Hoppa till huvudinnehåll

775 996 skogsbesök - tack för att du registrerade dina turer i skogen!

Vi drar till skogs-bild
Vi drar till skogs-bild Bild: Marku Krapu/Yle Vi drar till skogs

Tack allesammans för att ni drog till skogs och registrerade era skogsvistelser i Vi drar till skogs-räknaren.

Vår strävan efter att trygga allemansrätten är viktig, eftersom bara sådana traditioner som medborgarna verkligen uppskattar och aktivt använder kommer in på Unescos lista över immateriellt kulturarv. Varje naturvistelse är viktig!

Vad är allemansrätten för något och vad var syftet med att registrera sina turer till skogen?

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

Flest skogsbesök per capita
KommunFolkmängdSkogsbesökBesök / 1000 invånare
1. Sievi5 0257 9881 590
2. Pelkosenniemi9551 4421 510
3. Rautavaara1 6742 1521 286
4. Puumala2 1892 2431 025
5. Savukoski1 014939926
6. Kolari3 8443 354873
7. Kuhmoinen2 2591 828809
8. Lestijärvi771599777
9. Gustavs925701758
10. Enontekis1 9061 435753
Flest skogsbesök i totalbesök
KOMMUNFOLKMÄNGDSKOGSBESÖKBESÖK / 1000 INVÅNARE
1. Helsingfors645 48234 35653
2. Esbo280 24725 77892
3. Tammerfors232 40721 75394
4. Jyväskylä140 24019 879142
5. Uleåborg202 05818 09090
6. Kuopio118 10017 026144
7. Åbo189 93015 80183
8. Vanda224 39715 58569
9. Tavastehus67 68115 365227
10. Kouvola84 00113 310158

Att komma in på Unescos världsarvslista skulle ge ett starkt tilläggsskydd åt allemansrätten, som många av oss tar som självskriven. Ansökningsprocessen sköts av Suomen Latu och flera olika naturorganisationer från Finland och hela Norden samlas bakom projektet.

Artikeln är en översättning av Tiina Klemettiläs och Teemu Tebest artikel för kampanjen Mennään metsään.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur