Hoppa till huvudinnehåll

De väljer en obekvämare vardag och trivs men det kan också bli tungt: Jag behöver lite mera människor och samhälle omkring mig

Kan du och din familj leva utan rinnande vatten, sparsamt med el och ha endast utedass? Eller bo på en ö långt ute i skärgården året om med små barn? Munsterhjelms i Snappertuna lever som på 1950-talet och familjerna på Brännskär lever långt ute i skärgården utanför Nagu.

De kunde kallas för moderna eremiter eftersom de lever så avsides.

Brännskär ligger långt ute i skärgården, söder om Nagu. Det tar över en timme att ta sig dit från Pargas centrum. Färjan går inte alla dagar fram och tillbaka till ön.

Förbindelsebåten Nordep på väg in till Brännskär i södra Nagu
Förbindelsebåten m/s Nordep går till Brännskär. Förbindelsebåten Nordep på väg in till Brännskär i södra Nagu Bild: Maud Stolpe/Yle Nagu

Båtbyggaren Lennart Söderlund fick arrendera hemmanet på Brännskär av Åbolands skärgårdsstiftelse för sju år sedan.

Till en början fick han med sig sin bror och en kompis som började renovera huset. Idag bor fyra vuxna och två barn på ön Brännskär.

De har idag byggt upp en omfattande gästhamnsverksamhet.

Lennart känner att det varit rätt satsning att bosätta sig på här.

- Jag trivs bra med att jobba för mig själv. Här är jättefint på vintern också. Ifjol rörde vi oss två månader över isen. Det är att leva på naturens villkor.

Mörker och storm stör inte Lennart nämnvärt.

- Men ibland stör de. Som nu när jag har barn och ska ha pojken till dagis. Att då köra i mörker och hård vind är inte det roligaste.

Brännskärs strand med båtar och uthus och bostadshus i bakgrunden
Byastranden på Brännskär söder om Nagu. Brännskärs strand med båtar och uthus och bostadshus i bakgrunden Bild: Maud Stolpe/Yle Nagu

Lennarts sambo Julia Ajanko är mammaledig med deras tre månader gamla baby.

- Det går bra att bo på Brännskär halva året från vår till höst. Men nog är det lite jobbigt på vintern. Jag pendlar ganska mycket och har jobbat i Åbo. När det blir pendlande på vintern så det är inte så roligt men nog fixar man det när man måste, säger Julia.

Det går bra att bo på Brännskär halva året från vår till höst.

Hon kommer att fortsätta pendla till Åbo då mammaledigheten är slut.

- Jag vill inte jobba endast här, jag behöver lite mera människor och samhälle omkring mig.

Sonen Axel går nu på dagis två eller tre dagar i veckan.

- Han behöver inte fara dit men att vi tycker att det är roligt att han får träffa andra barn. Men är det dåligt väder eller vi inte orkar så måste vi inte föra honom.

Mat köper de då de åker till fastlandet. Men den går också att beställa till bryggan med förbindelsebåten.

"Man ändras som människa"

De livnär sig genom den verksamhet de byggt upp på ön. Förutom direkt gästhamnsverksamhet med bryggor, café, bastu och övernattningsstugor kan de ta emot grupper såsom lägerskolor, sommarläger eller svensexor och ordnar aktiviteter för dem.

Ida Törnroos är hemma från huvudstadsregionen och har bott fem år på ön.
- Jag tror att man ändras som människa lite. Jag märker att jag drar mig mera bort från stora folkmängder. Medan jag bodde i Nyland drogs jag till folkmassan.

Jag tror att man ändras som människa lite. Jag märker att jag drar mig mera bort från stora folkmängder.

Ida har en egen teatergrupp som lägger upp pjäser för barn och unga, Teater Kojan. Den åker ut på turné vilket betyder att hon är borta från ön och pendlar i längre perioder.
Ida Törnroos och Simon Strömsund sitter tillsammans med en höna i sin trädgård på Brännskär
Ida Törnroos och Simon Strömsund har bott några år på Brännskär. Ida Törnroos och Simon Strömsund sitter tillsammans med en höna i sin trädgård på Brännskär Bild: Maud Stolpe/Yle Nagu

Under somrarna har hon jobbat med kundbetjäning, caféet och har dragit läger på ön.

- Jag ser nog en framtid här. Förstås kommer det dagar när allt känns tungt och jobbigt. Då funderar jag över om det är värt det.

Hon kan ibland känna att hon ger mer än hon får.

- Jag försöker hela tiden bygga upp en vardag så att det känns som att den fungerar. Än så länge går mycket energi åt till problemlösning.

Jag ser nog en framtid här. Förstås kommer det dagar när allt känns tungt och jobbigt. Då funderar jag över om det är värt det.

Hennes sambo Simon Strömsund tycker att vintern balanserar upp den två månader långa och intensiva sommarsäsongen.

Det passar vissa personer, det passar mig att det är ganska tyst på vintern.

- Man klarar nog pressen och det är kul, men sedan är det skönt också med balansen. Det passar vissa personer, det passar mig att det är ganska tyst på vintern. Då har jag ro och tid att bygga, utveckla och hitta tid för mig själv och mina egna projekt.

Barnfamiljen Munsterhjelm lever som för 60 år sedan

Också familjen Munsterhjelm kunde kallas för moderna eremiter.

De köpte ett gammalt hemman år 2009 på landsbygden, i Snappertuna i Raseborg. Här har de strävat efter att leva så ekologiskt och fritt som möjligt.

- Vi landar med vår livsstil någonstans i 50-60-talen, säger Riggert Munsterhjelm.

Gammaldags kök med vedspis.
Munsterhjelms hus värms upp med ved. Gammaldags kök med vedspis. Bild: Harry Fagerholm kök,Vedspis,Västnyland,Snappertuna

Tvåbarnsfamiljen Munsterhjelm har valt ett liv utan rinnande vatten, med utedass och sparsamt med elektricitet.

- Det fungerar förvånansvärt bra. Dels har barnen fått växa upp i en väldigt gammaldags värld som kort sagt går ut på att man leker med kottar. Dels får de gå i en alldeles utmärkt byskola där det är lugn och trevlig stämning.

En mamma med sitt barn kommer gående, mamma leder en cykel.
Familjen Munsterhjelm väljer att leva nära naturen. En mamma med sitt barn kommer gående, mamma leder en cykel. Skolväg,Barn,landsbygd,Västnyland,Snappertuna,Catherine Munsterhjelm

Paret Munsterhjelm strävade genast efter att de flyttat så mycket som möjligt efter självhushållning och återanvändning.

- Men då vi flyttade hit började vi med en nollställning av oss själva. Sedan har vi gradvis byggt upp de funktioner som vi har märkt att vi verkligen behöver.

Man i förgrunden, i bakgrunden röda hus och skottkärror.
Riggert Munsterhjelm på gården i Snappertuna. Man i förgrunden, i bakgrunden röda hus och skottkärror. hus,Konstnär,landsbygd,Snappertuna,Västnyland

Vissa saker har de varit tvungna att ge avkall på. De har el men använder den sparsamt, exempelvis till att ladda telefoner med. Men de har inte kylskåp.

- Vi måste också ha bil eftersom här inte finns någon kollektivtrafik. Men jag har inte körkort. Jag är däremot en stor vän av taxi och har åkt det regelbundet i 20 år, säger Riggert.

De stötte däremot på en motgång som gjorde att deras dröm om giftfri föda från egna odlingar inte kunde förverkligas.

- Den åker vi hade plöjt och dränerat visade sig vara full av bly från en närbelägen skytteverksamhet. Så vi måste stänga den. Vi hade hunnit odla den två säsonger och fyllt jordkällaren med rotfrukter vilket täckte hela årets behov. Det måste vi helt avstå ifrån.

Catherine som är biolog och jobbar med naturinventering började då istället intressera sig för vilda ätliga växter och har nu kompenserat förlusten med att dels plocka växter för familjens behov, dels ordna guidningar.

Riggert blickar tillbaka till tiden då de flyttade in. Huset de köpte krävde en hel del renovering. Han hade då ett jobb i Helsingfors som gjorde att han mest vistades där.

Riggert Munsterhjelm i ateljén på Tallbacka i Norrby, Snappertuna
Riggert Munsterhjelm. Riggert Munsterhjelm i ateljén på Tallbacka i Norrby, Snappertuna riggert munsterhjelm

- Min fru bodde ensam här den första hösten, höggravid. Hon måste flytta in i bastun då vi började riva i huset. Men hon tyckte det var okej att bo där med en liten stereo och laven som bokhylla. Där skrev hon ett forskningsarbete.

Catherine hade en del kontakt med en grannfru.

- I staden känner man ju oftast inte sina grannar. Där kan man ligga död i en våning i månader utan att någon egentligen reagerar. Här har man en viss respektfull kontroll på varandra.

Massor av penslar i burkar.
Vardagen för konstnär Riggert Munsterhjelm betyder arbete i ateljén på gården. Massor av penslar i burkar. Pensel,konstnärer,Snappertuna,Västnyland,riggert munsterhjelm

Vardagslivet idag handlar om att anpassa sig till det som dyker upp under dagen.

- Men för mig handlar det mycket om att gå på jobb. Jag går till min ateljé en viss tid och så målar jag så länge jag orkar.

Mer om familjerna som bor avsides i Närbild på Arenan från söndag 14.10 klockan 20 och i Yle Fem måndag 15.10 klockan 20 (repris tisdag 16.10 klockan 11.00).

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland