Hoppa till huvudinnehåll

För en dryg halvmiljon kan vem som helst bli EU-medborgare – Airiston Helmis ägare är en av tusen ryssar som köpt maltesiskt pass

Utsikt över Stora hamnen i Valletta.
Korruptionens fästning i Europa? Hundratals ryska miljonärer tar varje år genvägen till EU, förbi alla västvärldens sanktioner, genom att köpa EU-pass från Malta. Den tidigare fästningen mot invasion från öst har ironiskt nog blivit dess inkörsport. Utsikt över Stora hamnen i Valletta. Bild: Mostphotos/Vaivirga Valletta,Barrakka Lift,Grand Harbour

650 000 euro är priset för EU-medlemskap utan att någon frågar dig någonting. Både rika och kriminella använder Malta som en genväg till EU, förbi västs sanktioner.

Malta har drygt 400 000 invånare på en areal som är något mindre än Sibbo. Ändå är det här som den organiserade brottsligheten frodas bäst i EU. Orsaken är den lukrativa försäljningen av pass – och därmed fri rörlighet inom Schengenområdet.

Försäljningen av medborgarskap hör nämligen till de stora inkomstkällorna i det lilla öriket Malta. Billigt är det inte: för 650 000 euro kan man köpa ett medborgarskap medan makan/maken kostar 25 000, likaså de minderåriga barnen.

För far- och morföräldrarna är prislappen 50 000 euro.

Processen är snabb, man kan bli medborgare på åtta månader. Beloppet på 650 000 euro ska investeras på Malta så att 350 000 placeras i en statlig fond och resten i fastigheter.

Det här har resulterat i att bostadspriserna trissats upp då de nya medborgarna köper upp lägenheter och fastigheter som förblir tomma.

Sedan Malta startade den här rätt obskyra verksamheten år 2013 har över ettusen ryssar blivit maltesiska medborgare

Speciellt populärt har medborgarskapet varit bland rika ryska affärsmän.

Sedan Malta startade den här rätt obskyra verksamheten år 2013 har över ettusen ryssar blivit maltesiska medborgare.

Medborgarskapet kräver inte att man bosätter sig i landet eller betalar skatt. Vanligtvis brukar de "naturaliserade" ofta tidigare ryska medborgarna enbart besöka Malta för att kvittera ut medborgarskapshandlingarna.

Valletta.
Valletta. Valletta. Bild: Mostphotos/JoanW Valletta,Malta (stat)

Också i Finland har problematiken med köpta medborgarskap blivit högaktuell. Den ryska affärsmannen som sitter häktad efter razzian mot Airiston Helmi i Åbolands skärgård blev maltesisk medborgare år 2016.

Namnen på de naturaliserade maltesiska medborgarna publiceras årligen i Maltas officiella tidning Government Gazzette. Helt lätt är det inte att gräva fram de enskilda medborgarna eftersom de listas enligt förnamn. Dessutom framgår det inte vilka som har köpt medborgarskap, och vilka som på traditionell väg erhållit sitt maltesiska pass.

Livsfarligt att gräva i korruptionen

Den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia avslöjade åren 2016-2017 flera omfattande mut- och korruptionshärvor med kopplingar till landets politiska elit. Dessutom kunde Caruana Galizia klarlägga att flera av de nya maltesiska medborgarna hade kopplingar till organiserad brottslighet.

Den 16 oktober i fjol mördades hon med en bilbomb nära sitt hem.

Tända ljus och en bild på den mördade maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia.
Minnesaltare till Daphne Caruana vid Stora belägringsmonumentet i Valletta. Tända ljus och en bild på den mördade maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia. Bild: imago/Christian Mang/ All Over Press Daphne Caruana Galizia,Tryckfrihet,yttrandefrihet,journalist,journalistmord

Daphne Caruana Galizias son, journalisten Matthew Caruana Galizia, har blivit något av en expert på sitt lands skumma affärer med rika ryssar efter mordet på hans mamma.

I dag är han övertygad om att hon mördades av landets organiserade maffia med inflytande överallt, bland annat i regeringen och i det företag som säljer passen, Henley and Partners.

Då Muscats regering började sälja pass för snart fem år sedan togs hela Malta på sängen av det uppenbara fifflet i kulisserna.

- Trots att försäljningen av pass blev tillåten först i slutet av år 2013 hade företaget som vann återförsäljningsrättigheterna marknadsfört passen till rika ryssar redan i flera år innan, berättar Matthew Caruana Galizia.

- Dessutom påstod regeringen att återförsäljningen skulle konkurrensutsättas, men det var en rökridå, Henley and Partners hade vunnit innan budgivningen ens började.

Investeringarna ger ingen utdelning

Befolkningen på Malta är inte nöjd. Försäljningen av pass ger landet dåligt rykte samtidigt som både Muscats regering och oppositionen exploaterar landets resurser för egen vinning.

Enligt Caruana Galizia är investeringarna dessutom uddlösa.

- De är inte investerare på ett sätt du och jag kan förstå. De pengar som kommer in går till helt vanliga fastigheter som någon besöker med jämna mellanrum för att hämta post, för att det ska se ut som att någon bor i dem.

Under tiden ser vanliga malteser inget av de miljoner som Malta håvat in. Istället syns det enbart i höjda priser på lägenheter, vilket bara skadar lokalbefolkningen.

Det var en av de sista sakerna min mamma sade till mig, att vi, att Malta, inte längre har någon att rösta på

Caruana Galizia säger att de andra EU-länderna borde ta Malta på allvar innan det är för sent och jämför situationen med Cypern för några år sedan. Enligt honom är Cypern en stat i förfall (på engelska "failed state"), och Cypern är ett av de andra länderna som säljer EU-pass – dock är det dyrare än det maltesiska.

- Malta har i princip inget lagstyre och den sociala och politiska scenen är sönder. Vi är i en situation där inte bara regeringen, utan också oppositionen har fastnat i korruptionens inflytande, och vi har därmed blivit utan någon att rösta på.

- Det var en av de sista sakerna min mamma sade till mig, att vi, att Malta, inte längre har någon att rösta på.

Enligt Matthew Caruana Galizia borde EU skrida till åtgärder för att förhindra att Maltas politiska institutioner helt havererar. Landet borde byggas upp på nytt från grunden med nya beslutsfattare, men istället åtnjuter premiärminister Joseph Muscat en bekväm sits i Europa; ingen har tid att syna honom.

Maltas premiärminister Joseph Muscat och Frankrikes president Emmanuel Macron.
Maltas premiärminister Joseph Muscat (t.v.) och Frankrikes president Emmanuel Macron. Maltas premiärminister Joseph Muscat och Frankrikes president Emmanuel Macron. Bild: EPA-EFE Joseph Muscat,Emmanuel Macron

- För mig är det en fullständig skandal att (Frankrikes president Emmanuel) Macron undertecknade en debattartikel tillsammans med Muscat i The Guardian. De vet väldigt väl vad Muscat håller på med, men de anser att han inte är en tillräckligt stor fiende.

- Han är en del av de större fienderna, och genom att ignorera honom visar de hur vilsna de är i att tackla populism och korruption.

- EU borde göra Malta till sin prioritet. Till skillnad från större medlemmar kan Malta inte göra motstånd, som till exempel Ungern. Malta är så litet och beroende av EU:s varma omfamning. Så snart EU pressar Muscat kommer han att lyda för han kan inte göra något annat.

Maltas svårlösta politiska läge

Nu 44-åriga Joseph Muscat har varit Maltas premiärminister sedan 2013, då hans Partit Laburista – arbetarpartiet – vann parlamentsvalet med 55 procent av rösterna.

Direkt efter valet satte ministären Muscat igång med att göra passförsäljningen laglig, något som enligt källor inte kommit fram att man ville göra under valkampanjen.

Två av hans medarbetare, ministern Konrad Mizzi och stabchefen Keith Schembri, dök upp i Panamaläckan 2016. Journalisten Daphne Caruana Galizia menade att Muscats fru ägde ett av bolagen som kom fram i läckan.

Efter det blev korruption en kärnfråga i maltesisk politik. Brist på bevis gjorde Caruana Galizias och oppositionens anklagelser mot Muscat till en nyhetsanka, och Muscat och hans Laburista vann igen i valet 2017. Caruana Galizia mördades senare på hösten. Muscat och hans fru friades i år från anklagelserna som figurerat i rättegången mot Caruana Galizias mördare.

Muscats regering är ändå inte de enda som anklagats för korruption. Också oppositionspolitiker och andra myndigheter och näringslivsprofiler har anklagats genom åren, vilket har gjort att Malta anses vara ett av de mest korrupta länderna i Europa.

Bland annat är Malta hem till en av de enda EU-baserade företagen på amerikanska skattemyndigheternas sanktionslista.

EU saknar makt att påverka i nuläget

EU-parlamentet har i kraftiga ordalag fördömt affärsverksamheten med medborgarskap redan i januari 2014 - men sedan dess har ingenting hänt.

Den portugisiska Europaparlamentarikern Ana Gomes har i åratal försökt få EU-kommissionen att åtgärda problematiken men utan resultat.

- Det var från första början uppenbart att systemet understöder korruption och import av organiserad brottslighet till EU, säger Gomes uppgivet.

Ana Gomes, portugisisk EU-parlamentariker.
Ana Gomes. Ana Gomes, portugisisk EU-parlamentariker. Bild: EPA Ana Gomes

Också hennes Portugal har sysslat med liknande affärer och därför har hon länge arbetat med kommissionen för att försöka få ett slut på passförsäljningen.

- Vi måste agera eftersom försäljningen gör att hela Schengensystemets integritet ifrågasätts i nuläget, och försvårar våra insatser mot penningtvätt, förklarar Gomes.

Shoppa pass: en prislista

Det är svårt att få EU-medlemskap. Du måste ofta bo i landet en viss tid innan du kan få medborgarskap och därmed pass. Men det finns undantag.

Österrike erbjuder pass till dem som gör en "extraordinär" insats för landet. I praktiken är det bara en handfull som lär ska ha lyckats med det här, eftersom Österrike de facto kräver en riktigt rejäl insats, till exempel att du är känd och gör varumärket Österrike en tjänst, eller om du skapar väldigt många arbetsplatser. En donation räcker inte.

Lättare är det därför på till exempel Cypern. Den tudelade östaten har sedan 2012 försökt lösa sin ekonomiska kris med att sälja pass. Priset var ursprungligen 10 miljoner euro, men det lockade inte tillräckligt många rika människor. Huvudmålgruppen är såklart ryska miljonärer, men inte ens de har alltid 10 miljoner för ett pass. Därför sänktes priset, först till 3 miljoner redan 2013 och till 2 miljoner ett par år senare. Kravet är att du investerar, men hur du gör det är lite godtyckligt. I praktiken kan du köpa en tomt, bygga ett palats så att du kommer upp i 3 miljoner – och efter tre år får du dessutom sälja fastigheten!

Så har vi Malta, som är billigast i klassen. 650 000 euro ger dig ett pass, varav hälften går till statsobligationer och hälften till en fastighet. Så är det i praktiken. Antagligen får du också investera i företag och arbetsplatser men fastigheterna är populärast just nu.

Lettland lär ska erbjuda pass för så lite som 65 000 euro, medan Spanien, Bulgarien och Grekland rör sig med sexsiffriga belopp. Dessa är ändå på pappret striktare med vem som kan få medborgarskap.

Andra länder har också anklagats för att sälja pass i kulisserna men dessa gör det öppet. Halvöppet får du köpa pass i till exempel Israel (som inte är ett EU-land men vars pass ger dig visumfri vistelse i sex månader, exempel på det här är oligarkernas oligark Roman Abramovitj).

Billigaste passen i Karibien

EU-passen må öppna rejält många dörrar och ge dig fri rörlighet inom EU, men de är inte billiga. Lägre priser hittar du i Karibien.

Till exempel St Kitts and Nevis, Antigua och Barbuda, Dominica, Grenada och St Lucia erbjuder en snabb väg till pass, men de öppnar färre gränser.

Det kan också vara dyrare; Kanada, Australien, Nya Zeeland och USA erbjuder möjlighet att i praktiken köpa ett pass, men priserna startar från 1 miljon lokala dollar.

Thailand erbjuder ett vistelse i 20 år för mellan 2000 och 3000 amerikanska dollar per år.

Källa: Business Insider, The Guardian

Utåt ser det ju ut som om EU skulle stöda mekanismer som möjliggör organiserad brottslighet

EU-kommissionen har inte några direkta befogenheter att bromsa affärsverksamheten med medborgarskap eftersom frågan anses höra till den nationella lagstiftningen.

Men uppenbart är att trycket på EU-kommissionen ökar – utåt ser det ju ut som om EU skulle stöda mekanismer som möjliggör organiserad brottslighet.

Päivi Leino-Sandberg, professor i EU-rätt vid Helsingfors universitet, konstaterar att just nu kan EU inte vidta några direkta åtgärder.

- Nog får ju parlamentet tycka att det är skamligt, men det finns ingen EU-lagstiftning i den här frågan, säger Sandberg.

- Jag ser att parlamentet ökar det här trycket, och det gör ju kanske att kommissionen måste börja agera. Samtidigt är det väldigt svårt för dem att hitta det rätta sättet att göra det då det är en nationell fråga.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes