Hoppa till huvudinnehåll

Den sämsta sexscenen någonsin – ocensurerat om allt från barnlöshet och amning till Knausgård och skumpa

Anne Hietanen och Ida Henrikson.
Anne Hietanen och Ida Henrikson. Bild: Björn Karlsson Hietanen,Anne Hietanen,Bokpodden Hietanen & Henrikson

Anne Hietanen och Ida Henrikson diskuterar frivillig och ofrivillig barnlöshet och snubblar dessutom över en amningsscen som provocerar.

Anne Hietanen wrote: Ida, började sakna dig efter gårdagens inspelning, kände mig förvirrad efteråt.

Tyckte så mycket om hur vi talade om moderskap, ser alltid hur du hela tiden försöker skydda mig när du talar (låter bli att tala) om din moderskärlek.

Det betyder mycket för mig när jag ser att du/andra bryr sig om mitt tomrum, om barnet som inte kom utan istället seglar runt i rymden och chillar där.

Ps. Alla vi gillar och ser upp till tyckte för övrigt om vår förra text, eller vadå alla, kanske tre personer.

Grym biologisk panik

Ida Henrikson wrote: Kära du, det var ett så fint samtal vi hade idag, känner mej lyckligt lottad över att få tala om till exempel barnlöshet med dej. Jag har ju alltid haft grym biologisk panik. Men att du, trots din sorg, eller på grund av den eller jag vet inte, kan vara så öppen men ändå kärleksfull utan att bli missunnsam. Du är en sann superkvinna! Känns det helt ok för dej med det vi bandade ändå?

Det är som om jag lärde känna dej lite bättre än tidigare. Fast vi varit vänner länge. Skrämmande och vackert att göra det via podden! Men samtidigt lättare på nåt sätt, att vi behöver inte två flaskor skumpa för att komma in på de där svåra ämnena, mikrofonerna fungerar lite på samma sätt? Paradoxalt nog.

Mainstream resting bitch face

Ida Henrikson wrote: Lite synd att ha allt det sköra om moderskap kontra icke moderskap, och sen sjabbiga Geir Gulliksen i samma avsnitt hahaha. Men han får ändå säkert alla gubbpriser för sina bröstfetisher. Jag har länge velat skriva en bok där jag objektifierar hans kompis Knausi.

Hils. Din vän feministpolisen

Fast ps. jag har börjat tvivla på feminismen. Eller är trött på den, kapitalistiska krafter har kapat den för länge sen. Så nu är jag bara en mainstream resting bitch face, bland andra.

Anne Hietanen wrote:
Iddy,du måste skriva en bok om Knausgård, hans blåa ögon och köttiga läppar. (Eller hur dom nu ser ut, kollade inte så noga senast vi möttes, fråga gärna mera om detta.) I mitt huvud läser jag din bok redan och ser också framför mig en farsartad rättegång. Mycket underhållande.

Sedan hoppas jag också att du startar en youtubekanal som heter Mainstream Resting Bitchface. Oklart vad som sker där så kanske vi kan ha ett möte om detta vid något skede, kanske då ändå hellre med skumpa än mikrofon.

Ibland går det inte alls bra

Jag tror poddavsnittet blev bra, jag vet ändå inte om jag var tillräckligt öppen. Om jag pratar om (för mig svåra) saker är motorn att någon annan, kanske bara två eller tre (tri) personer, som just nu befinner sig i akut kris kan känna sig mindre ensamma, men tror ej jag lyckades med det.

Bara vi (människor), skulle lära oss att inte ge goda råd oombedda och istället bara lyssna, lyssna. Inte säga att det ordnar sig, det blir nog bra. Hur kan man veta detta? Ofta blir saker inte alls bra, människor dör, relationer går sönder för att aldrig kunna lappas och en del människor förblir barnlösa vare sig dom vill det eller inte.

Rädsla och sorg får gärna tas på allvar. Ajo, värst kanske att inför någon i kris dra anekdoter om en själv eller andra människor man vagt känner som gått igenom precis samma men klarade det så bra. Det var riktigt en välsignelse sen i slutändan! Sådant kanske inte är trösterikt ifall en befinner sig i en akut kris som ändå inte riktigt påminner om någon annans eftersom varje kris är personlig, trots att den utifrån sett påminner om alla andra kriser.

På tal om kris, jag hade en verklig kris när jag fick för mig att jag skulle försvara Geir Gulliksens bröstman. Värst var kanske då jag försökte introducera en idé om att han kanske försöker sudda ut hora/madonna-dikotomin då han objektifierar den ammande mammans bröst. Fast jag älskar att vi nästan började gräla, det var mycket bra. Träffade just den Geirälskande producenten K som sade att hon avskyr att vi så ofta tycker lika. (Alltså att jag alltid så glatt köper dina argument som vore det galna dagar.)

Nu tänker jag dricka kaffe och fundera på en teori som jag alltid kan överrumpla dig med då du drar fram din laddade feministkanon (Både kanon och kanon passar här, välj du.)

Och så lämnar jag dig med en cliffhanger, träffade Koko Hubara nyss och hon berättade att…

Hälsningar Frestarn

Som vår kaveri Tolstoj brukar säga

Ida Henrikson wrote: Neeej vad sa Koko H? Att hon lyssnar på vår podd och älskar oss? Eller att H&H so white? Berätta genast!

Jag kan nästa gång vara den som hyllar allt och bara är glad och positiv! Är noll procent ironisk. Orkar inte med någon urvattnad kamp. Eller en kanske bara måste byta taktik och/eller kanon.

Anser att du lyckades bra med det där att inte ge goda råd. Det är superviktigt att sorg ska få tas på allvar och inte förminskas, även om avsikterna är snälla. Jag är dålig på det, är så rädd för sorg, min egen och andras. Det kräver mod att se den individuella sorgen i ögonen. Detta har nån gång kostat mej viktiga förhållanden osv. Som vår kaveri Tolstoj brukar säga: Alla lyckliga familjer är varandra lika, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt speciella sätt.

Your regular Anna K.

Anne Hietanen wrote: Anna K! Med Koko var det så att jag väntade på en gäst jag skulle intervjua i studio L4 (hen var försenad en halvtimme) och då fick jag syn på Koko som hade supremekläder för femtontusenmiljoner euro och jag började raskt våldsprata med henne och hon sade att hon hatar vår podd.

Sedan berättade hon att hon genast efter bokmässan i Gborg kommer att ha skrivledigt i två månader och att det skulle blir en roman och att hon var galen av lycka över detta. Boken kommer ut 2020. (Undrar annars hur Bruna flickor tas emot i Sverige. I Finland var hon (nästan) den enda, men i Sverige är det ju så många flera som skriver om rasifiering.)

Jag skriver mera snart, nu just kämpar jag med en Bang Power Cleaner sprayflaska som jag inte får att fungera. Spännande att råka ut för småspexiga mensa-test i vardagen.

Vad tyckte du annars om att producent B menade att folk inte vet vem Ester Nilsson är? Jag blev något förvånad, sedan tänkte jag att om man inte vet vem det är kanske man får googlingslust om inte annat. Dessutom nämnde vi ju både Lena Andersson och Hugo Rask i samma mening som en vänlig vägledning för tanken.

Nu fick jag upp flaskan och tänker städa mitt skrivbord, kanske ditt också.

Hejhej
Sadisten

(Sadisten eftersom Koko inte alls sade att hon hatade vår podd. Hihih, ur elak var jag nu på en skala?)

Fejka i direktsändning

Ida Henrikson wrote: Till Markis de Sade/städerskan i Böle

För att vara ärlig är jag lite besviken på att B klippte bort Ester Nilsson. Hon är ju litteraturens Beyoncé. Skulle aldrig våga medge att jag inte känner till någon. Men kanske en borde bli mer öppen med sånt. Har så ofta fejkat i direktsändning, att ”aaaah hen eller hen, jo vet nog namnet men har inte läst hela boken blabla”... Det bästa var ändå vår Rysslandskännedom: Bröderna Karamazov, vad har de skrivit? :)))))

Jag kan bra ge den historien till dig, hur det gick till när jag på en inspelning såg mig själv betrakta Knausgård bakifrån

Det är en bra fråga, att Bruna Flickor (boken, obs inte webbsidan) är så grundkurs. Men Finland är fortfarande på nivå minus tre när det gäller frågor om rasifiering mm. Var på premiären av Pirkko Saisios Musta Saara på Nationalteatern för en tid sen och blev lite störd på att man försökte gardera sej mot kritik om kulturell appropriering, genom att nämna det som ett skämt i början, att så får man inte göra - men sen ändå göra det! Ribban och dess höjd. Suck.

Samtidigt som jag är den första att säga att man FÅR göra vad som helst. Men då får jag också säga att det är juntigt. Nåja vet inte varför jag började svamla om detta. Kanske bara att det måste vara skönt för Hubara att få skriva i fred, och inte vara allas go-to-rasismkommentator hela jävla tiden.

Hörs senare! Mvh // I used to be Ester Nilsson but now I’m Hugo Rask. With mjölkstockning.

Anner Hietanen wrote: Igor, producent B är verkligen modig, vi måste ta efter honom. Exempel: Man drabbas av spontanföreläsning om Kim Fowley som producent och Erkki Kurenniemis insats på Tombstone Valentine och då säger man bara att nej jag har aldrig hört eller intresserat mig särskilt för Wigwam. Dagens människor vet nog inte vem de är, kan man sedan tillägga glatt med en, varför inte överlägsen, faderlig min.

Hördu skall vi skicka detta till producent B och se om vi kan publicera detta på WEBBEN igen? Han är och snowboarda eller kanske och skejta med punkare i slutet av veckan så vi måste checka allt nu. I synnerhet då vi pratar om honom så mycket. ÄR DET EXKLUDERANDE? (Nu härmade jag ditt sätt att skriva, ett svagt misstag av mig. Bör odla egen stil, STIL.)

Hej
- Musikvetarn

Ida Henrikson wrote:
GLÖMDE FRÅGA OM KNAUS! VAD HÄNDE??

Anne Hietanen wrote: Men kan jag ge bort det nu när åtminstone 35% slutat läsa? Det blir inledningen av vår nästa text tycker jag, eller ett kapitel i din bok. Jag kan bra ge den historien till dig, hur det gick till när jag på en inspelning såg mig själv betrakta Knausgård bakifrån, hans svarta, rätt slitna läderrock och hans urtvättade jeans och hur min blick fastnade både här och där och så vidare.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje