Hoppa till huvudinnehåll

Föräldrar är missnöjda med för korta matraster i Vårberga skola: "Min son säger att han äter det han hinner, men det är inte tillräckligt"

Ströhös elever tar mat
Ströhös elever tar mat Bild: Yle/Madeleine Boström skolmat,skolbespisning,skolor (läroinrättningar),skolan (fenomen),Borgå,ströhö matsal

Föräldrar till barn i Vårberga skola i Borgå är oroliga över att matrasterna är alltför korta.

De säger att en del av barnen tar mindre portioner och låter bli att skala potatisen eftersom de annars inte skulle hinna äta upp innan den egna gruppens mattur är slut.

Enligt rektor Niklas Läckström bestämmer barnen själva hur länge de sitter kvar efter att själva lunchpausen är slut.

Oron över en alltför kort lunchrast steg upp till ytan då saken togs upp på ett föräldramöte för en vecka sedan.

Yle Ösnyland har varit i kontakt med några föräldrar som har märkt av saken.

Maträtt med potatis och malet kött.
Maträtt med potatis och malet kött. Bild: Leo Gammals skolmat,storkök,Borgå,Grundskolor och gymnasier,högstadium,Lågstadium,daghem,offentlig service,potatis,tomat,malet kött,gymnasier,borgå gymnasium

Carola Lindroos har en son som går i årskurs ett i Vårberga skola. Lindroos blev överraskad när hon hörde om den relativt korta lunchrasten på föräldramötet.

Sonen hade inte klagat på saken tidigare, men Lindroos säger att hon och hennes man hade undrat varför sonen alltid är vrålhungrig när han kommer hem från skolan vid 16-tiden.

- Han hinner tömma halva kylskåpet innan vi äter middag mellan klockan 17 och 18, säger hon.

Efter föräldramötet frågade Carola Lindroos sin son om han hinner äta i skolan.

- Han sade att han äter det han hinner men att det inte är tillräckligt. Jag frågade hur det är med potatisskalandet, och han sade att han försöker men alltid inte hinner skala potatisen, säger Lindroos.

Tjugo minuter

Vårberga skolas rektor Niklas Läckström har inte hört att matrastens längd skulle vara ett problem. Han berättar att matrasten är 20 minuter lång, från klockan 10.50 till 11.10.

I den tiden ingår köandet för att få mat, men enligt Läckström tar det bara cirka tre minuter för Vårberga skolas omkring hundra elever att få sina brickor fyllda.

- Vi har fyra matlinjer för vanlig mat och en femte för dietmat. Det är otroligt effektivt, säger Läckström.

Skolmåltiden nämns i läroplanen som en viktig del av skoldagen.

Skolmåltiderna ska hjälpa barnen lära sig bordsskick och att agera i sociala situationer, men också vara ett tillfälle att koppla av.

En medelålders man står i en skolmatsal. Han tittar in i kameran.
Niklas Läckström. En medelålders man står i en skolmatsal. Han tittar in i kameran. Bild: Yle/Fanny Tyskas Borgå,skolmat,Rektor,mat,kort matrast

Läckström anser att matrasten i Vårberga skola räcker till för att uppfylla kriterierna.

- Efter matpausen har vi en 35 minuter lång rast. De som vill får bli kvar och äta. Vissa använder nästan hela rasten för att äta i lugn och ro, säger Läckström.

Effektiva kvadratmetrar

När Vårberga skola ännu höll till i baracker så åt man före de äldre eleverna i Kevätkummun koulu.

- För små ettor och tvåor kunde det bli ett stort tryck att äta färdigt och gå ut när det kom en stor femma eller sexa från finska sidan och bänkade sig vid samma bord, säger Niklas Läckström.

Nu är det förskolegrupperna som har mattur efter Vårberga skola. Enligt Läckström ter de sig inte lika skrämmande.

Dessutom är förskolegrupperna inte så stora, så de ryms in fastän vissa av skoleleverna ännu äter.

Om vi äter lite längre så påverkar det också förskolans och finska skolans matturer. Det blir en dominoeffekt― Rektor Niklas Läckström

Vårberga skola har nyligen flyttat in i det nya skolhuset tillsammans med Kevätkummun koulu och finsk- och svenskspråkiga förskolegrupper.

- Man har försökt göra matsalen så kvadratmeterseffektiv som möjligt när huset byggdes. Det har gjort att vi har flera matturer än vad vi kanske skulle ha haft i en större matsal, säger Läckström.

Dominoeffekt

Enligt Niklas Läckström är matsalen en lyckad kompromiss.

- Vi får det att fungera bra i nuläget. Det orosmoln som finns på himlen gäller kanske inte Vårberga skola utan Kevätkummun koulu som växer så det knakar. De kommer nog att utnyttja lokalerna till max inom något år, säger Läckberg.

Carola Lindroos skulle gärna se att man skulle förkorta 35-minutersrasten med fem till tio minuter och i stället ha en lite längre lunchpaus.

Enligt Niklas Läckström skulle det inte fungera eftersom man delar matsalen med förskolebarnen och Kevätkummun koulu. Skolbarnen i huset äter i fyra olika matturer.

- Om vi äter lite längre så påverkar det också förskolans och finska skolans matturer. Det blir en dominoeffekt, säger Läckström.

Målade siffror på betong
Arkivbild. Enligt rektor Niklas Läckström vill många barn ut och leka så snabbt som möjligt efter matrasten. Därför äter de kanske inte upp allt. Målade siffror på betong Bild: Yle/Fredrika Sundén lekparker,Borgå,skolgård,kevätkummun koulu

Vissa justeringar har redan gjorts för att ge barnen mer tid att äta.

- Förra läsåret hade vi en kortare rast efter matrasten, men vi konstaterade att det inte var bra eftersom det gav ett tuffare tryck på att hinna äta inom en kortare tid. Vi flyttade på den långa rasten och gjorde den till en del av matrasten, säger Läckström.

Enligt Carola Lindroos har hennes son börjat ta mindre portioner för att hinna tömma tallriken.

- Han är en mycket matglad gosse, men äter inte tillräckligt under dagen, säger Lindroos.

Ut och leka

Rektor Niklas Läckström förstår att det kan kännas jobbigt att stanna kvar efter att resten av gruppen gått.

Men han säger också att många som lämnar mat gör det för att de så gärna vill springa ut och leka genast då de får lov att stiga upp från matbordet.

- Då kanske de lämnar lite mat, särskilt om det är något som inte är så gott, säger han.

Enligt de nyaste rekommendationerna för skolbespisningen från 2017 är minimitiden för måltiderna 30 minuter.

Barnen får sitta kvar längre om de vill. Jag tror på flexibilitet― Rektor Niklas Läckström

I rekommendationerna poängteras vikten av att ge eleverna tillräcklig tid för att äta i lugn och ro: "En för kort mattid leder lätt till att eleverna glufsar i sig maten eller tar åt sig mindre portioner än vad de behöver eller i värsta fall till att de slopar hela måltiden."

- Jag har själv valt att se det som att 30 minuter uppfylls för dem som vill äta på 30 minuter. Men vissa äter på 10 minuter och då känns det fel att ha dem att vänta i 20 minuter på att få gå ut. Barnen får sitta kvar längre om de vill. Jag tror på flexibilitet, säger Läckström.

Magproblem?

Tidigare i veckan skrev vi att en del Borgåföräldrar anser att skolmaten ger upphov till magproblem hos deras barn.

Både Leila Korhonen från Borgå lokalservice och specialforskare Heli Kuusipalo vid Institutet för hälsa och välfärd poängterade då att det finns många olika orsaker som kan ligga bakom magproblemen.

Att måltidssituationen är stressande och att barnet kastar i sig maten för snabbt kan vara en orsak till ont i magen.

Carola Lindroos son har inte klagat på magont efter skoldagen.

Hon tror inte heller att hennes son är hungrig för att han skulle ogilla skolmaten.

- Han har inte klagat på skolmaten, annat än någon grönsakssoppa som han snörpte på näsan åt. Allt som oftast äter han det man sätter framför näsan på honom, säger Lindroos.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland