Hoppa till huvudinnehåll

När larmet går i Östnyland: "Till vår uppgift hör inte att ge anvisningar åt invånarna - vi bör trygga stadens verksamhet"

Skyltning till skyddsrum.
Skyltning till skyddsrum. Bild: Yle/Rolf Granqvist skyddsrum,befolkningsskydd

Med jämna mellanrum diskuteras den allmänna signalen för fara på sociala medier liksom frågan om skyddsrum, befolkningsskydd och samlingspunkter.

Vad är det som gäller när det är fara på färde? Har staden eller kommunen där jag bor ett allmänt befolkningsskydd? Hur bör man handla då man hör den allmänna signalen för fara? Vart ska jag springa eller ska jag överhuvudtaget göra det?

Okunskapen är lika stor som frågorna är många. Det är väl kommunen som ansvarar för min säkerhet, eller …?

- Anvisningarna kommer alltid från räddningsverket. Det är de som styr och ställer tillsammans med polisen men förstås samarbetar kommunerna med myndigheterna om det är någonting större på gång, säger Kristina Lönnfors, förvaltningsdirektör i Lovisa.

Varningssignal av olika orsaker

Den allmänna signalen för fara kan ljuda av olika anledningar. Det kan vara ett gift- eller gasläckage eller ännu värre: ett läckage vid kärnkraftverket i Lovisa.

Signalen ljuder också vid undantagstillstånd och krigssituationer.

- Befolkningsskydden ska tas i bruk enbart vid undantags- och krigstillstånd. De skyddar för tryck, explosioner, splitter och stridsgaser, säger brandinspektör Santeri Pohjolainen vid Räddningsverket i Östra Nyland.

I vissa situationer är befolkningsskyddet eller höghusens skyddsrum rentav inte att föredra överhuvudtaget.

- Ett exempel är läckage av tyngre gaser. Då ska man ta skydd inomhus precis som vid strålningsfara men undvika källarvåningar, och det är ju oftast där som skyddsrummen finns, säger Pohjolainen.

Befolkningsskydd.
Befolkningsskydd. Bild: YLE/Marcus Lillkvist skyddsrum

Lovisa och Borgå saknar befolkningsskydd

Många städer och kommuner saknar allmänna befolkningsskydd. I Östra Nyland är det i stort sett bara Sibbo som har ett allmänt sådant: Allaktivitetshallen som är insprängd i berggrunden i Nickby.

I Borgå finns det visserligen ett befolkningsskydd som är byggt under 1970-talet då lagen om befolkningsskydd var en annan. Det är litet och motsvarar inte dagens krav.

Befolkningsskyddet finns under busstationen vid torget.

- Det gamla befolkningsskyddet i Borgå är litet och närmast en kuriositet. Lagen då stipulerade att det skulle finnas ett befolkningsskydd på trafikmässigt strategiska platser för den resande befolkningen, säger Pohjolainen.

Att stanna inomhus räcker oftast

Idag kräver inte längre lagen att städer behöver ha allmänna befolkningsskydd men om de finns ska de enligt förordningarna kunna tas i bruk inom 72 timmar.

- Oftast är befolkningsskydden inte i ett sådant tillstånd att de kan tas i bruk i samband med ett akut behov. Dessutom räcker det att stanna inomhus vid akuta situationer som gasutsläpp och strålningsolyckor, säger Pohjolainen.

Skyddsrum finns i till exempel höghusens källare, i skolor, idrottshallar, sjukhus och hälsocentraler men är i princip till för enbart dem som bor eller vistas i de fastigheterna.

- Så är det. Höghusens skyddsrum är till för enbart husets invånare. För dem som bor i småhus gäller det vid fara att stanna inomhus och lyssna på direktiv från myndigheterna via radion, säger disponenten och fastighetsmäklaren Kenneth Hansson vid Östra Nylands fastighetsförmedling i Lovisa.

Hansson säger att man inte i Lovisa är speciellt orolig för att något ska hända i kärnkraftverket, men klart är att de skyddsrum som finns ska vara fungerande.

- Förstås är vi speciellt noggranna med skyddsrummen här och att de som finns fungerar, säger Hansson.

Vattentankar i höghuskällare/befolkningsskydd
Ett skyddsrum bör ha vattencisterner ... Vattentankar i höghuskällare/befolkningsskydd Bild: Yle/Stefan Härus skyddsrum,förvaring
Ventil som förser ett skyddsrum med frisk luft
... och ett aggregat för syresättning. Ventil som förser ett skyddsrum med frisk luft Bild: Yle/Stefan Härus Ventil,skyddsrum

Vattencisterner och luftintag

Kenneth Hansson guidar Yle Östnylands reporter i ett av de höghus i Lovisa där han är disponent.

Bakom de bastanta järndörrarna finns det tre stora vattentankar och bakom en liten järnlucka finns det en gång genom vilken man kan kravla sig ut ifall alla andra vägar ut av någon anledning är blockerade.

- Här finns också en pump med vilken man kan förse skyddsrummet med syre och så ska det förstås finnas jodtabletter, säger Hansson.

Enligt Hansson torde de här sakerna vara i skick i höghusen i Lovisa.

- Alla är medvetna om hur det fungerar. Det är brandsyn med jämna mellanrum och då synas förstås också skyddsrummen och den utrustning de bör ha, säger Hansson.

Kenneth Hansson i ett befolkningsskydd
Fastighetsmäklare Kenneth Hansson mellan skyddsrummets bastanta järndörrar. Kenneth Hansson i ett befolkningsskydd Bild: Yle/Stefan Härus fastighetsförmedlare,fastighetsförmedling,skyddsrum,befolkningsskydd

Staden bör ha en räddningsplan

Men tillbaka till stadens roll. Lovisa samarbetar alltså med myndigheterna men har också koll på det som är stadens speciella ansvar.

- Vår uppgift är att trygga stadens verksamhet i alla situationer. Den service vi ger ska fungera så bra som möjligt trots en eventuell kris, vilket betyder att vi har planer för hur vi ska agera i skolor, daghem och i våra vårdanstalter, säger förvaltningsdirektör Kristina Lönnfors i Lovisa.

Stadens räddningsplan gäller bland annat infrastruktur och vattenförsörjning men staden har ingen direkt skyldighet gentemot stadens invånare.

- Till vår uppgift hör egentligen inte att ge anvisningar åt stadens invånare. Den informationen kommer från myndigheterna, säger Lönnfors.

Lönnfors säger att den här tågordningen borde alla känna till. När den allmänna alarmsignalen ljuder går man inomhus, stänger allt som kan stängas och öppnar radion för vidare instruktioner.

- I synnerhet som anvisningarna kan variera från fall till fall och händelserna kan ha olika karaktär, så är det viktigt att veta varifrån informationen kommer, säger Lönnfors.

Lovisa högstadiebygge
Här byggs den nya högstadieskolan i Lovisa. Betongkuben ska bli ett skyddsrum. Lovisa högstadiebygge Bild: Yle/Stefan Härus Lovisa,bygge,skyddsrum

Krigen och Hollywood har påverkat

När det kommer till större nationella faror har många ännu en felaktig uppfattning om vad som gäller – detta enligt Lönnfors på grund av landets historia och på grund av filmens värld.

- Större städer har oftast befolkningsskydd och hus av en viss storlek måste ha skyddsrum, men bostadsbolagens eller skolornas skyddsrum är inte avsedda för allmänheten och något allmänt befolkningsskyddsrum har vi inte i Lovisa, säger Lönnfors.

Kristina Lönnfors säger att myndigheterna i eskalerande kriser visserligen kan ålägga städer och kommuner att arrangera med eller bygga allmänna skyddsrum.

- Direktiv om vilken by eller vilket kvarter som ska söka sig till den och den adressen i krissituationer, de instruktionerna finns inte och här är det många som missförstår stadens roll, säger Lönnfors.

Alarmsiren
När den allmänna signalen för fara hörs, ska man genast söka sig inomhus. Alarmsiren Bild: Yle/Sune Bergström alarmsiren

Beredskapsplan är inte lika med befolkningsskydd

Däremot finns det samlingspunkter och lokaliteter dit stadens invånare ska söka sig vid större krissituationer för att till exempel transporteras vidare till tryggare orter.

- De lokalerna finns i våra beredskapsplaner men är inte befolkningsskydd och det är här som människor ofta blandar ihop begreppen, säger Lönnfors.

Kort sagt: Det som gäller då man hör den allmänna signalen för fara är att man genast bör förflytta sig inomhus och stanna kvar där för att invänta anvisningar.

Medan man väntar på anvisningarna, som förmedlas via radion, ska man stänga dörrar, fönster, vädringsluckor och ventilationsaggregat.

Man bör också undvika att använda telefonen för att inte blockera telefonlinjerna.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland