Hoppa till huvudinnehåll

Björn förlorade nästan all sin skog i bränderna i Sverige: “Det tar 50 år innan någon kan få ut en krona härifrån”

Björn Brink.
Björn Brink äger ungefär 450 hektar skog i Kårböle i Ljusdals kommun och 350 hektar förstördes i den stora branden i somras. Björn Brink. Bild: Yle/Linda Söderlund skogsarbetare,björn brink

Skogsägaren Björn Brink förlorade ungefär 80 procent av all sin skog i den stora skogsbranden i Kårböle i mellersta Sverige i somras. Skogsbruket har varit familjens levebröd i sex generationer och nu är det ovisst om sonen Olof kan ta över.

24-åriga Olof Brink fäller en av de brandskadade tallarna i familjens skog. Alla träd här är kolsvarta nertill och har bruna trädkronor.

Markvegetationen är också svart och det är ovanligt tyst i skogen. Det är vindstilla och man hör nästan inga fåglar. Skogen är egentligen ungskog som borde ha fått växa 40 år till, men nu måste alla träd fällas.

- Det blir väldigt konstigt här under många, många år. Det kommer inte att finnas ett endaste träd här på tusentals hektar. Det är jättelika områden som man måste såga ner, säger Olofs pappa Björn Brink.

Två skogsarbetare med skyddsutrustning inspekterar en stubbe i en brandhärjad skog.
Olof och Björn Brink räknar årsringarna på tallen som de nyss fällt. Två skogsarbetare med skyddsutrustning inspekterar en stubbe i en brandhärjad skog. Bild: Yle/Linda Söderlund skogsarbetare,skogsbränder,Ljusdal

Under morgonen var Björn på älgjakt och han sörjer att det inte går att jaga i den egna skogen.

- Man kan ju inte låta folk och hundar springa här i skiten, det blir ju bara jobbigt. Djuren ska ju också komma tillbaka. Nu finns det inget att jaga.

Olof och Björn inspekterar stubben som blir kvar efter att tallen fallit till marken med ett brak. Innanför den svarta barken är träet ljust och fint, men då de knackar på stubben låter det annorlunda än vanligt. De säger att träet är mycket hårdare.

- Men det är klart, har det varit 600 grader, så är det ju inte konstigt om det är hårt virke under. Träet har blivit härdat, säger Björn.

Elden spred sig i talltopparna och brann i tre veckor

Det var den 16 juli som Björn Brinks skog började brinna av ett blixtnedslag. Sommaren hade varit extremt varm och marken var kruttorr, så att det knastrade då man gick på mossan i skogen.

- Till att börja med gick det väldigt bra. Vi fick ut slang och vi fick vatten på elden. Men plötsligt kom det en stark vind, över 10 meter per sekund, och då blev det toppbrand.

Elden spred sig mycket snabbt i talltopparna och brandmännen och han själv fick evakueras från området. Brandslangen blev kvar på marken och brann upp, men allt annat hann de få med sig.

Nedbrunna rester av ett fritidshus.
Då vi kör bil längre in i skogen på smala skogsvägar passerar vi en jaktstuga som har brunnit ner till grunden. Också fritidshus brann ner, men alla bostadshus klarade sig. Nedbrunna rester av ett fritidshus. Bild: Yle/Linda Söderlund skogsbränder,Ljusdal

Brandmännen kämpade i tre veckor i Brinks skog, innan det slutligen var ett störtregn som släckte branden. För Björn Brink och de andra skogsägarna i området var det här en tung tid.

- Vi träffades några kvällar och pratade. Vi hjälpte varandra att bearbeta det här och vi talade om vad vi skulle göra sen och om allt som vi behövde ta reda på. Och förstås satt vi också och var irriterade över det mesta här i världen.

Bränderna kring Kårböle i Ljusdals kommun blev de största i hela landet, hela 9000 hektar skog brann. Brinks nedbrunna skog är ungefär 350 hektar stor och räknar man om det i fotbollsplaner, så är det en yta lika stor som 700 fotbollsplaner.

Övermäktigt att ta hand om den brända skogsmarken

Alla brandskadade träd ska fällas och för att hinna med allt har flera skogsägare i trakten anställt skogsarbetare från Baltikum. Av de brandskadade träden blir det timmer och ved, men priset är sämre än vanligt.

- Det är ett stort slag mot det enskilda skogsbruket. Ett hårt slag, upprepar Björn.

Hur stora ekonomiska förluster är det?

- Jag har uppskattat att det är ungefär 12 miljoner kronor, med mark och allt. Än vet jag inte vad det blir för försäkringsersättning och jag vet inte heller vad vi får ut av avverkningarna, men någon full kompensation kan det aldrig bli.

Brända träd ligger huller om buller i skogen.
Vattenbombningen från helikoptrar ledde till att träden ser ut att vara kastade som ett plockepinn-spel. En enda vattenbombning bestod av 6000 liter vatten. Brända träd ligger huller om buller i skogen. Bild: Yle/Linda Söderlund skogsbränder,träd,Skog,Ljusdal

Men egentligen oroar sig inte Brink så mycket över de ekonomiska förlusterna, utan istället funderar han på vad som ska hända med den brända skogsmarken i framtiden. Enligt lagen är han skyldig att plantera ny skog, men vad som ska hända sedan vet han inte.

För ett familjeskogsbruk är 350 hektar nyplanterad skog för mycket att sköta på en gång och han är också tveksam till att någon annan vill köpa så mycket ny skog.

Skogsägarna vill byta skog med staten

Björn Brinks släkt har brukat skogen i sex generationer och skogsbruket har varit familjens levebröd. Det är meningen att 24-åriga sonen Olof småningom ska ta över skogsbruket, men just nu ser framtiden dyster ut.

- Jag ska inte bara ta över efter farsan, utan det är ju en gammal familjeskog. Det är inte bara han som har lagt ner tid på den, utan också farfar och alla de andra, säger Olof.

En skogsarbetare i skyddsutrustning sitter på marken i en skog av svarta nerbrunna stammar.
Olof Brink är ganska säker på att han jobbar med skog i framtiden, men han hoppas att han inte behöver jobba i den här nedbrunna skogen. En skogsarbetare i skyddsutrustning sitter på marken i en skog av svarta nerbrunna stammar. Bild: Yle/Linda Söderlund skogsarbetare,skogsbränder,Ljusdal,olof brink

Olof är utbildad skogsvårdstekniker och ända sedan han var barn har han vetat att han en dag ska få ansvar över skogen.

- Jag har ju gått här och lärt mig skogen och varit helt inställd på att jag ska ta hand om det här - och att här ska vi gallra om några år. Men nu vet jag inte. Jag får hoppas att vi får någon form av utbyte, säger Olof.

Flera av skogsägarna hoppas att det ska bli möjligt att byta skog med staten. De resonerar att det är lättare för staten att ta hand om så stora mängder ny skog, än vad det är för enskilda skogsägare.

- Om den här skogen blir kvar i familjen vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Jag kan se att det blir en massa arbete för dem som kommer efter mig. Det ska röjas flera gånger här och det tar 50 år innan någon kan få ut en krona härifrån. Det är bara utgifter hela tiden. Det är en svår situation för en skogsbrukande familj, säger Björn.

Varmare klimat gör att skogsbränder blir vanligare i framtiden

Efter sommarens skogsbränder i Sverige har arbetsgrupper av olika slag funderat på allt från ersättningsfrågor till bättre brandskydd och orsakerna till att bränderna blev så omfattande.

Klimatforskarna anser att den globala uppvärmningen har bidragit till skogsbränderna. Den globala uppvärmningen har förstärkt den extrema värmen och torkan, och det gjorde att det blev så svårt att få kontroll över bränderna.

Sotsvart stubbe.
Sotsvart stubbe. Bild: Yle/Linda Söderlund Stubbe,skogsbränder
Gul skylt som varnar för att det är livsfarligt att vistas i området.
Gul skylt som varnar för att det är livsfarligt att vistas i området. Bild: Yle/Linda Söderlund skogsbränder,Varningsskylt,Stoppskylt,livsfara
En tall med svarta trädrötter ligger på marken i bränd skog.
En tall med svarta trädrötter ligger på marken i bränd skog. Bild: Yle/Linda Söderlund skogsbränder,Ljusdal,träd,Skog

I framtiden förutspår forskarna att skogsbränder blir vanligare.

- Det är klart att det kommer att brinna flera gånger i våra skogar, eftersom det blir varmare och varmare. En annan sak som vi har märkt är att det blåser mera, och det gör ju att bränderna sprids lättare, säger Björn.

Han är 72 år och tycker att han tydligt kan se att klimatet har förändrats under hans livstid. Förr var vintrarna längre och började ofta redan vid Allhelgonahelgen och fortsatte sedan fram till april.

Nu tycker han också att olika väder kan “hänga kvar” väldigt länge, så att det kan vara värmebölja flera veckor i sträck eller så att det regnar väldigt mycket på en gång. Det här extremvädret kopplar han också till klimatförändringen.

Han är oroad över klimatet och de konsekvenser det får för vanliga mänskor, också här i Norden.

- Det är politiker och stora företagsledare som måste gå i bräschen och göra förändringar. Som enskild kan man ju mest bara vara orolig, tycker jag.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes