Hoppa till huvudinnehåll

Kineserna hann först - nu vilar en ökad finländsk handel med Afrika på små och medelstora företag: "Att göra affärer i Afrika är roligt"

en bild från luften av nairobi på natten.
Nairobi en bild från luften av nairobi på natten. Bild: Zeddy Msagha Nairobi

Finland och de andra industriländerna håller på att missa den starka ekonomiska tillväxten i Afrika. Politiker efterlyser ökad handel med Afrika, men det har tagit länge att inse att främst Kina har fått främja sin export till Afrika ostört.

Afrika målas allt oftare upp som ett ekonomiskt under. Men i väst har vi inte sett det i tid. Det är kineserna som har hunnit först.

- Om man tittar på handelsströmmarna under de senaste tio till femton åren så har industriländernas export vuxit med ungefär 30 procent medan de ostasiatiska ländernas export till Afrika har vuxit med 300 procent, säger Oskar Kass som är teamchef för privata sektorns instrument på utrikespolitiska avdelningen på Utrikesministeriet.

Oskar Kass.
Oskar Kass Oskar Kass. Bild: yle/ Patrik Schauman utrikesministeriet,oskar kass

Han leder Utrikesministeriets arbete med att skapa positiva effekter i u-länder med hjälp av företag.

Det är Kina som står för största delen av exporten från Ostasien. Och Ostasien exporterar redan mer högt förädlade industriprodukter till Afrika än alla västländer tillsammans.

Och det är en handel som kommer att öka i framtiden. I de flesta delar av Afrika ser tillväxtmöjligheterna ljusa ut.

- Trenderna pekar uppåt under de följande tio till tjugo åren. Befolkningen är ung. Man räknar med att en tredjedel av världens ungdomar kommer att bo i Afrika år 2050. Samtidigt urbaniseras befolkningen snabbt i de här regionerna, så efterfrågan är stark och förväntas bli bättre, säger Oskar Kass.

Finlands export till Afrika stampar på stället

Finlands export till Afrika vilar i dag på de stora bolagens axlar. De har hållit sig framme i Afrika i årtionden.

Ett typiskt exempel är Wärtsilä som säljer diesel- och gaskraftverk som snabbt kan startas upp och köras ner. Det betyder att de kan kombineras med sol- och vindkraft.

- Vi har byggt nästan 7000 megawatt kraftverk över hela kontinenten. Vi har någon typ av verksamhet i nästan varje land i Afrika, säger Stefan Nygård som är ansvarig för projektutveckling i Afrika och Europa på Wärtsiläs energiavdelning (Wärtsilä Energy Solutions).

Stefan Nygård.
Stefan Nygård Stefan Nygård. Bild: yle/ Patrik Schauman Wärtsilä,stefan nygård

Takten är jämn. Trots att Afrikas marknad har vuxit starkt de senaste tio till femton åren har exporten från Finland hållit samma nivå på ungefär en miljard euro per år.

Till exempel Wärtsiläs kraftverk är stora investeringar i de länder som köper dem.

- Finansiering är förstås en central del av alla våra projekt. De är så stora att det är svårt för någon att finansiera dem, säger Stefan Nygård.

I-länderna tar upp kampen med Kina

Både EU och USA försöker skapa förutsättningar för bolag som säljer dyra investeringsprojekt till Afrika att kunna erbjuda fördelaktiga finansieringspaket. Målet är att konkurrera med Kina.

Kineserna har investeringsinstrument som har gjort det möjligt för dem att bygga upp attraktiva paket för utvecklingsländerna. Speciellt då det gäller stora infrastrukturinvesteringar.

- Jag tror att kinesernas främsta trumfkort är att de kan ta risker bättre än de finansiella institutionerna i Finland eller Europa. De har statliga banker som kan ge mycket långsiktiga lån till förmånliga villkor i en situation där europeiska banker eller offentliga finansieringsinstitutioner i Europa inte skulle vara villiga att ta risken, säger Oskar Kass.

- Om Wärtsilä inte får konkurrenskraftig finansiering från Finland eller Europa måste vi ju gå till andra marknader. Det finns ju utvecklingsbanker i Afrika och vi kan jobba tillsammans med världsbanken och andra motsvarande institut. Vi måste se vad det finns för tillgänglig finansiering på marknaden och se vad som är mest effektivt att använda, säger Stefan Nygård.

En annan trumf kineserna har är att de verkar vara bra på att förhandla till sig stora helhetsavtal med många olika delprojekt.

- Man ser ju ibland kineser som kommer som från ingenstans och plötsligt genomför något projekt. De bygger vägar, sjukhus, byggnader och kraftverk samtidigt som de kommer med finansiering och bygger upp en helhet. Åtminstone den bilden får man, säger Stefan Nygård.

- Vi har sett vissa projekt där vi har arbetat med gaskraftverk. Plötsligt blir projektet stoppat och så kommer det in ett kinesiskt företag som skall bygga ett kolkraftverk. Det är ju något som vi inte håller på med. Det finns heller inga västerländska banker eller ens världsbanken som vill finansiera sådant mera.

Nairobin keskusta.
Centrala Nairobi Nairobin keskusta. Bild: Toni Määttä / Yle Kenya,Nairobi

Små och medelstora företag kan göra pengar i Afrika

Medan Wärtsilä kämpar mot Kina och konkurrenter från USA har Lucas Kranck varit med och grundat en investeringsfond i Östafrika. Han har en bakgrund som chef för Nokia Networks och senare Nokia Siemens Networks i Östafrika.

- Att göra affärer i Afrika är roligt. Vädret är bra, länderna fina och det finns många lokala entreprenörer som är högt utbildade och vill göra intressanta grejor, säger han.

Utrikesministeriet skulle vilja att fler små och medelstora företag skulle etablera sig i Afrika. Oskar Kass jämför Finland med till exempel Danmark.

- Danmark har en betydligt större export till Afrika än vi har. Den domineras nästan helt av småföretag eftersom de inte har samma sorts industriella bas som vi. Jag tror att småföretagen är nyckeln för oss på samma sätt som de har varit det för Sverige och Danmark.

Oskar Kass ser att de små- och medelstora företagens intresse för Afrika håller på att vakna också i Finland.

- Till exempel har vi ett företagspartnerprogram som heter Finnpartnership som stöder finländska företag som vill etablera sig på dessa marknader. Där ökade stödansökningarna med 72 procent i fjol.

En kioksförsäljare och en kund i Nairobi
En kioksförsäljare och en kund i Nairobi Bild: Yle / Liselott Lindström Kenya,plast,Kasse

Affärer i Afrika kräver närvaro i Afrika

Lucas Kranck önskar de nya entreprenörerna välkomna. Tillsvidare tycker han att finländarna närmast verkat rädda för Afrika.

- Man skulle tycka att det inte borde vara fallet när det gäller Östafrika. Vi har alltid haft ambassader här. Folk talar engelska, är högt utbildade och vi blir väl mottagna. Det finns ingen orsak att vara rädd.

Finländska storbolag som Kone och Wärtsilä syns i Afrika, men Lucas Kranck har inte sett medelstora bolag.

- Det som vi finländare kanske har saknat är en vilja att först etablera oss och bygga upp en verksamhet i ett annat land i stället för att bara sända produkter från Finland.

- Den finska utgångspunkten har alltid varit att man vill att utlänningar ska komma till Finland och köpa produkter från Finland i stället för att som svenskar och holländare komma in och bygga upp affärsverksamheten från ett lokalt kontor tillsammans med lokala samarbetsparter.

Alla finländska bolag vill inte sälja till Afrika ens om kunden lyckas hitta dem i Finland.

- Jag har träffat en kille som hade hittat ett finländskt bolag som hade en maskin som han ville köpa. Enda sättet för honom att få den finska entreprenören att ta honom på allvar var att flyga till Finland och gå till hans kontor nästan med pengarna i fickan.

Som finländsk entreprenör i Afrika är Lucas Kranck därför fortfarande ganska ensam.

- I Etiopien finns det två eller tre andra finländare. I Uganda har jag inte stött på någon. I Kenya finns det kanske tio till tjugo finska affärsmän. Om man jämför det med andra nationaliteter i Kenya finns det säkert 2000 holländare, 500 svenskar och massor av Israeler. Vi kommer sent till marknaden, vilket är synd.

Etiopiens huvudstad Addis Abeba.
Addis Abeba, Etiopien Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Bild: EPA/MIKKO PIHAVAARA Addis Abeba,Etiopien

Tryggt men dåliga nätförbindelser i Etiopien

Lucas Kranck medger ändå att den del saker är lite svårare i Afrika än i Europa. Samtidigt är Afrika stort och länderna kan skilja sig mycket från varandra.

- Redan i Östafrika där jag jobbar är skillnaderna mellan Etiopien och Kenya är mycket större än till exempel mellan Finland och Sverige. Man måste anpassa sig till den lokala marknaden. I Etiopien finns det många industrier man överhuvudtaget inte kan gå in på och internet är ännu lite dåligt.

- Samtidigt är det mycket tryggt i Etiopien. Du kan gå genom en stad mitt på natten utan att någonting någonsin kommer att hända dig. Korruptionen är mycket mindre än på andra håll.

Fuzu on suomalainen rekrytointiyritys. Toimisto.
Fuzu förmedlar arbeten i Kenya och Uganda. Fuzu on suomalainen rekrytointiyritys. Toimisto. Bild: Toni Määttä / Yle Kenya,Nairobi

Kenya kan å andra sidan erbjuda gott om utbildad arbetskraft.

- Det är enkelt att sätta upp bolag och arbeta. Det finns bra jurister och så vidare. Samtidigt är samhället mera osäkert och det finns mera kriminalitet. Men det är som var som helst; till exempel New York. Man kan inte bete sig på samma sätt som i Sibbo.

Ett praktiskt råd: undvik myndigheter

Något som ofta kommer upp när Lucas Kranck talar med andra om Afrika är korruption.

- Det är samma sak som med kriminaliteten. Man måste anpassa sig till den. Man måste förstå var korruptionen finns och se till att man inte engagerar sig i sådan verksamhet. Det är till exempel aldrig en bra idé att sälja till staten eller försöka ha ett samarbetsbolag med staten. Man måste ge sig in på en affärsverksamhet där man säljer till konsumenter eller till andra bolag.

Lucas Kranck tycker att finländska bolag ofta flyger ner till Afrika och försöker vinna stora statliga upphandlingar.

- Det fungerar inte på det sättet i till exempel Kenya. För att göra den typen av affärer måste man muta människor och det är naturligtvis olagligt både här och i Finland. Det betyder att det förvränger företagets affärsmodell om man litar på den typens affärer.

Finländska företag ska alltså inte som i Norden lita på lokala myndigheter.

- Absolut inte. Man måste hitta människor man kan lita på och som man är beredd att jobba med. Det lönar sig att jobba ganska länge med dem innan man börjar engagera sig i för stora affärer. Man måste kunna lita på vad de säger om hur man ska engagera sig med tjänstemän eller statsbolag eller något motsvarande, men det enklaste är bara att undvika det förstås.

”Finländare uppskattas mer i Östafrika än i Latinamerika”

I handeln med afrikanska konsumenter och företag ser Lucas Kranck stora möjligheter. Östafrika har 300 miljoner invånare. Bara den delen av kontinenten har alltså en befolkning som motsvarar USA.

- Jag har också bott i Latinamerika. Afrika är mycket öppnare. Det är mycket enklare att komma in och umgås med människor. Som finländare uppskattas vi mer i Östafrika än i Latinamerika.

- Det är viktigt att flyga ner och tala med alla människor man känner eller träffar på och diskutera vad som kunde vara möjligt. Sedan ska man börja smått genom att investera lite och på lång sikt, och räkna med att det tar några år innan något börjar hända på allvar.

Lucas Kranck tycker att ett vanligt finskt problem är att företag kommer in med en fantastisk maskin som kan vara världens bästa, men som marknaden inte vill ha.

- Man måste anpassa sina produkter eller sina tjänster till den lokala marknaden. Man kan inte bara komma in från Finland med en produkt och räkna med att det ska finnas en efterfrågan för det man säljer.

Kina tar stora risker i Afrika

Den afrikanska marknaden verkar ligga öppen speciellt för små- och medelstora bolag som inte behöver konkurrera med kinesiska finansieringslösningar.

Samtidigt påpekar Oskar Kass att den frikostiga finansieringen i Afrika inte har varit helt riskfri för kineserna.

- Vi kommer att se länder som har tagit för mycket lån och får allvarliga ekonomiska problem på grund av att de inte klarar av att betala tillbaka dem.

Till exempel i Zambia har under hösten amorteringarna till lån, som landet tagit till stor del från Kina, ätit upp en så stor del av statsbudgeten att Zambia under de senaste månaderna inte har klarat av att betala löner till statstjänstemännen.

- På obligationsmarknaden tippar man nu att Zambia inte kommer att kunna betala tillbaka de lån man tagit. Men å andra sidan finns det länder som har en bättre ekonomisk planering och har klarat av att ta lån på ett mera ansvarsfullt sätt. När det gäller de länderna är den kinesiska finansieringen välkommen och fungerar som ett alternativ till andra finansieringsmodeller som har funnits tidigare.

Om man som afrikansk beslutsfattare förhåller sig till kinesisk finansiering på ansvarsfullt sätt kan den vara positiv, säger Oskar Kass.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes