lampinen tillägger att det har varit outhärdligt att Finland tillåtit organisationer som har utfört hatbrott mot andra människor, samtidigt som Finland förbundit sig till olika människorättskonventioner om att värna om allas lika värde.

- Den här domen får inte bli den enda åtgärden. Det behövs också praktiska åtgärder. Organisationer som hotar utöva våld mot andra människor får inte ges liknande utrymme att växa, utan de måste bevakas noggrannare redan från första början, säger Lampinen.

Nynazister på Narinkens torg i Kampen.
I fredags fastställdes domen om att förbjuda Nordiska motståndsrörelsens verksamhet i Finland. Nynazister på Narinkens torg i Kampen. Bild: Yle Finska motståndsrörelsen,nazister,Helsingfors,nynazister

Trots att NMR förbjuds tror Lampinen inte att det kommer leda till att hatbrotten och hoten om högerextremt våld försvinner från Finland.

Hen hoppas att särskilt politiker tar sitt ansvar och tydligt motsätter sig att samhället inte tolererar hatprat och hat mot minoriteter.

Lampinen lyfter också fram att för att tryggheten ska bli bättre bör myndigheter och polisen få bättre utbildning i frågor som rör hatbrott mot minoriteter.

Matti Jutila, människorättsexpert på Förbundet för mänskliga rättigheter, är inne på ett liknande spår.

- Det här är en viktig gränsdragning för vilken typ av verksamhet som ryms inom mötesfriheten. Nordiska motståndsrörelsen gör inte det, eftersom deras verksamhet kränker andra människors grundläggande rättigheter.

Bild på människorättsexperten Matti Jutila.
Människorättsexpert Matti Jutila. Bild på människorättsexperten Matti Jutila. Bild: YLE/Jenna Emtö expert,människorättsexpert

Enligt Jutila är domen ett bevis på att all form av hatpropaganda och våld inte accepteras.

- Förhoppningsvis känner till exempel det judiska samfundet, sexuella minoriteter och andra grupper nu en större trygghet - att också deras grundläggande och mänskliga rättigheter skyddas av polisen och staten.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes