Hoppa till huvudinnehåll

Nordhaus och Romer får ekonomipriset till Nobels minne för forskning kring klimatförändring och innovationer

William D. Nordhaus Yale t.v.  Paul M. Romer NYU t.h.
Mottagarna till ekonomipriset tillkännagavs vid middagstid på måndagen. William D. Nordhaus (Yale) och Paul M. Romer (NYU) William D. Nordhaus Yale t.v. Paul M. Romer NYU t.h. Nobelpris,William Nordhaus,New York University

Årets ekonomipris till Nobels minne går till William D. Nordhaus och Paul Romer. De får priset för forskning som har bland annat med naturresurser, klimat och innovationer att göra.

William Nordhaus är professor vid Yaleuniversitetet i USA. Han får priset för att ha integrerat klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys.

William D. Nordhaus (till höger) under en presskonferens tillsammans med USA:s president Bill Clinton år 2000.
William D. Nordhaus vid en presskonferens år 2000 med dåvarande president Bill Clinton. William D. Nordhaus (till höger) under en presskonferens tillsammans med USA:s president Bill Clinton år 2000. Bild: AFP / Lehtikuva Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne,William Nordhaus

Paul M. Romer är forskare vid New York University School of Business och får priset för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys.

Porträtt på Paul Romer.
Paul M. Romer. Porträtt på Paul Romer. Bild: EPA-EFE/SHAWN THEW Paul Romer

Det är första gången som ekonomipriset tilldelas för forskning i miljöekonomi som strävar efter att bromsa upp klimatförändringen.

Både Nordhaus och Romer har gjort mycket arbete för att vi ska förstå ekonomisk tillväxt och hur den kan kombineras med miljöhänsyn.

Paul Romer har utvecklat teorin om endogen tillväxt där strävan är att förstå hur tillväxt uppkommer. Den har förändrat vår förståelse för vad vi måste koncentrera oss på om vi vill främja ekonomisk tillväxt.

Nordhaus är en pionjär inom miljöekonomi

William Nordhaus har länge forskat i miljön och speciellt klimatförändringen.

Han har utvecklat modeller som kombinerar ekonomisk tillväxt och kolets kretslopp. Man ser alltså hur ekonomisk verksamhet och klimatförändringen påverkar varandra.

Han hör till de första som har undersökt hur, med vilken takt, vi borde skära ner våra utsläpp.

- En koldioxidskatt är ett mycket naturligt redskap för att minska utsläppen. Det är ett alternativ till den utsläppshandel som finns i EU i dag. Grundidén i de båda systemen är den samma, säger Markku Ollikainen som är professor i miljö- och naturresursekonomi vid Helsingfors universitet.

Idén är att man med politiska beslut kan sätta ett pris på utsläppen av koldioxid för att företagen ska börja minska sina utsläpp. Nordhaus har skapat en modell för hur hög skatten borde vara.

- Grundtanken är att det kostar dyra pengar både att släppa ut koldioxid och att minska på utsläppen. Därför är det mycket viktigt att kunna beräkna en korrekt nivå för beskattningen, säger Markku Ollikainen

Miljöskatter borde stiga med tiden

Mycket handlar om hur snabbt utsläppen borde minska. Nordhaus utgår från att skatten borde höjas successivt tills utsläppen har minskat tillräckligt.

- Paul Romers endogena tillväxtteori har gett en ny ram att granska utsläppen i. Romers avsikt var inte att lösa miljöproblem. Men om vi förstår tillväxten bättre kan man tillämpa det när man undersöker hur man ska kunna minska utsläppen, säger Markku Ollikainen.

På det sättet har Romers teorier fungerat som en hävstång för Nordhaus forskning.

I praktiken förverkligas koldioxidskatten som bilskatt, bensinskatt, och utsläppshandel.

- Då EU nu drar upp sina riktlinjer till år 2050 måste EU bedöma vad som är en rättvis minskning av utsläppen i Europa. Då måste man överväga vad EU erbjuder resten av världen. Då man granskar hela EU erbjuder Romer och Nordhaus lämpliga verktyg för ett sådant arbete, säger Markku Ollikainen.

Femtionde priset

Ekonomipriset brukar räknas till Nobelprisen, men är egentligen inget riktigt sådant. Riksbanken instiftade det år 1968 till sitt 300-årsjubileum.

Årets pris är det femtionde i ordningen och det finns nu sammanlagt 81 mottagare till priset.

Priset gick i fjol till amerikanen Richard H. Thaler för hans bidrag till beteendeekonomi, där han som pionjär sammankopplar ekonomi och psykologi.

Året innan var det finländaren Bengt Holmström vid Massachusets Institute of Technology som fick ekonomipriset tillsammans med britten Oliver Hart. Deras forskning handlar om hantering av intressekonflikter.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes