Hoppa till huvudinnehåll

"Makaronilådan får inte vara en vällingaktig mössö" - Borgåförälder tycker att centralköksmaten ännu borde förbättras

Bild tagen i strömborska skolans matsal, bild på salads bordet.
Skollunch i Strömborgska skolan i mars 2018. Bild tagen i strömborska skolans matsal, bild på salads bordet. Bild: yle/Daniela Ilvonen Borgå,strömborska skolan

I höst har stadens samtliga skolor anslutits till det nya centralköket. Skolmaten har tagits emot med blandade känslor. Borgåpolitikern och -föräldern Laura Karén är fortfarande kritisk till den kallrörda maten.

Fullmäktigeledamot Laura Karén (SFP) har tidigare jobbat som elevassistent och klasslärare i Hindhår bildningscentrum. I dag går hennes barn i skola där.

Karén har varit kritisk till centralköket i Borgå under hela beslutsprocessen och är fortfarande skeptisk till hur skolmaten görs.

- Jag gissade att det blir fabriksmat när köket blir en fabrik. Det är inte samma som det var i Hindhår eller i Ströhö där man hade eget kök och lagade maten från början. Med de råvaror man hade doftade det mycket mera och konsistensen och utseendet var bättre.

Laura Karén
Laura Karén tycker att skolmaten kan förbättras. Laura Karén Bild: Yle/Erica Vasama hindhår skola

Maten lagas med en metod som som kallas kallrörning eller kallframställning. Kallrörning innebär att råvarorna levereras till centralköket där de blandas ihop kalla enligt utarbetade recept.

Kalla ingredienser, till exempel upphettat kött, buljongpulver och förkokta grönsaker kan röras ihop till och med flera dagar i förväg.

Rätterna gräddas med gräddningsprogram i ugnen före servering.

- Receptiken är jätteviktig. Vi måste fortfarande fundera på vilken mat som kan tillredas i centralkök. Kanske makaronilådan inte är en sådan rätt. Jag har hört att den är tekniskt svår att göra och att det är därför den är så vattnig.

Laura Karén föreställer sig att grytor och olika soppor, redda eller pureade, skulle kunna ge rätter med bättre konsistens.

- När vi bekantade oss med centralköket i Kotka så var det fyra kvinnor som funderade vidare på recepten och på vad som fungerar och inte fungerar. Nu har vi haft centralkök ganska länge redan så då borde det komma åtminstone lite förbättringar i snabbare takt.

Kritiken efter sex månader

Hindhår bildningscentrum och Strömborgska skolan gick över till mat från centralköket i mars. Enligt Laura Karén har reaktionerna i båda skolorna varit rätt negativa.

Kritiken gäller i första hand konsistensen, utseendet och kryddningen.

- Största delen av eleverna kommenterar just det här. De undrar vad det är för mat när man inte riktigt ser vad det är. I fiskrätterna kan grädden ha skurit sig och då ser det inte så gott ut.

Det första barnen tittar på är utseendet och ser maten inte aptitlig ut så är sannolikheten stor att rätten aldrig når tallriken.

Oppilaat syövät lounasta Sompion koululla
Illustrerande arkivbild. Oppilaat syövät lounasta Sompion koululla Bild: Tapio Rissanen / Yle skolmat,skolbespisning,Kervo

Förutom att barnen ibland har snörpt på näsan åt skolmaten har den lämnat tydliga spår i klassrummen genom illaluktande gaser. Ett problem redan när Laura Karén jobbade i Hindhår bildningscentrum.

- Jo, och det har fortsatt har jag hört. Jag ringde i går och frågade hur maten var och tyvärr finns samma problem kvar.

De säger att den är grå och att makaronerna är vattniga och att lådan saknar en krispig yta

Som aktiv politiker hör Karén regelbundet kommenterar om skolmaten. I det stora hela har det blivit bättre och vissa maträtter är rent av jättegoda, men det finns fortfarande uppenbara brister.

- Till exempel makaronilådan får inte vara en vällingaktig makaronimössö. Eleverna säger att den är grå och att makaronerna är vattniga och att lådan saknar en krispig yta. En färdig makaronilåda från butiken är bättre för den har en krispig yta.

Vegetariska rätterna kunde vara bättre

Laura Karén säger också att de vegetariska rätterna inte heller har blivit bättre än tidigare. Den vegetariska maten har varit en viktig fråga som haft starkt stöd bland politikerna.

- Vi vill ha mera vegetarisk mat men den måste bli bättre. Om den görs på det här sättet så äter inte ungarna den.

Keravan Sompion koulun ruokasalin raastepöytä
Illustrerande arkivbild. Keravan Sompion koulun ruokasalin raastepöytä Bild: Tapio Rissanen / Yle skolbespisning,skolmat,grönsaker

Det finns just nu ingen väg tillbaka till mindre tillredningskök i enskilda skolor. Laura Karén betonar därför vikten av god mat i skolorna och att barnen verkligen äter den.

- Vi är inne på det spår vi har valt och därför är det viktigt att vi gör något åt saken, inte hyschar ner och tycker att allt är ok. För när man frågar de barn som har varit i en skola med eget kök så är det en stor skillnad. Vi måste göra något åt den saken.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland