Hoppa till huvudinnehåll

Unga får lära sig om psykisk hälsa - "nu vet jag skillnad på lite deppighet och en depression"

Hannah Sjölund, Erica Krokvik, Sofia Errahoui, Ruben Sundell, Zacharias Hakala och Tam Bui.
Hannah Sjölund, Erica Krokvik, Sofia Errahoui, Ruben Sundell, Zacharias Hakala och Tam Bui. Oxhamns högstadium Jakobstad,Jakobstad

Psykosociala förbundet har startat projektet YAM som ska hjälpa unga att må bättre och få kunskaper om psykisk hälsa. Det är bra att vi får tala om det här sakerna säger en grupp elever i Oxhamns skolan som deltagit i projektet.

Hur vet man om man är deppig eller deprimerad och var ska man söka hjälp om man själv eller en kompis mår dåligt? Och vad är egentligen en livskris?

Nu vet Tam Bui, Zacharias Hakala, Ruben Sundell, Sofia Errahoui, Erica Krokvik och Hannah Sjölund som går i åttan i Oxhamns skola svaret på de frågorna.

- Det är bra att vi fått prata om psykisk hälsa. Nu vet jag också var man kan få hjälp om det skulle behövas, säger Tam Bui och Hannah Sjölund.

Ann-Charlott Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet.
Ann-Charlott Rastas. Ann-Charlott Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén psykosociala förbundet,psykosocial rehabilitering,psykosocialt arbete

Alla åttor deltar

Under de kommande två läsåren jobbar tre YAM-instruktörer med elever i Pedersöre, Jakobstad, Larsmo och Nykarleby.
Man kommer att träffa alla elever som går på åttonde klassen, nästan 1500 elever totalt säger Psykosociala förbundets rehabiliteringschef och YAM-projektledaren Ann-Charlotte Rastas om YAM.

- Det handlar egentligen om väldigt enkla saker, men samtidigt ganska svåra. Vi pratar om psykisk hälsa och ohälsa, hur vi tänker och känner och hur vår vardag ser ut, säger Rastas.

Kul och spännande, så säger eleverna om YAM. De hade fått lite information i skolan om psykisk hälsa, men inte så mycket.

- Jag hade aldrig förut diskuterat med någon som faktiskt jobbar med de här frågorna, säger Erica Krokvik.

YAM, står för Youth Aware of Mental health, ungdomar medvetna om psykisk hälsa och konceptet kommer ursprungligen från universitet i Colorado. Psykosociala förbundet tog hit idén från Sverige.

Vi kan påverka hur vi mår

Rastas säger att vårt psykiska mående hänger ihop med hur vi sover, vad vi äter och om vi rör på oss. Vi kan själva påverka hur vi mår. Allt detta diskuterar instruktörerna med eleverna.

- Man mår ju bättre om man äter och sover bra och umgås med människor, säger Erica Krokvik.

De unga har också fått kunskap om vad en livskris är för något.

- Vi pratar om kriser är och hur man ska göra om man hamnar i en krissituation. Det här har speciellt intresserat deltagarna, säger Rastas.

- Tidigare visste jag inte riktigt vad en kris eller en depression var för något. Men det har jag lärt mig under YAM-diskussionerna, säger Tam Bui.

Oxhamns skola.
Oxhamns skola. Oxhamns skola. Österbotten,Oxhamns högstadium Jakobstad

Tanken är att stöda utvecklingen av problemlösande förmåga och emotionell intelligens hos de unga och hjälpa dem att handskas med relationer och känslor. Både sina egna och andras.

Eleverna uppskattar att en utomstående person kommer till skolan för att berätta om psykisk hälsa.

- Man vågar berätta lite mera när det är en främmande person, säger Hannah Sjölund.

- Det var bra att hela klassen var med. Det kan ju finnas någon som är deprimerad fast den inte berättat det för någon, säger Tam Bui.

Egentligen handlar det om ganska självklara saker, en slags vardagskompetens. Varför fick vi inte lära oss det här när vi gick i skolan?

- Vi pratade inte så mycket om psykisk ohälsa förut och kanske var vi också rädda för att väcka den björn som sover. Men i dag vet vi att ju lättare vi kan tala om saker, desto lättare är det också att få hjälp och stöd, säger Rastas.

- Varannan finländare drabbas faktiskt av psykisk ohälsa i någon form under sitt liv, säger Rastas.

Fiffiga ungdomar

Ungdomarna är förvånade över det gamla sättet att tänka, att kriser och illamående liksom skulle smitta av sig om man pratar om det.

- Nej, det är viktigt att vi vågar prata om det här. Det är också bra att veta hur man ska göra om man märker att en kompis mår dåligt, säger Zacharias Hakala.

Rastas säger att det har varit spännande att besöka skolorna, hittills har man jobbat klart med fem klasser. Psykosociala förbundets instruktörer har blivit mycket väl emottagna.

- Det har varit så roligt och vi har alldeles kloka och ljuvliga ungdomar. De är mycket fiffiga och de vågar öppna upp och prata, säger Ann-Charlott Rastas.

Håll kontakten till tonåringen

Hur gör man då som förälder för att behålla kontakten med sin tonåring och även våga prata om svåra saker? Helt lätt är det inte säger Rastas, många unga drar sig undan och det blir kanske slut på gemensamt fredagsmys och aktiviteter.

- Försök hålla fast vid någon rutin, som att träffas och äta middag tillsammans och pratar med varandra.

Alla elever som deltar i YAM får också med sig en broschyr om hur man kan påverka hur man mår. Instruktörerna uppmanar de unga att visa broschyren där hemma.

- Om det är svårt att börja prata om de här sakerna så kan broschyren vara en öppning. Utifrån den kan man börja diskutera, säger Ann-Charlott Rastas.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten