Hoppa till huvudinnehåll

Hälften av finländarnas utsläpp uppstår utanför Finlands gränser – "Att skylla på Kina är att skylla på sig själv"

Två personer som håller i shoppingkassar under Black Friday.
Finländare konsumerar så vi skulle behöva resurserna från 3,7 jordklot. Två personer som håller i shoppingkassar under Black Friday. Bild: EPA/ Erik S. Lesser shopping,konsumtion,Black Friday,Shoppingcenter,shoppingturism

De verkligt galna dagarna är de då vi köper sådant vi inte nödvändigtvis behöver, hälsar klimatexperterna. Men ansvaret för att få ner konsumtionen kan inte läggas på enbart kunderna.

Budskapet efter klimatrapporten i måndags är klart: för miljöns skull måste vi skära ner på alla fronter.

- Att sluta med all sorts onödig konsumtion är alldeles avgörande för klimatet, sade professor Lassi Linnanen från Villmanstrands tekniska universitet när klimatrapporten presenterades.

- Det är inte ny teknologi som kommer att lösa det här, det är konsumtionen, fortsätter han.

Individer i västvärlden förbrukar så absurt mycket mer än individer i utvecklingsländer att det för länge sedan borde ha blivit klart för alla att den levnadsstandarden inte är hållbar. Och det gäller Finland i allra högsta grad: Om alla i världen konsumerade i samma takt som finländarna skulle vi behöva 3,7 jordklot för att upprätthålla vår livsstil.

Utsläppen finländarna orsakar med sin konsumtion drabbar dessutom människor långt utanför Finland.

- Hälften av finländarnas personliga kolavtryck uppstår utanför Finlands gränser, säger Linnanen. Diskussionen om hur vi får ner utsläppen i Finland räcker alltså bara halvvägs.

Se dig själv i spegeln innan du skyller på Kina

Vi köper varor som odlats, producerats, förädlats och transporterats i helt andra delar av världen. Dricker vi apelsinjuice är det i något annat land det gått åt stora mängder vatten för att odla apelsinträden och stora mängder energi för att pumpa vattnet, pressa juicen, paketera den och transportera den.

Dessutom har vi flyttat produktionen för dagligvaror, elektronik, kläder och en hel mängd annat till Asien och andra länder där produktionen är billigare – allt för att vi ska kunna konsumera mera, till ett billigare pris.

- Om vi skyller på Kina skyller vi i praktiken på oss själva, säger Lassi Linnanen.

Han fick i måndagens klimatpanel medhåll av Tiina Koljonen på statens teknologiska forskningscentral VTT.

- En viss butiks galna dagar är på kommande igen, och det i sig säger ju att det här är alldeles galet, att vi går dit för att köpa fler saker vi inte nödvändigtvis behöver.

Politiska beslut behöver styra konsumtionen

Nu behövs det drastiska förändringar i konsumenternas beteende, och kravet på förändrade konsumtionsvanor kan alltså inte dumpas på enbart konsumenten.

- Jag har svårt att tro att det här kommer att hända utan tvång, utan prismekanismer eller utan massiv informationsstyrning, säger Linnanen.

Det behövs både straff och sporrar genom ekonomisk styrning. Det som är bra för miljön måste få understöd, medan det som är dåligt för miljön måste beskattas hårdare. Och där prisstyrning inte räcker till måste lagen gå in med förbud, förklarar Linnanen.

Tiina Koljonen håller med.

- Det behövs kloka beslut både på vardagsnivå och företagsnivå, och så behöver de politiska beslutsfattarna fatta beslut som styr konsumtionen åt rätt håll, säger Koljonen.

Kampanjer avlöser varandra

Ändå blir vi konsumenter i dag överösta med budskap om vad vi behöver: vilka kläder vi ska ha, vilka nya apparater och vart vi borde resa.

Hela hösten har kampanjdagar hos olika varuhus avlöst varandra. Bara några dagar efter att klimatrapporten presenterats är det dags för en av de största och äldsta shoppingkampanjerna, Stockmanns Galna dagar.

- Nog är det ju en av våra viktigaste kampanjer, och den här har varit en hemskt populär kampanj, vi har haft den sedan 1986. Men det är klart, förändringar sker hela tiden, säger Anna Bjarland, kommunikationschef på Stockmann.

- Det handlar ju inte om att vi köper in en massa produkter och säljer dem för de billigaste priserna. Vi satsar mycket på att vi har kvalitativa produkter i vårt sortiment.

Men hur ser man på framtiden i ett stort varuhus vars överlevnad i praktiken hänger på just det vi borde dra ner på - konsumtion? Bjarland förklarar att varuhuset har hållbarhet som en del av sin företagsstrategi. Man ser över sin återvinning och användningen av plastpåsar, man satsar på fler ekologiska produkter i sortimentet, och på att erbjuda tjänster som modeservice och sömnads- och skräddarservice.

- Kanske just det där att man köper mer sällan, men sen när man köper så är det kvalitativa produkter. Kanske lite dyrare produkter, men sådana som ändå håller lite bättre i längden.

Borde reklamen begränsas?

VTT:s Tiina Koljonen tar upp frågan om hur vi bevarar välfärdssamhället och en fungerande ekonomi men samtidigt värnar om miljön: Vi borde styra om konsumtionen och i ännu högre grad bli ett servicesamhälle:

- Vi ska i större grad gå över mera till att konsumera tjänster i stället för att köpa saker och skaffa fler apparater.

Men Lassi Linnanen går längre. Han lyfter fram att budskapen som når konsumenter i dag är väldigt motstridiga. Klimatklockorna har länge klämtat för döva öron, samtidigt som vi vart vi än vänder oss möts av reklam för att konsumera mera.

Linnanen skulle alltså gärna se begränsningar också i reklamen. Vi behöver helt enkelt få en ny uppfattning om det vi ser som mål för en hög levnadsstandard, för målet vi har i dag är inte hållbart. Att undvika en klimatkatastrof är inte möjligt med dagens statussymboler.

- Inte så länge levnadsstandarden är ett stort hus, en stor bil och mycket saker och delikatesser från världen över.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes