Hoppa till huvudinnehåll

På onsdag röstar riksdagen om hur brådskande det är med spaningslagarna – så här går det till

Eduskuntatalo
Eduskuntatalo Bild: Jyrki Lyytikkä/ Yle Riksdagshuset (Finland)

Om 5/6 av riksdagsledamöterna röstar för det kan grundlagsändringen som krävs för spaningslagarna behandlas som brådskande.

Det verkar kunna hänga på bara någon enstaka röst, spaningslagarnas öde. Regeringen har drivit på en brådskande grundlagsändring, men eftersom en sådan behöver godkännas av en majoritet på 5/6 i riksdagen behöver regeringen stöd av flera oppositionspartier.

Både Socialdemokraterna och De gröna ser ut att säga ja till en brådskande ändring, likaså Kristdemokraterna och största delen av medlemmarna i den Svenska riksdagsgruppen - alla utom Eva Biaudet.

I så fall räcker regeringens 103 röster (utan talman), SDP:s 35, De grönas 15, Svenska riksdagsgruppens 9 och KD:s 5 blir tillsammans 167 röster, det vill säga den majoritet på 5/6 som krävs för att ärendet ska kunna godkännas som brådskande.

I dag, tisdag, har riksdagens plenum diskuterat förslaget om att ändringen görs i brådskande ordning. Omröstningen om den saken sker i plenisalen i morgon, onsdag. Då röstar riksdagen alltså om huruvida grundlagsändringen ska behandlas i brådskande ordning.

Vänsterförbundet stöder inte behandling i brådskande ordning, och i de banorna har också Sannfinländarna hittills uttryckt sig.

Grundlagsändring kräver normalt beslut av två riksdagar

Regeringens mål är att få spaningslagarna godkända under den här regeringsperioden.

Spanings- och underrättelselagarna handlar om att ge myndigheterna tillgång till information som hotar den nationella säkerheten. Det här skulle kräva att skyddet för förtroliga meddelanden luckras upp. Det är det som innebär en ändring i grundlagens tionde paragraf om meddelande-, brev- och telefonhemligheten.

I normala fall kräver en ändring av grundlagen att ändringen godkänns av två olika riksdagar i följd. Beslutet skulle alltså behöva vila till efter riksdagsvalet, och sedan behöva röstas igenom av också nästa invalda riksdag för att godkännas.

En brådskande grundlagsändring betyder i stället att ändringen godkänns av endast en riksdag, och att det krävs en majoritet på 5/6 - för så står det i grundlagen.

Luckra upp meddelandeskyddet i preventivt syfte eller endast för brottsutredning?

Grundlagsutskottet har redan behandlat regeringens förslag och godkänner att meddelandehemligheten ska kunna brytas i högre grad än nu om det gäller att få fram information "som allvarligt hotar landets säkerhet".

Däremot är grundlagsutskottet inte överens med regeringen om i vilket skede spaning i privata meddelanden ska få ske. Enligt regeringens förslag kunde det ske redan preventivt, för att bekämpa brott, men enligt grundlagsutskottet för att utreda brott.

Grundlagsutskottet önskar mer utredningar om en förändring för att luckra upp meddelandeskyddet i syftet att preventivt bekämpa brott. Däremot ser grundlagsutskottet inte hinder för att grundlagsändringen behandlas i brådskande ordning.

73 § Grundlagsordning

Ur Finlands grundlag, 73 § om grundlagsordning:

Förslag om stiftande, ändring eller upphävande av grundlagen eller om avgränsade undantag från grundlagen skall i den andra behandlingen med flertalet röster godkännas att vila till det första riksmöte som hålls efter följande riksdagsval. Förslaget skall då, sedan respektive utskott lämnat sitt betänkande i saken, godkännas med oförändrat sakinnehåll i plenum i en enda behandling genom ett beslut som fattas med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Förslaget kan dock förklaras brådskande genom ett beslut som fattas med minst fem sjättedelar av de avgivna rösterna. Förslaget lämnas då inte vilande och det kan godkännas med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Artikeln rättad 12:20, det stod tidigare fel angående vilken dag riksdagen röstar om att behandla grundlagsändringen som brådskande.

Läs mera:

Rättsexperter: Finland på efterkälken gällande öppenhet kring underrättelseverksamhet

Att öppet berätta om underrättelseverksamhetens prioriteringar och budget borde inte vara ett hot för landets säkerhet, säger professor Olli Mäenpää.

Läs mera:

Luddiga kriterier, massövervakning och tortyr - här är farorna med de nya underrättelselagarna

Ska Skyddspolisen få rätt att bryta sig in i din bil eller avläsa din datatrafik utan att någonsin berätta det för dig? Kan jakten på terrorister i själva verket leda till att du åker dit för alkohol- eller mutbrott? Vi listar de öppna och svåra frågorna i de nya underrättelselagarna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes