Hoppa till huvudinnehåll

Analys: I nationens intresse - därför kan regeringen fortsätta om vårdreformen faller

analys Thomas von Boguslawski
analys Thomas von Boguslawski riksdagen,thomas von boguslawski

Då riksdagen röstade för att ändra Finlands grundlag i brådskande ordning och bereda väg för de nya underrättelselagarna, skrevs ett kapitel politisk historia i nationens intresse. Regeringen gjorde gemensam sak med oppositionen, och det kan ge viktigt spelrum, skriver Svenska Yles politiska reporter Thomas von Boguslawski.

Stämningen var lättad då omröstningen var över. Hela 178 riksdagsledamöter stödde förslaget om en brådskande grundlagsändring och det var nöjda miner i rikssalen efteråt.

- Nu har vi en stadig grund att bygga vidare på, sade Tapani Tölli (C), som har lett den parlamentariska arbetsgruppen kring underrättelselagarna.

Tölli hoppades att behandlingen av lagarna nu kan fortsätta "så fort som möjligt" i riksdagens utskott. Tölli är själv viceordförande i grundlagsutskottet, som har en nyckelroll.

- Underrättelselagarna har förtur, menade grundlagsutskottets ordförande Annika Lapintie (VF). Inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) hade inga invändningar där han stod bredvid Lapintie inför TV-kamerorna.

Kai Mykkänen (kok.) sisäministeri.
Kai Mykkänen (kok.) sisäministeri. Bild: Mårten Lampén / Yle Kai Mykkänen,Förenade kungarikets inrikesminister

- Det är riksdagens vilja, underrättelselagarna behövs, sade Mykkänen.

Statsminister Juha Sipilä (C) var själv på utlandsresa, men han drog säkert en suck av lättnad. Politisk enighet och ansvarstagande i nationens intresse. Precis det som regeringen behövde.

Vårdreformen och underrättelselagarna ställs mot varandra

Det belåtna sorlet i rikssalen överröstade - åtminstone tillfälligt - det allt mer högljudda ältandet och grälandet i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, där den stora vård- och landskapsreformen har kört fast.

Vårdreformen är redan kraftigt försenad och det finns en uppenbar risk att hela reformen faller. De senaste vändningarna i utskottet bidrar knappast till att minska den risken.

Men om underrättelselagarna nu får förtur i grundlagsutskottet kan det betyda slutet för vårdreformen i alla fall.

riksdagen
riksdagen Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press riksdagen

Det finns nämligen en lika uppenbar risk att grundlagsutskottet inte hinner gå igenom de tunga lagpaketen i tid. Både underrättelselagarna och vårdreformen är sällsynt komplicerade helheter som kan sysselsätta utskottet i flera månader.

Juha Sipilä har tidigare låtit förstå att regeringen står och faller med vårdreformen. Men det kanske inte gäller längre. För nu har riksdagen gått med på att ändra grundlagen och härnäst gäller det att driva igenom underrättelselagarna. I nationens intresse.

En fungerande plan B

Vid det här laget står det klart att både Centern och Samlingspartiet behöver en fungerande plan B som raskt kan verkställas ifall vårdreformen visar sig vara ett hopplöst projekt. Reformen har redan fått farsartade drag och varken Juha Sipilä eller Petteri Orpo (Saml) vill se sina partiers opinionssiffror sjunka ytterligare.

Syftet med underrättelselagarna är som bekant att ge Skyddspolisen och försvarets underrättelsetjänst ökade befogenheter för att kunna skydda Finland. Det syftet är inte särskilt svårt att motivera, med tanke på Rysslands agerande i Ukraina och det fortsatt spända läget kring Östersjön.

Rysslands president Vladimir Putin besökte den ryska flygbasen i Khemimim i Syrien år 2017
Rysslands president Vladimir Putin besökte den ryska flygbasen i Khemimim i Syrien år 2017 Bild: EPA-EFE/MICHAEL KLIMENTYEV / SPUTNIK Putin,Syrien,Ryssland,Khmeimim

Det var också med hänvisning till det "exceptionella sammanhanget" som grundlagsutskottet gav grönt ljus för den brådskande grundlagsändringen. Kai Mykkänen hoppas för egen del att underrättelselagarna ska kunna träda i kraft redan under 2019, eller senast 2020.

- Under ett år kan det hända mycket, vi vet att världspolitiken idag är ganska turbulent. Säkerhetsläget har inte förändrats för Finlands del, men man kan inte heller säga att något har blivit bättre, påpekade SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson efter omröstningen.

Risk för dubbelfiasko inför valet

Världspolitiken kan alltid bjuda på turbulens och överraskningar, men om vård- och landskapsreformen slutgiltigt imploderar eller fastnar i något av riksdagens utskott, är det knappast någon överraskning längre.

En havererad vårdreform skulle för regeringen naturligtvis innebära ett massivt politiskt nederlag, som oppositionen kunde plocka mängder av politiska poäng på i valrörelsen.

Juha Sipilä i förgrunden, Petteri Orpo, Sampo Terho och Anna-Maja Henriksson syns suddigt i bakgrunden. Partiledarna deltar i en debatt arrangerad av Alma Media.
Juha Sipilä i förgrunden, Petteri Orpo, Sampo Terho och Anna-Maja Henriksson syns suddigt i bakgrunden. Partiledarna deltar i en debatt arrangerad av Alma Media. Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen Juha Sipilä,Alma Media,partiledare,Sampo Terho,Petteri Orpo,Anna-Maja Henriksson

Men i det läget kan regeringen eventuellt sitta kvar trots allt, om Juha Sipilä och Petteri Orpo hänvisar till nationens intresse och vikten av att driva igenom underrättelselagarna tillsammans med oppositionen.

En bättre plan B kan man knappast tänka sig i nuläget. Därför skulle det också vara oklokt av regeringen att gå emot riksdagens vilja och försöka ge vårdreformen förtur i grundlagsutskottet, på underrättelselagarnas bekostnad.

Om underrättelselagarna inte hinner passera alla utskott i tid före nästa riksdagsval är det bäddat för ett dubbelfiasko, som kan stå Sipilä och Orpo verkligt dyrt i valrörelsen.

Ett sådant fiasko ligger heller inte i nationens intresse.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes