Hoppa till huvudinnehåll

Annki är säker: "Jag blir sjuk av el, oavsett vad läkarna säger"

annki risberg
Risberg och hennes familj bor i ett elsanerat hus. Elöverkänsligheten har förändrat hennes liv helt och hållet. Idag förmår hon arbeta, men efter arbetsdagen är hon mycket trött och utmattad. annki risberg Elöverkänslighet,elöverkänslighet

Det råder minst sagt delade åsikter om vad som är orsaken till det som kallas elöverkänslighet. Enligt den officiella linjen och etablerade läkarvetenskapen beror elöverkänslighet på en reaktionskänslighet hos individen och inte på miljöfaktorer.

Var tredje patient som uppsöker allmänläkare på grund av funktionella symtom, får ingen diagnos.

Det här kan leda till mycket lidande för patienten.

Så är det i till exempel i Annki Risbergs fall.

För henne uppstod problemen i början av 1990-talet då hon som nyutexaminerad merkonom fick sitt drömjobb på bank.

Hon stortrivdes med jobbet och fick också en egen dator, vilket kändes väldigt nytt och spännande på den tiden.

Det fanns då inga trådlösa nätverk eller mobiltelefoner och internet var på kommande.

Men det tog inte länge förrän Risberg började känna hur det stack och brann i kroppen och huden blev röd och irriterad.

Hon hade ingen aning vad detta kunde bero på.

- Huden blev allt mer irriterad och jag mådde inte bra.

Efter ett halvår började hon reagera på fler saker.

- Kylen, frysen, spisen, all elektronik egentligen.

Då hon höll sig borta från datorn över helgen började hon må bättre, men på måndagen började alltid problemen igen.

Jobbproblem

Eftersom Risbergs symtom förvärrades, kunde hon inte längre vara kvar på sin arbetsplats och dessutom avslutades hennes arbetsförhållande.

Trots utbildning stod nu Risberg utan jobb. En knepig situation skulle det visa sig, eftersom hon ju inte kunde jobba på kontor.

- Arbetsförmedlingen föreslog då att jag skulle bli fiskare. Det ville jag inte.

I dag kan hon skratta åt det men då det begav sig var det inte särskilt kul.

Risberg blev skickad på en större utredning till Folkpensionsanstaltens undersökningscentral i Åbo.

Hon undersöktes både ”fysiskt och psykiskt”.

- De kom fram till att jag eventuellt led av elallergi och att jag var fixerad vid mina symtom.

Arbetsförmedlingen föreslog att jag skulle bli fiskare. Det ville jag inte

Underförstått lät man alltså Risberg veta att henne symtom var psykosomatiska.

- Men alla psyktester var ju i ordning.

Paret Risberg fick sitt första barn, och flyttade sedan till Sverige. Där födde hon sedan sin yngsta dotter, och efter det blev hon riktigt illa däran och "tålde ingenting".

Risbergs hälsa försämrades så pass att hon måste flytta hem till Finland med flickorna, medan hennes man skulle avsluta sitt jobb i Sverige.

De bodde i en sommarstuga hela den hösten där det inte fanns någon som helst elektricitet.

Elsanerat hus och mobilförbud

Då vintern kom måste de flytta hem till Risbergs föräldrar, och hennes mamma tog hand om småflickorna och delvis också om sin dotter eftersom hon inte hade några som helst krafter kvar.

- Jag sov två-tre minuter åt gången nätterna igenom och vaknade av att hela kroppen kokade.

Hon led också av illamående och diarrér, total utmattning. Dessutom fick hon stora blåsor på huden som sprack.

Då hennes man återvände från Sverige började de bygga ett eget hus efter ett tag.

- Huset är helt och hållet elsanerat. Alla kablar är jordade och tvinnade och inne i plaströr som är skyddade mot strålning.

Det här funkar bra, Risberg kan ha ett normalt liv med tv, kyl och frys och dator där hemma.

Jag sov två-tre minuter åt gången nätterna igenom och vaknade av att hela kroppen kokade

Huset är dessutom byggt i tegel för att utesluta strålning utifrån så gott det går.

Men det är totalt mobilförbud i hemmet då hon är på plats.

Hur känner du av ifall någon har på sin mobil i smyg?

- Om jag mår bra så känner jag direkt av det och kan säga att hen skall lägga bort sin telefon. Det skär i kroppen och jag får hjärtklappning och rytmstörningar.

En sämre dag säger hon sig vara så drabbad av elektromagnetiska fält och kroppen mår därefter, att hon inte märker av skillnaden lika tydligt.

Risberg har lärt sig att leva med sin elöverkänslighet och symtomen har minskat.

- Men istället reagerar jag starkare på strålning från till exempel mikrovågor, mobilstrålning och trådlösa nätverk. Det är mitt största problem i dag.

Kämpa eller välj psykdiagnos

Elöverkänsligheten har påverkat hela hennes och familjens liv.

- Jag har inte kunnat jobba med det jag utbildat mig till och jag har tvingats börja om från scratch.

Hon berättar att det i början mest var en kamp för att överleva och ta en dag åt gången.

- Som tur har jag en man som accepterar mig som jag är.

Den ekonomiska biten har också varit tuff.

- Ingen läkare skriver ut sjukintyg om man lider av elöverkänslighet och om hen gör det så har FPA inte godkänt intyget.

I Finland anser man inte heller att elöverkänslighet orsakas av låga exponeringsgrader vilket många elöverkänsliga opponerar sig emot. Här kan du läsa vad en neurolog säger om elöverkänslighet.

Som arbetslös skall man dessutom vara beredd att ta emot alla jobb som erbjuds, vilket så klart är ett problem för en elöverkänslig.

I dag jobbar Risberg, men hon är mycket trött efter varje arbetspass även om hon inte jobbar med datorer.

- Det gäller att vara stark, för annars går man under. Jag förstår verkligen de som istället tar emot en psykdiagnos, då har man åtminstone ekonomin någorlunda fixad.

Den sociala biten har av naturliga skäl också blivit lidande.

- Jag kan inte umgås på lika villkor eftersom jag blir sjuk, och då har många vänt mig ryggen.

En känsla av att vara avskuren från gemenskapen uppstår lätt då man inte har samma referenser som andra till exempelvis tv-program och annat.

Trots att Risberg varit så sjuk, har hon dragit sig för att söka vård.

- Där finns ju lysrör, datorer, allt sånt som gör en sjuk.

Har slutat bry sig

Risberg har hört allt från A till Ö vad gäller hennes elöverkänslighet. Många ifrågasätter henne, men hon har själv slutat bry sig om dem.

- Alla har rätt att tro vad de vill, men jag vad jag känner. Jag vet väldigt många med mig som är svårt sjuka.

Risberg påpekar att man knappast går ett helt liv och inbillar sig att man är elöverkänslig och ändrar hela sitt liv och sin familjesituation.

Fördomar om elöverkänsliga har Risberg alltså vant sig vid, till exempel att de motsätter sig teknologi och utveckling.

- Men det är inte sant, många är utbildade inom teknik eller data men har inte kunnat jobba med det.

Tror hon då att elöverkänslighet någon gång blir erkänd som sjukdom i framtiden?

- Jo, men inte under min livstid. Förr trodde man ju att exempelvis asbest eller amalgam var ofarligt, men idag vet vi bättre.

Dela gärna dina egna erfarenheter i kommentarsfältet. Och kom ihåg att göra det med respekt för andras. Tack!

Så här resonerar vi gällande denna publicering

  • Artiklarna om elöverkänslighet kom till efter att vi började fundera på hur man kan ta upp ett omstritt tema på ett balanserat och faktabaserat sätt.
  • Journalistiskt är det här nämligen knepigare fall att ta ställning till. Risken finns för det som kallas false balance, det vill säga att att vi jämställer två olika uppfattningar, även om det finns en rätt etablerad vetenskaplig konsensus i frågan.
  • Men det får inte vara en orsak att helt undvika ämnet, som bevisligen berör väldigt många människor.
  • Vi ansåg därför att det var viktigt att i processen se till att alla parter kom till tals, trots olika ståndpunkter.
  • Elöverkänsligheten är dessutom bara ett i raden av mer svårtolkade medicinska fenomen, och vi valde därför att vidga temat ytterligare genom att förklara vad så kallade funktionella symtom är för något.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle