Hoppa till huvudinnehåll

Året Nobelpris i kemi går till Frances Arnold, George Smith och Sir Gregory Winter: "En farmaceutisk revolution med evolutionens hjälp"

Nobelpristagarna i kemi 2018.
Nobelpristagarna i kemi 2018. Bild: EPA-EFE/Jonas Ekstromer Nobelpriset i kemi,Nobelpris,nobelpristagare,Kemi,Frances Arnold,George P. Smith,Sir Gregory Winter

Nobelpriset i Kemi delas mellan Frances H. Arnold, George P. Smith och Sir Gregory P. Winter. De tilldelas priset för att de bidragit till att bemästra evolutionens kraft.

Frances Arnold blir därmed den femte kvinnan som tilldelas Nobelpriset i kemi.

Hoppa över Twitterpostning

Årets pristagare har enligt prisjuryn tagit kontroll över evolutionen och använt den till att utveckla proteiner som hjälper mänskligheten lösa sina kemiska problem.

Exempel på innovationer som deras arbete har lett till är bättre biobränslen, miljövänligare tvättmedel och smartare mediciner med färre biverkningar.

Beskedet från Kungliga Vetenskapsakademien kom strax efter klockan 12.45 finsk tid.

Enzymerna sätter fart på reaktioner

Amerikanska Frances Arnold (född 1956 i Pittsburgh, USA) tilldelas ena halvan av priset för sin forskning om riktad evolution av enzymer. Hon är den femte kvinnan som får ta emot Nobelpriset i kemi.

Arnold doktorerade 1985 vid University of California i Berkley. Just nu är hon aktiv vid California institute of Technology i Pasadena.

Enzymer är en sorts proteiner, livets kemiska verktygsback. De är naturliga katalysatorer som snabbar på kemiska reaktioner både i naturliga biologiska processer, och i laboratoriet.

Proteinernas evolution har pågått i tusentals miljoner år, sedan jordens tidigaste historia. Frances Arnold använde den processen – genetiska förändringar och selektion – och fortsatte den i ett provrör, fast tusentals gånger fortare än i naturen.

Året var 1993 då Arnold gjorde sitt första experiment med riktad evolution av enzymer och har sedan dess jobbat på att finslipa sina metoder.

Frances Arnolds enzymer används numera till exempel för att framställa mer miljövänliga kemiska substanser, bland annat icke-fossila bränslen och "grönare" maskindiskmedel som bryter ned matrester med hjälp av enzymer.

"En farmaceutisk revolution"

Den andra halvan av priset går till amerikanen George P. Smith (född 1941 i Norwalk, USA) och britten Sir Gregory P. Winter (född1951 i Leicester, Storbritannien) för deras arbete med fagdisplay av peptider och antikroppar, som bland annat har gett oss bättre läkemedel.

Fagdisplay kretsar kring bakteriofager, virus som infekterar bakterier. De här kan man utnyttja för att få bakterierna att producera nya, nyttiga proteiner. Det var George P. Smith som kom på den här metoden 1985.

Smith doktorerade 1970 vid Harvarduniversitetet, och är numera professor emeritus vid University of Missouri.

Smith ska enligt nyhetsbyrån TT ha trott att det var "fake news" och undrat om det är på riktigt då han väcktes upp av samtalet från Stockholm.

"Hoppas att de valde rätt"

Sir Gregory Winter i sin tur tog fagdisplayen och utnyttjade den för en riktad evolution av antikroppar, också här i syfte att ta fram bättre och tryggare läkemedel som kräver en lägre dos och ger färre bieffekter.

2002 godkändes det första läkemedlet utvecklat med den här tekniken, adalimubab, för användning mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Antikropparna producerade med fagdisplay kan också användas i kampen mot autoimmuna sjukdomar och cancer som har hunnit sprida sig.

Winter doktorerade 1976 vid Cambridgeruniversitetet. Han är för närvarande aktiv inom MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge.

Winter själv säger till nyhetsbyrån TT att han är "chockad men nöjd" efter prisbeskedet.

- Chocken tar nog överhanden, faktiskt.

"Jag hoppas att de valde rätt", var Winters första reaktion enligt TT.

Gensaxen och mof-materialet blev utan pris

Många hade (liksom även i fjol) gissat att priset skulle gå till fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanen Jennifer Doudna för gensaxen Crispr-Cas9 som gör det möjligt att på ett rätt enkelt sätt klippa i gener.

Det förekom spekulationer om att de skulle få dela på priset med kines-amerikanen Feng Zhang som forskat inom samma ämne och som ligger i en patentstrid med Charpentier och Doudna.

En annan omdiskuterad kandidat var jordaniern Omar Yaghi som har skapat materialet MOF (metal-organic frameworks). Materialet ska kunna fånga in olika ämnen, till exempel koldioxid eller vattenånga.

Priset har delats ut 109 gånger

Nobelpriset i kemi delades första gången ut år 1901 och har sedan dess delats ut 109 gånger.

63 gånger har priset tilldelats en enskild person. Britten Frederick Sanger är den enda personen som fått ta emot priset två gånger, år 1958 och 1980.

Fyra kvinnor har belönats med priset, bland dem Marie Curie som fortfarande är den enda kvinna som har fått Nobelpriset två gånger. Det andra var i fysik.

Priset delas ut i Stockholms konserthus den 10 december. Samtliga av årets pristagare har meddelat att de ser fram emot att komma till Stockholm i december för att ta emot sina priser.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes