Hoppa till huvudinnehåll

Lusten att valla är en stark drift för bordercollien Sune – "Varken löptikar, mat eller någonting annat intresserar då han arbetar"

Att använda vallhundar vid djurgårdar har blivit vanligare. Också mängden hundekipage som tävlar inom vallning har blivit fler.

För den erfarna hundentusiasten Michaela Wikberg öppnade sig ett nytt kapitel inom hundvärlden för 12 år sedan. Då skaffade hon får och sin första bordercollie.

- Vallningsdriften är nog en väldigt spännande egenskap. Då hunden bara vallar och vallar och inte gör någonting annat. Inga löptikar, mat eller någonting annat intresserar, bara arbetet.

Att använda sig av vallhundar på djurgårdar har blivit vanligare och också antalet hundekipage som tävlar inom grenen ökar hela tiden.

I Finlands vallhundsföreningsregister över arbetande hundar finns redan över 2 300 hundar. Av dem är majoriteten bordercollien.

- Hundarna har blivit viktigare på djurgårdar då antalet djur har blivit fler. Djuren går också allt oftare på bete för sitt eget välbefinnande, säger ordförande i Finlands vallhundsförening, Helena Pesonen.

Michaela Wikberg tävlar inom vallning.
Michaela Wikberg tävlar inom vallning. Bild: Yle/ Elina Kaakinen vallhundar,Michaela Wikberg

Att hantera djur på bete är arbetsamt och besvärligt. En hund kan ersätta flera människors arbetsinsats då man flyttar på djuren från ett ställe till ett annat.

Hunden är också en oersättlig hjälp då man till exempel måste skilja ett sjukt får från flocken.

Enligt Pesonen använder man vallhundar i Finland både på får- och nötgårdar. Deras användning är också en ekonomisk fråga.

- Hundarna har också blivit viktiga eftersom man på djurgårdarna numera får lov att klara sig med så liten besättning som möjligt, säger Pesonen.

Nivån stiger

Wikberg som bor i Korsnäs har fem bordercollien. Av dem deltog Sune med Wikberg i EM i vallning i Tjeckien i slutet av augusti. De slutade på en sjätte plats.

- Det var helt otroligt, säger Wikberg.

I Finland har kunnandet inom vallning ökat och nivån har stigit i jämn takt. I Österbotten har man hämtat kunskap från bland annat Sverige. Därifrån har man också importerat bra hundar.

Antalet tävlande hundekipage ökar hela tiden. Helena Pesonen räknar att man för tio år sedan hade 50 tävlande ekipage, numera har man över 100 som tävlar inom grenen.

Michaela Wikberg säger att man också har nytta av tävlandet på djurgårdarna.

- Då vallningen blir vanligare så får vi fler kunniga hundförare och fler välskolade hundar till djurgårdarna. Alla har inte nödvändigtvis tid och möjlighet att skola sina hundar själva, säger Wikberg.

Team Pampas består av Leena Vaarasto, Sofie Berg, Carita Inberg och Michaela Wikberg.
Team Pampas tävlar inom vallning och består av Leena Vaarasto, Sofie Berg, Carita Inberg och Michaela Wikberg. Team Pampas består av Leena Vaarasto, Sofie Berg, Carita Inberg och Michaela Wikberg. Bild: Yle/ Jarkko Heikkinen vallhundar

Oberäkneliga får

Michael Wikberg tränar just nu på en tävlingsbana vid Sofie Bergs gård i Nykarleby. På åkern finns vita portar och en bur. Hundföraren har som hjälpmedel en visselpipa och en stav.

På banan har hunden många uppgifter. Den ska föra fåren till hundföraren, driva dem bortåt, dela flocken och valla dem in i buren. Hur bra den lyckas hänger på hundens och förarens smidiga samarbete och hundens vallinstinkt.

- De har förädlats i över 200 år att samla ihop fåren och föra dem till hundföraren. Speciellt viktig är en stark vallinstinkt då hunden blir tvungen att göra på annat sätt än den skulle vilja. Det vill säga då man lär den att driva fåren bort från hundföraren.

Det mest utmanade i vallningen är ändå fåren säger Wikberg. De är alla individer och därför oberäkneliga. I tävlingarna är fåren dessutom obekanta.

- Inom vallningen finns det fler variabler än i många andra grenar inom hundtävlingar.

Inte en varmans hund

Den här gången har fåren bra fart. Sune klarar sig genom banan med bravur. Han störs inte av den kamera som monterats fast på hans rygg, inte heller av helikoptern ovanför honom.

Hunden är alltid helt koncentrerad på sin uppgift. De små fel som uppkommer tar hundföraren helt på sitt konto.

- Det är ibland verkligen svårt att bedöma avstånden, säger Wikberg då fårskocken rusar förbi porten.

Bordercollien har ofta kallats till och med världens smartaste hund. En varmans hund är den ändå inte för den står inte ut med att vara sysslolös.

- Hundarna mår bäst då de får jobba. En bordercollie av brukslinje vallar får och kor men om inget sådant arbete finns att erbjuda går det också med spårning och eftersök. Huvudsaken att hunden har möjlighet att använda sin hjärna, säger Wikberg.

Orginalartikel av Elina Kaakinen, Yle Pohjanmaa, översatt av Malin Hulkki. Här finns artikeln på finska.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten