Hoppa till huvudinnehåll

Ett barn i varje klass har ADHD - "min son har förmågan att tänka annorlunda"

Skylt med ADHD
ADHD är vanligt förekommande. Skylt med ADHD Bild: Most Photos/DOC_PhotoStock ADHD

Det finns i medeltal ett barn med ADHD i varje skolklass. För många underlättas skolgången av medicin, för andra hjälper musik i öronen eller en skärm runt pulpeten.

Hanna West är mamma till en snart 15-årig pojke i Korsholm. Han fick sin ADHD-diagnos som sjuåring.

När han började skolan började det märkas att han hade svårt att koncentrera sig på läxor. Han hade också socioemotionella svårigheter.

- Han missuppfattade till exempel ofta vad kompisarna sa till honom och då kunde han bli arg för det.

Hanna West är mamma till en tonåring med ADHD. Hon är också aktiv i Vasanejdens ADHD-förening.
Hanna West. Hanna West är mamma till en tonåring med ADHD. Hon är också aktiv i Vasanejdens ADHD-förening. Bild: Yle/Anna Kurtén föräldrar

Diagnosen kändes som en bekräftelse

Familjen West försökte få hjälp via skolan. Meningen var att de skulle få en remiss till familjerådgivningen och därifrån vidare till Vasa centralsjukhus.

Men processen gick trögt och då tog familjen saken i egna händer och kontaktade en privatläkare.

- I slutet av höstterminen under vår sons första skolår fick vi läkartid. Vi fick fylla i papper och konstaterade då att han uppfyllde kriterierna för ADHD och trotssyndrom.

Att få diagnosen kändes som en bekräftelse på det de redan visste.

- Jag är utbildad barnträdgårdslärare och har jobbat med barn i 15 år så jag hade ett hum om vad det handlade om, säger Hanna West.

Började med medicin ett år senare

Till en början fick sonen ingen medicin mot sina symptom eftersom föräldrarna kände att de först ville läsa på och lära sig mer om ADHD. Men ett år senare när pojken gick i tvåan blev situationen i skolan ohållbar.

- Han klarade inte av skolan och det blev väldigt rörigt och stökigt. Då var vi på återbesök hos läkaren och fick prova medicinen Concerta.

"Du är bra och jag är bra" skrivet på griffeltavla.
Skolorna har börjat satsa på mer positiv pedagogik. "Du är bra och jag är bra" skrivet på griffeltavla. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,respekt

Sonen fick prova medicinen för första gången under jullovet då de var hemma i lugn och ro.

- Han hade fått lego i julklapp och när han fick medicinen var det första gången han byggde lego enligt ritningar. Han kunde koncentera sig på att läsa ritningarna, berättar Hanna West.

- Efter fyra dagar frågade jag honom om han kände någon skillnad då han tog medicinen och han svarade "ja mamma, jag hinner tänka". Då visste jag att vi var på rätt väg.

Har lärt sig hantera problemen bättre

Sonen äter fortfarande sin medicin, en tablett varje morgon. Men småningom klarar han sig kanske helt utan medicin.

- I och med att han växer och blir äldre lär han sig att hantera sina problem bättre så vi har redan trappat ner på medicinen, säger West.

Med tiden har familjen också hittat rutiner som hjälper dem att klara av vardagen bättre och gör vardagen mer förutsägbar för sonen.

- Hemma i köket har vi en stor tavla där vi skriver upp hur veckan ser ut. När jag jobbar, när det är träningar och om det är något annat speciellt.

Musik i öronen eller en skärm runt pulpeten

Sonens skolgång har gått väldigt bra, tycker Hanna West.

- Han är smart och har haft bra betyg. Och lärarna har varit suveräna och ställt upp till hundra procent.

Om något har känts tokigt i klassrummet har sonen kunnat gå ut och lugna ner sig.

Skolan utgör inte mera en skyddad plats för mindre bemedlade barn.
I medeltal ett barn i varje klass har ADHD. Skolan utgör inte mera en skyddad plats för mindre bemedlade barn. Bild: Copyright © Michael Folmer Barn,iPad,Klass,klassrum,Skola,elever

West tycker att mycket har gått framåt i skolan när det gäller hjälpmedel för barn med ADHD.

- Det finns de som har musik i öronen för att inte störas av de andra eleverna. Det finns också skärmar man kan sätta upp vid pulpeterna för att de ska ha lättare att koncentrera sig.

Hanna West tycker att diagnosen ADHD främst förknippas med stökiga pojkar. Men barn med ADHD kan också vara väldigt emotionella och positiva, säger hon. Då de satsar på något gör de det till 110 procent.

- Vår son brinner för innebandy, det är hans grej. Där har han den fördelen att han ser sådant som andra inte ser. Han tänker på ett annat sätt.

"90 procent av responsen ska vara positiv"

Vuxna som möter barn med ADHD gör klokt i att ösa på med positiv respons, säger Susanna Mäkelä som ger föräldrar och lärare råd om hur de ska bemöta barn med bland annat ADHD i vardagen.

Mäkelä jobbar som handledare i det neuropsykiatriska teamet vid Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite.

- Jag brukar säga att 90 procent av responsen till barn med ADHD ska vara positiv. Tio procent kan vara kritik, sådant de kan göra annorlunda.

- Att uppnå det här kan vara svårt eftersom beteendet till exempel i skolan kan vara störande och då kan det bli så att man istället får 90 procent negativ feedback. Men det är viktigt att man fokuserar på det positiva.

Många barn med ADHD lär sig genom att lyssna

Mäkelä tycker att skolorna överlag har börjat satsa mer på positiv pedagogik, att man ser och uppmärksammar det goda eleven gör i stället för att lyfta fram det negativa. Det är bra, tycker hon.

- Det hjälper också att formulera mål som man jobbar för tillsammans. Vad kan du öva på den här veckan och hur kan vi hjälpa dig med det?

Susanna Mäkelä säger att barn med ADHD ofta lär sig bättre genom att lyssna än genom att läsa.

- De är ofta väldigt kreativa. Om de kan koncentrera sig på något intressant är de bra på att lära sig. De har många idéer och tänker lite annorlunda. Det kan vara bra egenskaper på en arbetsplats till exempel.

Den här veckan uppmärksammas ADHD-veckan runtom i landet med föreläsningar och andra evenemang.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten