Hoppa till huvudinnehåll

"Jag går hellre hungrig eller har något mellanmål med mig" – 400 kg mat slängs i Sarlinska skolan, i Houtskär slängs inget alls

En person klämmer ketchup på sin pyttipanna i en skolmatsal.
Eleverna ska involveras mer i både matlagningen, och matvalen i Pargas. En person klämmer ketchup på sin pyttipanna i en skolmatsal. Bild: Amanda Vikman/YLE skolmat,ketchup

En matmätning som Pargas stad låtit göra ger 79% positiv respons i Houtskär, medan Pargas skolkök har 49% nöjda matgäster.

Det är stora skillnader med tanke på att Arkea levererar maten till alla skolor.

- Jag brukar nog låta bli att äta då det serveras något som inte är gott. Då går jag hellre hungrig eller har något mellanmål med mig, säger Sara Rantala i årskurs 9 i Sarlinska skolan i Pargas.

Att personalen stiger upp tidigt på morgonen för att tillreda maten känner Rantala till, men det gör inte maten godare.

- Jag kan inte säga att det märks att det har lagts ner mycket tid på maten, tyvärr, säger hon.

Pytt i panna.
Pyttipanna verkade gå hem bland eleverna. Pytt i panna. Bild: Amanda Vikman/YLE skolmat,pytt i panna

Hon får medhåll av klasskompisen Thomas Rosbäck.

- Om maten ser enfaldig ut så står jag nog över. Då brukar jag ha med egen lunch eller snabbmat som jag värmer i skolan, säger han.

Sarlinska skolan är också den skola som har gett sämst vitsord för skolmaten med bara 49% nöjda kunder.

Enligt Pargas stads tekniska chef Ted Bergman kan statistiken dels förklaras av de olika skolornas åldersstruktur.

Ted Bergman och Katriina Sulonen går igenom skrivelser från skolelever i Malms skola.
Ted Bergman och Katriina Sulonen läser igenom skrivelser som lämnats in från eleverna. Ted Bergman och Katriina Sulonen går igenom skrivelser från skolelever i Malms skola. Bild: Amanda Vikman/YLE person,Katriina Sulonen

- I de skolor där det finns blandat äldre och yngre elever visar resultatet på ett högre svinn och mera missnöje än i till exempel Houtskär där man bara fick in vitsord från lågstadieelever, säger Bergman.

400 kilo matsvinn - i månaden

Missnöjet korrelerar med mängden matsvinn. I Sarlinska skolan slänger man i medeltal cirka 24 gram mat per portion, medan man i Nagu endast slängde 8 gram per portion per dag.

Det innebär att Sarlinska skolan slängde ungefär 400 kg mat på en månad.

Enligt Bergman beror de yngre elevernas positivare inställning till maten att lärarna är involverade i maten och ätandet mera än i de högre årskurserna.

- För att komma åt problemet med missnöjet vill vi involvera hela skolan i matlagningen, så att eleverna förstår hur maten har kommit till, säger Bergman.

Elever i köket och färre morötter

Undersökningen gjordes under våren och i augusti månad. En orsak till att resultatet var dåligt tror Ted Bergman också kan bero på motgångar under våren.

- Vi hade till exempel incidenten med den ”mögliga köttbullen”, som inte alls visade sig vara möglig utan det var en mjölklump. Men skadan var ju redan skedd och bilden hade fått stor spridning.

En annan sak man tog fasta på var överdrivna mängder morötter i maten.

Brickor på en lunchkö i en skolmatsal vid salladsbordet där det finns gröna ärter, riven morot och inlagd rödbeta.
Mer variation i salladsbordet hade eleverna önskat. Brickor på en lunchkö i en skolmatsal vid salladsbordet där det finns gröna ärter, riven morot och inlagd rödbeta. Bild: Amanda Vikman/YLE skolmat,sallad

- Elever i Malms skola, årskurs ett, gav en mycket uppskattad skrivelse med flera punkter där man ville ha mindre morötter i maten. Det var konkret och enkelt att åtgärda, säger Bergman.

Råvarorna leveras av Arkea och många av eleverna tror därför att maten görs i Åbo, vilket inte stämmer.

- Maten tillreds i skolornas kök, så där har vi fått jobba med elevernas kunskap och attityd, säger Bergman. Han tror att en ny mätning i höst kan ge positivare reslutat.

Inte hela helheten

Enligt Ted Bergman är inte ”Happy or not”-mätningen helt tillförlitlig. Mycket information försvinner.

- Vi har elever som inte alls äter till exempel, så en sak vi ska diskutera är mätmetoder och hur vi kan få in bättre resultat.

Utbildningschefen för de finskspråkiga skolorna, Katriina Sulonen sitter också med i en styrgrupp som hanterar skolmatsfrågor. Hon anser att det är otroligt viktigt att få alla elever att äta maten i skolan, och det är en sak man vill jobba med.

En bild på statistik från undersökningen om skolmaten i pargas.
Är du "happy or not" med skolmaten undersöker man i Pargas stad. En bild på statistik från undersökningen om skolmaten i pargas. Bild: Amanda Vikman/YLE Smiley,skolmaten pargas

- Några idéer vi har haft är att införa olika tävlingar och mellanmålsevenemang för att eleverna ska bli ivrigare på skolmaten, säger Sulonen.

Både Ted Bergman och Katriina Sulonen äter med jämna mellanrum maten i skolorna och upplever att den är både mättande och smaklig.

Enligt Sulonen är projektet där man involverar barn i matlagningen en god idé.

- Då barnen lär sig hur mycket möda det är lagt i och kring maten ökar det förståelsen för skolmaten, säger hon.

Engagemang i köket prisades på Kimitoön

På Kimitoön är kost- och städchefen Birgitta Parikka nöjd med skolmatsläget.

Kommunen sköter själv upphandlingen av skolmaten, som tillverkas i skolornas egna kök. Färsk statistik från kommunen visar på ett lågt matsvinn.

I medeltal slängs 6 gram mat/portion i Kimitoön kommuns skolor och det är medeltalet från Kimito skolcentrum, högstadierna och gymnasiet.

I Amosparkens skola deltar eleverna aktivt i matlagningen under en hel dag, något som också belönades tidigare i år.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland