Myndigheter och producenter överens: Djuren ska må bra

Konsumenterna kräver idag att djurhållningen ska vara etisk och att djuren ska må bra. Det här är också en allt mer spridd uppfattning bland producenterna.

Djur som behandlats väl ger bättre kött och mera mjölk. Trots det behövs kontroller av djurhållningen.

Systemet med tillsyningsveterinärer har funnits sedan 2009 och efter det har granskningarna fördubblats. Trots det har vi fortfarande tragiska fall som slutar med nödslakt.

Det görs årliga granskningar på bondgårdar. Dessutom har EU stipulerat om slumpmässiga granskningar som kan komma när som helst. Man granskar också farmer som uppfattas som riskfarmer.

Resultaten rapporteras till EU. Om farmarna inte håller sina gårdar i skick kan de mista stöd, åtminstone delvis.

Men ändå kommer djurskyddsfall upp till rätten då och då. Matti Nyberg är länsveterinär i Österbotten och han menar att de här fallen alltid har funnits och kommer alltid att finnas. Därför behövs granskarna, men de borde vara fler.

- De är ofta ensamma på plats. Det är svårt att ensam observera allt och att dessutom hinna diskutera och ge goda råd. Många gånger fortsätter problemen trots anmärkningar.

Länsveterinär Matti Nyberg man i glasögon och dunjacka Bild: Yle/Antti Kuusiniemi veterinärer,österbotten

- Det är ett krävande jobb att vara farmare i dag, säger Nyberg. Kapital behövs men priserna har varit låga. Det finns producenter som får ekonomiska svårigheter, pengarna tar slut helt enkelt.

Problem i privatlivet ofta orsak

Det personliga livet spelar också in, det kan vara skilsmässa, alkoholism eller burnout. Men fallen har inte ökat.

- De här fallen har alltid funnits och de kommer nog att finnas i fortsättningen också, säger Matti Nyberg. Det är därför övervakningen behövs.

Vad kan då myndigheterna göra?

- Man kan börja en viteprocess här vid Regionförvaltningsverket. Eller man kan helt enkelt göra en brådskande åtgärd, avliva djuren eller sända till slakteriet, säger Nyberg.

Tillsyningsveterinärens ingripande kan vara pressande.

- Det är pressande för alla, säger länsveterinären. Man kan ju gissa hur det känns när någon kommer och säger att man inte sköter djuren som man ska. Ibland har det uppstått våldsamma situationer.

Ny djurskyddslag under arbete

Men det sker förbättringar när det gäller djurens välmående överlag. Djurskyddsfrågor har varit aktuella under senare tid och diskuterats producenter emellan. En ny djurskyddslag är under beredning och producentorganisationerna verkar var med på noterna.

Niclas Sjöskog, ÖSP man med glasögon Bild: Yle/Antti Kuusiniemi lantbruksföretagare,österbottens svenska producentförbund

- I den kommer man att utgå från djurens naturliga behov, berättar Niclas Sjöskog, viceordförande i Österbottens svenska producentförbund. Vi försöker återskapa så mycket som möjligt den miljö som djuren skulle leva i naturligt.

"Djuröga" behövs

Idag bygger man stora luftiga ladugårdar där djuren kan traska omkring fritt. De kan vila i ett bås, äta när de vill och låta en robot mjölka dem när det känns så.

Monica Mattjus-Sandström och Fredrik Sandström driver ett sådant ställe.

- Det var självklart, fanns inga andra alternativ. De har ju bättre kondition när de får röra på sig året runt, säger Fredrik.

Men de sköter sig inte själva.

- I en lösdriftsladugård är det viktigt att man har djuröga och går omkring och kollar att alla har det bra, säger Monica.

Monica och Fredrik Sandström. man och kvinna i utekläder Bild: Yle/Antti Kuusiniemi lantbruksföretagare,fredrik sandström

Mjölkroboten ger data om kons mående. Roboten väger också djuren och minskad vikt kan vara tecken på att något inte står rätt till. Men det är lättare att hålla korna belåtna med lösdrift.

- Ibland blir nån av dem lite lat, ligger i båset, mojar sig som vi säger och idisslar och har det skönt. Då får man peta i dem och säga att det är dags för mjölkning, säger Monica.

Polisen räknar med 50-60 anmälningar i år

Antalet anmälda djurskyddsbrott i Österbotten varierar från år till år. 2017 hade Österbottens polisinrättning dock betydligt fler anmälningar än vad man räknar få i år.

Förra året anmäldes 111 djurskyddsbrott till Österbottens polisinrättning. I år ligger siffran efter nio månader på 36 anmälningar och kommunikationschefen Mikael Appel räknar med att man landar kring 50-60 fall i år.

Mikael Appel Mikael Appel från polisen i Österbotten. Bild: Yle/ Malin Hulkki polisen,mikael appel

- Jag skulle säga att det är inom en normal variation. Det är inte fråga om några större förändringar som skulle bero på något visst beteende i samhället. Det är mera slumpen som gör att det varierar från år till år.

De flesta anmälningar gäller djurskyddsbrott eller djurskyddsförseelser. Endast några enstaka fall kan räknas som grova.

Enligt Appel uppdagas brotten ibland av polisen i samband med andra uppdrag. Men oftast är det veterinärer eller vanliga medborgare som anmäler brotten.

- Då det gäller produktionsdjur och lantgårdar så kommer anmälningarna vanligtvis via veterinärer som varit ut på granskning.

- När det gäller vanliga husdjur eller sällskapsdjur så kommer anmälningarna många gånger från vanliga medborgare som har uppmärksammat att allt inte riktigt står rätt till.

Straffskalan för brott förknippat med djurens välmående är allt från böter upp till fängelse i högst fyra år.

Mer om djurskydd blir det i Närbild som sänds på Arenan från och med söndag 7.10 klockan 20.00 och på Yle Fem måndag 8.10 klockan 20.00 med repris tisdag 9.10 klockan 11.00.