Hoppa till huvudinnehåll

"Vi behöver en hagelstorm av silverkulor" – klimatförändringen liknas vid en varulv när forskare och miljöorganistioner kräver handling efter den dystra klimatrapporten

Översvämning i Houston i Texas
Översvämning i Houston i Texas Bild: EPA/LARRY W. SMITH texas

Pessimism och optimism varvas då sakkunniga kommenterar IPCC:s rapport. Vi måste förstå att miljontals människors och djurs liv står på spel, är budskapet.

FN-organet IPCC – Intergovernmental Panel for Climate Change – publicerade sin rapport under en presskonferens i Incheon i Sydkorea natten till måndag finländsk tid, och innehållet är dystert.

Den postindustriella temperaturökningen bör hållas på maximalt 1,5 grader, annars skadas planeten katastrofalt. Vi har redan värmt upp planeten med i medeltal en grad sedan industrialiseringen, slår rapporten fast.

Markku Ollikainen, ordförande för Finlands klimatpanel, säger att det är dags att inse allvaret.

- Vi måste nu snabbt vidta åtgärder för att hålla oss under den kritiska gränsen 1,5 grader. Vid 2 grader förstörs tropiska vattenmiljöer, korallrev och polarisarna. Översvämningar vid kusterna kommer också att vara mycket mer omfattande än förr, säger Ollikainen.

- Energisektorn, trafiken, infrastrukturen, städerna och konsumenterna måste involveras för att åstadkomma en tillräcklig förändring. Enligt våra uträkningar måste Finland vara kolneutralt 2035 för att uppnå de negativa koldioxidutsläpp som rapporten efterlyser.

Rädda planeten: 2,1 biljoner euro per år, tack

Klimatexperter är mer pessimistiska än optimistiska då det gäller mänsklighetens kapacitet att göra det klimatet behöver.

Donald Trumps USA har redan lovat dra sig ur det kritiskt viktiga Parisavtalet, och Saudiarabien tänkte vägra underteckna IPCC:s rapport, eftersom den skjuter ner koldioxidutsläpp, och därmed oljejätten Saudiarabiens viktigaste inkomstkälla.

Vi har bara den minsta av chanser kvar att undvika ofattbara skador på klimatsystemet som upprätthåller livet så som vi känner till det

Kompromissmöjligheterna är också få. Enligt rapporten fungerade under två procent av de 529 modeller som IPCC prövade så att temperaturen inte steg med över 1,5 grad.

- Vi har bara den minsta av chanser kvar att undvika ofattbara skador på klimatsystemet som upprätthåller livet så som vi känner till det, säger Amjad Abdulla på AOSIS (Alliansen för små östater).

Önationer hör till dem som hotas drabbas värst av temperaturhöjningen, på grund av havererade ekosystem och stigande havsnivåer.

Fördelarna med att rädda klimatet

IPCC:s rapport listar några saker som är bra med att rädda klimatet genom att stoppa uppvärmningen vid max 1,5 grader i jämförelse med det tidigare målet, 2 grader.

  • Hälften så många skulle ha brist på vatten.
  • Färre dödsfall på grund av smog och infektioner.
  • Haven stiger med 10 centimeter mindre.
  • Hälften så många ryggradsdjur skulle förlora sina habitat.
  • Betydligt färre värmeböljor, skyfall och perioder av torka.
  • Västra Antarktis istäcke skulle kanske klara sig från att smälta för gott.
  • Korallerna kunde eventuellt räddas.

Källa: AFP

Hit hör också utvecklingsländer i den globala södern och länder med tättbefolkade floddeltan, som Bangladesh och många afrikanska länder.

För att uppnå det nya målet och förhindra en global katastrof måste vi skrida till verket nu och med helt nya metoder, säger Finlands miljöminister Kimmo Tiilikainen.

- Om maten och resurserna tar slut för människor ute i världen innebär det enorma ekonomiska och strukturella katastrofer som vi inte kommer undan, konstaterar Tiilikainen.

Enligt uträkningar kommer den globala räddningsoperationen inte att bli billig. Enligt IPCC krävs en investering på 2,1 biljoner euro per år i världens energisystem från 2016 till 2035.

Det är alltså 2 100 000 000 000 euro. Det är också 2,5 procent av hela jordens BNP, i nästan 20 år.

Pingviner på Antarktis
Det västantarktiska istäcket – 2,2 miljoner kubikkilometer is – skyddar världen från världens största submarina vulkanfält och kan, om det smälter, leda till en höjning av havsnivån på minst en meter. Pingviner på Antarktis Bild: EPA Antarktis

Silverhagel

Den absurda prislappen på 40 biljoner euro är ändå en droppe i oceanen mot vad inaktivitet skulle kosta i längden, menar IPCC.

Och det kan ske tidigare än man vill tro: om temperaturen fortsätter stiga i samma takt som nu uppnås 1,5-gradersökningen mellan 2030 och 2052. Det vill säga potentiellt så tidigt som om tolv år.

Och åtgärderna kommer inte att vara enkla, menar rapporten. De enorma investeringarna i förnybar energi är en bagatell. Vi, speciellt i väst, måste äta mindre kött, använda mindre fossil energi, köra mindre bil och flyga mindre.

Det handlar om en attitydförändring hos hela den globala populationen, något som antagligen aldrig tidigare skett i homo sapiens historia.

Rapporten är som en rapport om hur det skulle vara om grodor hade vingar

- Problemet kommer inte att lösas med en silverkula, säger Ove Hoegh-Guldberg, direktör för australiensiska University of Queenslands Global Change Institute till AFP, och hänvisar till hur man dödar en varulv.

- Det kommer att behövas en hagelstorm av silverkulor.

Gregg Marland, forskare på Appalachian State University i USA, tror inte IPCC:s målsättning går att uppnå.

- Jag ser bara inte möjligheten att klara 1,5 grader. Till och med 2 grader ser osannolikt ut. Rapporten är som en rapport om hur det skulle vara om grodor hade vingar, säger Marland till AP.

En av författarna till rapporten, Joerj Roeglj vid Imperial College i London, säger att ett nytt avtal krävs innan han tror på att målet kan uppfyllas.

- Löftena från Parisavtalet 2015 är uppenbarligen otillräckliga för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Optimism finns

Trots pessimismen tror åtminstone miljöorganisationerna på framtiden.

Rapporten ger hopp och visar en hurdan uppgift mänskligheten står inför, skriver Greenpeace i ett pressmeddelande. Organisationen tycker också verktygen för hur det ska göras är tydliga.

Hoesung Lee, ordförande för IPCC.
Hoesung Lee. Hoesung Lee, ordförande för IPCC. Bild: EPA Hoesung Lee

Världsnaturfonden WWF säger å sin sida att EU måste rätta sin klimatpolitiska kurs omedelbart. EU:s nuvarande mål – att minska utsläppen med minst 40 procent före 2030 – är enligt WWF, och IPCC, inte alls tillräckligt, utan unionen borde uppnå nettoutsläpp på noll till 2040.

Chefen för IPCC hör också till de som är optimistiska och anser att mänskligheten klarar det här.

- Det är inte omöjligt att begränsa uppvärmningen (till 1,5 grader) men det kräver tidigare osedda förändringar. Det är upp till regeringarna att avgöra om man implementerar dessa förändringar, sade panelordföranden Hoesung Lee enligt AP.

Läs också

Klimat