Hoppa till huvudinnehåll

Käpp eller morot, jobb eller delaktighet, individ eller familj? Socialskyddet görs om – här är 3 möjliga modeller

Plånbok med FPA-kort och en sedel.
Plånbok med FPA-kort och en sedel. Bild: Tiina Jutila / Yle Medborgarlön,pengar,folkpensionsanstalten,Plånbok,sedlar,fattigdom,arbetslöshet,utkomststöd,sociala förmåner,FPA,pension,pensionärer,fpa

Målet är att skapa en enhetlig modell för socialskyddet och slippa det lapptäcke av stöd som existerar i dag. Socialskyddet ska förnyas långsamt – siktet är inställt på år 2030.

Idag finns tre modeller som bas. Det blir sedan politikernas uppgift att ta ställning till vilken av modellerna Finland ska gå in för i framtiden.

- Vilken modell som väljs beror på om vi går in för att använda käpp eller morot, säger statssekreterare Paula Lehtomäki.

En fråga som politikerna ska ta ställning till är om familjen ska ha ett större ansvar som helhet för uppehället eller om varje individ ska ansvara för sig.

En annan fråga att ta ställning till är om miniminivån för socialskyddet kan vara lägre än idag om delaktighet har en höjande effekt.

Socialskyddet av i dag är ett lapptäcke

Utgångspunkten är enligt statsekreterare Paula Lehtomäki dels att skapa större helheter och dels att frångå principen med straffåtgärder och nedskärningar.

Meningen är i stället att slå fast en miniminivå och att höja den om allt går som det ska.

- Individens utmaningar har att göra med att helheten inte fungerar idag.

Exempel på personer som faller utanför systemet idag är arbetande pensionärer och studerande som är äldre än 24 år.

Arbetsgruppen har gått in för tre modeller. I varje modell betonas olika saker: familj kontra individ, systemet kan antingen vara prestationsbundet eller så inte, och det kan utgå från behovsprövning eller så inte.

En central fråga i beslutet om vilken modell Finland ska gå in för är vad som motiverar människor. Är det ekonomiska sporrar eller motivering på egna villkor?

Socialskyddets tre modeller

Modell 1: BETONAR FAMILJ OCH ARBETE

Det centrala målet: att förenkla och skapa grundtrygghet i olika livsskeden och att garantera en grundinkomst.

Grundar sig på familjen som enhet och på behovsprövning, är prestationsbunden.

Socialskyddet förenklas så att grundförmånerna för personer i arbetsför ålder slås ihop med utkomststödets grunddel.

Det införs en ”garantitrygghet” för varje familj. Den får två nivåer: Den högre nivån motsvarar den nuvarande grunddagpenningen. Den tillämpas om personen kan delta i olika rehabiliterande och sysselsättande åtgärder. Den lägre nivån skulle vara 60 procent av utkomststödets grundnivå.

Garantipensionen skulle hållas på nuvarande nivå.
Utkomststödets alla delar slås ihop och olika typer av bostadsbidrag slås ihop.

Modell 2: BETONAR INDIVIDEN, JOBB OCH UTBILDNING

Det centrala målet: Att motivera till arbete och till att utveckla det egna kunnandet.

Individcentrerad, prestationsbunden och motsvarar mest det nuvarande systemet.

Man för stöd för en examen och också vid behov mera studiehandledning för att bli klar med studierna. Det ska bli enklare att utbilda sig på nytt.

Den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen ska betalas ut under betydligt kortare tid än idag för att motivera personer att snabbare komma tillbaka till arbetslivet igen.

Man ska snabbare än idag dirigeras mot nyutbildning. Vid behov betalas utbildningsstöd ut.

Kompletterande och förebyggande utkomststöd i kommunerna i kombination med välresurserat socialarbete.

Modell 3: BETONAR ETT INDIVIDUELLT SOCIALSKYDD, GRUNDAR SIG PÅ DELAKTIGHET

Det centrala målet: Alla garanteras en klar grundtrygghet då arbetet ändrar karaktär och betydelse, uppmuntrar till delaktighet (inte nödvändigtvis till jobb).

Individcentrerad, grundar sig inte på behovsprövning.

En grundtrygghet på låg nivå garanteras alla. Den kan stiga genom delaktighet. Grundtrygghetspengen ligger på 350 euro i månaden.

Den som deltar i aktiverande verksamhet och allmännyttiga uppgifter kan höja nivån till att motsvara nuvarande grundtrygghetsförmåner.

Lön och andra inkomster drar inte ner på andra sociala förmåner om inte nivån för grundtryggheten är uppnådd. Rätten till andra sociala förmåner hålls kvar.

Bostadsstödet, arbetslöshetsbidraget och andra sociala förmåner slås ihop. Rätten till social- och hälsovårdstjänster bevaras intakt.

Social- och hälsovårdsreformen fungerar som avskräckande exempel

Då socialskyddet förnyas försöker förvaltningen undvika de fel som har begåtts i social- och hälsovårdsreformen som har drivits igenom med otrolig frenesi under en regeringsperiod.

- Det går inte att först gå åt ett håll och sedan åt ett annat.

Processen med att förnya socialskyddet ska fortsätta fram till år 2030 oberoende av vilka partier som sitter i regeringen.

Processen är öppen och alla partier deltar i beredningen. Alla medborgare ska kunna bekanta sig med vad som är på gång och kommentera förslagen.

Reformen ska göras stegvis. ”Omfattande samhälleliga reformen behöver en längre beredningstid än fyra år” står det i pressmeddelandet.

Statssekreterare Paula Lehtomäki efterlyser nu en värdediskussion. Det gäller att göra klart för sig vad som händer om man väljer en viss modell framom en annan.

Arbetet med att förnya socialskyddet går framåt stegvis. Under senhösten gäller det att reda ut hur det går att nå upp till de mål som redan har slagits fast.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes