Hoppa till huvudinnehåll

Hur ska vi rädda Arktis? Experter från hela världen samlas i Rovaniemi för att svara på det – ”En uppvärmning på 1,5 grader betyder i Arktis 6-7 grader”

Nordpolen. I vattnet ligger ett stenigt berg som till hälften är täckt med tjocka lager is och snö. Himlen är blå och solen lyser klart.
Nordpolen. I vattnet ligger ett stenigt berg som till hälften är täckt med tjocka lager is och snö. Himlen är blå och solen lyser klart. Bild: Corbis/Yle nordpolen,fish eye objektiv

I dag startar en stor arktisk biodiversitetskongress, där Finland står värd. Forskare, politiker och tjänstemän, samt representanter för ursprungsbefolkning, industrier och organisationer samlas i Rovaniemi för att skapa riktlinjer för framtida miljöarbete.

Arctic Biodiversity Congress är det största miljöevenemanget under Finlands ordförandeskap i samarbetsorganet Arktiska rådet och har planerats i flera år. 450 internationella experter från olika sektorer väntas delta.

På agendan finns högaktuella frågor bland annat kring klimatförändring och hållbar användning av naturresurser i Arktis.

I slutet av veckan samlas också de arktiska ländernas miljöministrar i Rovaniemi för att bland annat diskutera hur man förebygger föroreningar i området.

Marina von Weissenberg, miljöråd på Miljöministeriet med ansvar för biodiversitetsfrågor, är en av konferensarrangörerna och har stora förväntningar på evenemanget.

– Jag hoppas att de ämnen som behandlas på konferensen ger en puff till FN-systemet, att vi måste följa upp avtal vi gjort gällande biologisk mångfald och som reglerar transportsektorn, säger hon.

Marina von Weissenberg, miljöråd på Miljöministeriet med ansvar för biodiversitetsfrågor.
Marina von Weissenberg, miljöråd på Miljöministeriet med ansvar för biodiversitetsfrågor. Marina von Weissenberg, miljöråd på Miljöministeriet med ansvar för biodiversitetsfrågor. Bild: Mikaela Remes Arktiska rådet,miljö,biodiversitet

Konferensen fungerar som ett skyltfönster för resultat som experter inom arktiska området tagit fram kring vilka åtgärder krävs för att värna om naturens mångfald i regionen.

Till exempel presenteras vetenskapliga rapporter om effekterna av försurningen i de arktiska haven och om hur miljögifter samlas i fiskar och andra havsdjur.

Trots att det är känt att vetenskapliga resultat inte alltid tas i beaktande i politiken, beskriver von Weissenberg Arktiska rådet som ett organ som lyssnar på forskarna.

– Arktiska rådet har gjort ett jättebra jobb. Det har varit glädjande att följa med samarbetet mellan till exempel USA, Kanada, Finland och Ryssland, som utgår från den bästa vetenskapliga kunskapen som finns till hands.

Polarområdet påverkar hela planeten

Den arktiska regionen är en av världens renaste, men hotas av klimatförändringen och exploateringen av resurser.

Såväl lokala samfund som ursprungsbefolkning är beroende av den arktiska miljön, men förändringar i den här regionen har följder för hela jordklotet.

– Trots att det är ett fåtal länder vi talar om, har polarområdet en inverkan på hela planetens tillstånd, påminner von Weissenberg.

Biodiversitetskongressen sammanfaller med den färska klimatrapporten från IPCC, där forskare slår fast att nuvarande åtgärder inte räcker för att tygla den globala uppvärmningen.

Det här är ett budskap som också berör Arktis, och som von Weissenberg tror att garanterat skapar debatt.

– Det kommer ju säkert att väcka stor diskussion. Vi vet är klimatförändringen det största hotet för den arktiska regionen. Det officiella målet är en uppvärmning på 1,5 grader, som i arktiska områden betyder en temperaturökning på 6-7 grader. Det är klart att floran och faunan kommer att lida fruktansvärt mycket.

”Tillämpa undertecknade avtal och skydda naturen”

Hurdana åtgärder krävs då för att minimera skador uttryckligen i den arktiska regionen?

Åtminstone spelar skyddet av havsområden och användningen av naturresurser en avgörande roll för hur det arktiska området kommer att se ut i framtiden, berättar von Weissenberg.

– Först och främst är det viktigt att vi tillämpar de avtal som vi har undertecknat. Vi måste också satsa på ett ännu starkare samarbete och se till att flera länder vidtar samma åtgärder, till exempel när det gäller transportsektorn eller att tygla utsläpp från industrin, som kanske inte finns i Arktikum, men som påverkar området väldigt starkt.

Marina von Weissenberg talar varmt för att aktivera medborgarna och få särskilt ungdomen att tänka på miljövänlig kost och konsumtion, men anser att man inte kan förbise att ett stort ansvar för åtgärder och reglering ligger hos staterna – som måste ta tag i frågan omedelbart.

– Nu gäller det att skydda naturen och använda försiktighetsprincipen fullt ut, det är jätteviktigt. Vi har ingen tid att förlora.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes