Hoppa till huvudinnehåll

Djurens väl som livsstil: Britt-Marie Juup har tampats med boaormar och hotats till livet

Britt-Marie Juup med två hundar på en brygga med havet i bakgrunden
Britt-Marie Juup med två hundar på en brygga med havet i bakgrunden Bild: Maud Stolpe/Yle Åbo,britt-marie juup

Ägaren till en arg tremetersboa behöver hjälp, det behöver också bonden vars tjur sjunkit ner i ett träsk. En av dem som då hoppar in i djurambulansen är Åbobon Britt-Marie Juup. Hon har ägnat sitt liv åt djur som behöver hjälp. Men hennes engagemang har också lett till stryptag och att hon tittat in i gevärsmynningar.

Britt-Marie Juup sitter bredvid sin svarvita hund Karkki
Britt-Marie Juup sitter bredvid sin svarvita hund Karkki Bild: Maud Stolpe/Yle Åbo

Britt-Marie Juup har vigt sitt liv åt djur som behöver hjälp och blev medlem i Åbo djurskyddsförening då hon var sju år gammal.

Hon minns en tid i sitt liv då hon åkte ut tillsammans med den legendariska djurskyddsövervakaren Anja Eerikäinen för att granska djurskyddsanmälningar i Åbo- och Björneborgstrakten.

- Det handlade då rätt mycket om anmälningar där något verkade vara på tok i en ladugård eller svinstia. Kor råmade eller betade aldrig ute. Man misstänkte exempelvis att husbonden hade supit i två veckor.

Det kunde också handla om hundar som stod kopplade i korta snören vid sin hundkoja i mycket kallt väder.

Det fanns också sådana tillfällen då dom tog stryptag på oss.

Vanligtvis hittade de något som var på tok i ladugården eller svinstian.

- Det var inte bara en och två gånger vi blev hotade till livet när vi var någonstans på landsbygden och ingen visste var vi befann oss. Några gånger backade vi till bilen så att vi tittade in i mynningen på geväret och bara försökte lugna ner situationen. Det fanns också sådana tillfällen då dom tog stryptag på oss.

Ambulansuppdrag: fåglar i butiker och hungrig boa

Britt-Marie Juup är idag ordförande för Kakskerta FBK Åbo som har en av landets två djurambulanser.

Ambulansen har skött allt från lättare uppdrag såsom fåglar i butiker till mer krävande då en 1200 kilos tjur hade gått ner sig i ett träsk.

- En gång hade en 3,5 meter lång boa rymt från ett terrarium i en lägenhet. Ägaren vågade inte mera hantera den eftersom den var så hungrig och ilsken, säger Britt-Marie Juup.

En av djurambulansens mest intressanta uppdrag var då ett lager hade fattat eld.

En huggorm
För dem som jobbar på djurambulansen gäller det att bland annat klara av att hantera ormar. En huggorm Bild: Yle/Pentti Palmu otto lindberg

- Ett lager för ödle- och sköldpaddsutställningar brann. Det enda vi fick veta då alarmet gick var att där fanns dödligt giftiga ormar. De flesta terrarier har spruckit. Då vi steg in i det rökiga lagret visste vi alltså att det fanns dödligt giftiga ormar omkring oss.
Då vi steg in i det rökiga lagret visste vi alltså att det fanns dödligt giftiga ormar omkring oss.

För att ambulansteamet ska klara av alla sorts uppdrag har ambulansen en mångsidig utrustning. I den finns allt från olika sorts håvar, filtar, torrfoder och vatten till så kallade svinbromsar som är en sorts käppar med en ögla på ändan. Med dem kan man hålla djur som kan vara aggressiva på avstånd. Personalen övar sig också regelbundet i exempelvis hur de fångar ormar.

Efter 16 dygn adopteras djuret bort

Britt-Marie Juup jobbar också på djurskyddsföreningens adoptionshem i Åbo. Det finns i samband med Åbo stads djurhem. En adoptionsprocess påbörjas om ägaren inte på 16 dygn har frågat efter exempelvis sin bortsprungna hund. Då räknas hunden som djurskyddsföreningens egendom.

Antal gäster och adopterade på Åbo djurhem

Katter:
Mellan 600 och 800 i året kommer till hemmet. 26 procent hittar tillbaka till sitt eget hem.

Hundar
Cirka 350 i året kommer in. Endast ett tjugotal adopteras vidare.

Mindre sällskapsdjur
Cirka 150 per år av vilka största delen adopteras vidare, ingen frågar efter dem.

Vilda djur
Mellan 150 och 250 om året. De släpps alltid ut på det ställe de hittats på, så länge det är en vettig plats.

Verksamheten finansieras av medlemsavgifter, testamenten och donationer. Den får inte några understöd och baserar sig helt och hållet på frivillighet.

Britt-Marie har undrat om en del djurägare alls vill ha tillbaka sina djur som försvunnit.

- Vi har haft hundar som har varit fastbundna i träd mitt i skogen. Då har man nog inte ens behövt undra över vad andemeningen har varit.

Vi har haft hundar som har varit fastbundna i träd mitt i skogen.

Hon märker att katter ofta blir sämre behandlade än hundar.

- Man tar katter, låter dem gå ute och sedan så försvinner de. Man bryr sig inte om att leta efter dem desto mera utan tar en ny eftersom man får dem gratis.

En kattunge i bur.
En kattunge i bur. Bild: YLE/Christa Mäkinen katt,djurskydd,kattunge,hittekatt

Men största delen av djuren som kommit till djurhemmet hittar ändå hem tillbaka. Och få måste avlivas.

- Det sker då det är frågan om gamla och sjuka djur eller sådana som tydligt har så stora psykiska problem att de är en fara för sin omgivning, säger hon.

Men varför tar djurhemmet hand om vilda djur?

- Därför att alla djur som behöver hjälp ska få hjälp, säger Juup.

På kommande: Ny djurskyddslag

Finland ska få en ny djurskyddslag.

Regeringens proposition överlämnades i slutet av september till riksdagen. Lagen har beretts ända sedan år 2012 och strävan är att den ska godkännas den här regeringsperioden. Lagen gäller både gårdsdjur och husdjur.

Istället för ordet djurskyddslag använder jord- och skogsbruksministeriet i den nya lagen begreppet "lagen om djurs välbefinnande".

Tanken är att den ska träda i kraft år 2021 samtidigt med landskapsreformen.

Britt-Marie säger att djuren är en livsstil för henne. Hon har många hemma hos sig.

- Man ska verkligen inte vara städfreak eller väldigt pedantisk på något vis.

Britt-Marie Juup på promenad med sina fem hundar i en skogsbacke
Britt-Marie Juup med sina egna hundar. Britt-Marie Juup på promenad med sina fem hundar i en skogsbacke Bild: Maud Stolpe/Yle Åbo

Att ha djur innebär också en hel del kostnader. Djuren som man adopterar är avsevärt mycket billigare att skaffa än vad rashundar köpta från någon kennel är.

- Men det är bara den där promillen i början, efter det kommer veterinärkostnader, matkostnader och söndrade möbler. Man ska beakta att det inte går att ha ett riktigt snyggt hem. Man kan göra sitt bästa men det blir aldrig riktigt perfekt på något vis, inte ens ditåt.

Mer om Britt-Marie Juup och djurskydd i Svenskfinland blir det i Närbild som sänds på Arenan från och med söndag 7.10 klockan 20.00 och på Yle Fem måndag 8.10 klockan 20.00 med repris tisdag 9.10 klockan 11.00.

Läs också